Överblick del 10: Män födda 1999 med två inrikesfödda föräldrar

Män födda 1999 blir den första årskullen där inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar blir i minoritet i Sverige. Detta kommer förmodligen att ske redan nästa år när de är 25 år, eller året därpå.

Tyvärr har jag inte hittat statistik för 1999, men så här såg det ut i samma årskull år 2002. Året de fyllde tre år.

Liknande förändringar har förstås skett i andra årskullar också, men förändringen har varit störst i årskull 1999. Anledningen till det syns nedan.

Överblick del 9: Framskrivningar och uppdateringar

Journalisten och debattören Gunnar Sandelin har i en serie program på kanalen Riks pratat om den demografiska förändringen som Sverige har genomgått. Nedan finns en hel del av de statistiska sammanställningarna som har använts. Några finns redan publicerade tidigare i serien ”Överblick” här på bloggen.

Längst ned i inlägget finns en källförteckning. Några av diagrammen innehåller beräkningar eftersom det inte finns klar och tydlig statistik. Det gäller framförallt den andra generationen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar). Se tidigare inlägg i serien om hur beräkningarna har gjorts.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” (yttre gröna cirkeln) skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Utländsk bakgrund betyder i denna definition utrikesfödd eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar samt 50 procent av de som är födda i Sverige med en utrikesfödd och en svenskfödd förälder. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i ett tidigare inlägg.

Högerklicka och öppna bild i ny flik för högre upplösning.

Utländsk bakgrund Hela befolkningen 2002-2022

Nedan är samma material mer detaljerat år för år, samt framskrivningar. Framskrivningarna baseras på hur utvecklingen har varit de senaste 20 respektive 10 åren. Om det fortsätter i tangentens riktning blir detta utfallet.

Utländsk bakgrund män 15-44 år 2002-2022

Unga män är en viktig grupp då de (bland alla nationaliteter) har en förhållandevis hög brottsaktivitet. I Sverige har invandringen av just unga män varit mycket stor.

Utrikesfödda män 15-44 år 1970-2022
Klicka på bilden för att komma till ett rörligt diagram som visar utvecklingen från 1970-2022.

Tonårspopulationen män 13-19 år 1970-2022
Diagrammet nedan visar hur sammansättningen i tonårspopulationen har förändrats sedan år 1970. Observera att detta rör utländsk bakgrund i den mer snäva officiella definitionen. Det vill säga, utrikesfödda samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Asien har i denna indelning delats upp i östra och västra Asien. Västra Asien innefattar Mellanöstern samt några centralasiatiska länder, Afghanistan bland annat. Pakistan däremot ingår i Östra Asien. Se länken i källförteckningen för detaljerad info.

Samma som ovan med andelar för åren 1980 samt 2022.

Män årskull 1999, 23-åringar 2022
Årskullen med högst andel utländsk bakgrund bland män är årskull 1999. De var 23 år 2022. Fortsätter utvecklingen blir de med utländsk bakgrund i denna årskull i majoritet i riket cirka 2026-2027. De är då 27-28 år. I många kommuner är de redan i majoritet.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1980 – 1990
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2022
Indelning i ursprungsområden

Överblick del 7: Hur blir det på trettiotalet?

Denna framåtblick innehåller inga beräkningar i sig utan visar istället, på ett ungefär, vilken utveckling vi kan vänta oss på lite längre sikt bland dubbelbarnen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar), genom att titta på utvecklingen i den utrikesfödda gruppen män 15-44 år. De stora dragen i den utrikesfödda populationen upprepas cirka tjugo år senare bland dubbelbarnen.

Den här sammanställningen är inte helt optimal. Det naturliga vore att jämföra med utrikesfödda kvinnor. Men att mönstret mer eller mindre upprepas syns mycket tydligt även i denna jämförelse. Det är inte så konstigt då den stora majoriteten dubbelbarn trots allt har båda föräldrarna från samma land/ursprungsområde.

Jämför årtiondet i den övre grafen med årtiondet i den nedre. Observera att y-axlarna har olika skalor.

I den utrikesfödda populationen (övre grafen) ökar Västra Asien kraftigt under 1980-talet. Rakt nedanför i den nedre grafen ser man en liknande ökning bland dubbelbarnen på 2000-talet. Barnen den första generationen har fått i Sverige har vuxit upp och börjar ingå i åldersspannet 15-44 år. En bit in på 1990-talet går Västra Asien om Norden bland de utrikesfödda, och motsvarande sker i den nedre grafen på 2010-talet.

Det finns naturligtvis fler variabler som påverkar hur kurvorna för dubbelbarnen blir. Varierande åldersdemografi och fruktsamhet i de olika populationerna gör att mönstret inte upprepas på samma sätt. Men mer eller mindre upprepas mönstret. Tillräckligt mycket för att – genom att titta på 2010-talet i den övre grafen – få ett hum om hur utvecklingen bland dubbelbarnen kommer att bli på 2030-talet.

Västra Asien, som sedan en tid redan utgör den största gruppen, kommer att öka och dominera stort bland dubbelbarnen på 2030-talet när rekylen från 2010-talets invandring börjar visa sig bland de unga männen i den andra generationen.

Västra Asiens ökning kommer dock inte vara riktigt så dramatisk som det vid en första anblick kan verka. Eftersom det rör sig om ett åldersspann 15-44 år, kommer ett stigande antal av dubbelbarnen från Västra Asien hinna bli 45 och falla ur spannet. Den förväntade ökningen på 2030-talet kommer därför att dämpas litegrann av det bortfallet. Cirka 15 000 dubbelbarn med ursprung från Västra Asien kommer mellan 2030 och 2039 att falla ur spannet. Det är årgångarna som blev 15 år mellan 2000 och 2009.

Afrika kommer att knappa in på Östeuropa under 2030-talet. Och förmodligen i högre grad än vad 2010-talet i den övre grafen indikerar. Det vill säga, om misstanken att Afrika har högre fruktsamhetstal än Östeuropa stämmer.

Om statistiken
Se inläggen Överblick del 5 samt Överblick del 6

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Brå – rapport 2021:9 Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund

Män 15-44 år i kommunerna 2002-2020

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är uppdaterad för 2020. Framskrivningen tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2030.

Nedan visas den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2020. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Arton år senare har andelen ökat till 45 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2020 är den markerad med turkos bakgrund.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2020.

Uppdaterad statistik: män 15-44 år i kommunerna 2002-2018

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är nu uppdaterad för 2018. Prognosen som sträcker sig tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2028.
”Det bästa sättet att hantera problem är att inte skaffa dem.” skriver Richard Sörman på Det goda samhället.

Kriminalitet är ett problem i samhället och en grupp utmärker sig. Män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Framför allt när det gäller den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Denna grupp är som Gunnar Sandelin skriver ”den känsligaste värdemätaren på tryggheten i ett samhälle”. Därför är det värt att hålla ett öga på den gruppen.

Män och kvinnor klumpas ofta ihop när kriminalstatistik redovisas. Det är ganska märkligt att kvinnor i Sverige accepterar detta. Kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda i Sverige med svenskfödda föräldrar, har all anledning att kräva könsuppdelad statistik, med tanke på den stora skillnaden i brottsaktivitet mellan män och kvinnor.

I Brå-rapporten från 1996 redovisas att av svenska män och kvinnor (inrikes födda med två svenskfödda föräldrar) i åldersgruppen 15-44 år var 5,8 procent registrerade för brott under en femårsperiod.^1. Könsuppdelat såg de brottsregistrerades procentandelar ut så här:

Kvinnor: 2,1 procent
Män: 9,3 procent

Bland de utrikes födda var 12 procent registrerade för brott. Könsuppdelat:

Kvinnor: 5,3 procent
Män: 19 procent

Det är männens procentandelar man bör ha i bakhuvudet när man läser detta inlägg. Översta diagrammet till höger visar den demografiska förändringen den senaste 16-årsperioden. Gruppen där 19 procent var brottsregistrerade har ökat med 265 084 personer. Samtidigt som gruppen där 9,3 procent var brottsregistrerade har minskat med 106 592 personer. Andra generationens invandrare (mittenstaplarna) har även de en högre procentandel brottsregistrerade än de svenskfödda med två svenskfödda föräldrar, men något mindre än de utlandsfödda.

Det är inte Nobelprisklass på att räkna ut att detta kommer att få konsekvenser för Sverige och de människor som bor här. Vi, eller rättare sagt våra politiker, drar med andra ord på oss problem, och de gör det med öppna ögon. Stina Holmberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet:

”Resultaten är så pass lika över tid, vi ser överrepresentation i varje studie. Fem procent av dem med svenska föräldrar är misstänkta för brott jämfört med tolv procent av utlandsfödda. Och ännu högre överrepresentation vad gäller grova brott.”

Från samma artikel i Expressen:

”På Brå tycker man att den gamla rapporten från 2005 duger än. Den visar ungefär samma resultat som en tidigare Brå-utredning från 1996 och som undersökningar gjorda av Stockholms universitet sedan 1960-talet – och Brå drar slutsatsen att det ser likadant ut i dag.”

Nedan ser vi den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2018. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Sexton år senare har andelen ökat till 44,2 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet, finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.^2.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2018.

Prognos vs utfall
Prognosen/framskrivningen jag gör är mycket enkel. Jag tittar på förändringen den senaste tioårsperioden och extrapolerar den.

Framskrivningen är framförallt intressant för de större kommunerna.

Till höger ser man förra årets prognos för 2018 jämfört med utfallet. Ett plus betyder att prognosen var underskattad.

I 20 av de 25 största kommunerna var prognosen alltså i underkant.

Göteborg och Uppsala sticker ut, då skillnaden mellan prognos och utfall var extra stor i de kommunerna.

Bättre upplösning
På begäran har jag även gjort de stora tabellerna i något högre upplösning.
Kommuntabell sorterad efter storlek
Kommuntabell sorterad efter utländsk bakgrund

Källor
SCB
Brå-rapport 1996:2

^1. Tabell 8 sid 41 samt tabell 26 sid 77, i Brå-rapport 1996:2, (I den senare Brå-rapporten från 2005 fanns inte dessa uppgifter). Det bör nämnas att sammansättningen i den utrikes födda gruppen har ändrats radikalt sedan Brå-rapporten från 1996. I den undersökningspopulationen utgjorde utrikes födda från Norden hela 46 procent av den utrikes födda gruppen i åldersspannet 15-44 år. Detta gällde både män och kvinnor, men förmodligen var det en liknande procentandel för enbart männen. Idag utgör de nordiska männen endast 3,7 procent av de utrikes födda männen i åldersspannet 15-44 år. Detta har betydelse eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet. 19 procent brottsregistrerade bland de utrikes födda männen är därför med stor sannolikhet en underskattning idag.

^2.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.

Utländsk bakgrund i kommunerna 2002-2027

Att Sverige har förändrats de senaste decennierna är det nog ingen som förnekar. Men hur stor är förändringen, och hur ser det ut tio år framåt om det får fortsätta på samma sätt? Så här ser utvecklingen i procent ut i Sveriges 25 största kommuner.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Den första tabellen visar hela befolkningen. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Om man är intresserad av den demografiska förändringens eventuella påverkan på brottsligheten är hela befolkningen ett dåligt mått. Personer med svensk bakgrund dominerar kraftigt bland de äldre, och äldre människor är inte speciellt brottsaktiva.

Bättre då att begränsa urvalet till den problematiska grupp som i alla tider har stått för en stor del av brottsligheten. Framför allt den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Den gruppen är unga män.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare. Vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag.¹ Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.

Jag har även gjort en enkel framskrivning baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter i samma stil som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem. Framskrivningen bör därför inte i första hand ses som en prognos, utan mer som ett mått på hur stor den demografiska förändringen har varit det senaste decenniet.

Samma tabell som ovan men sorterad efter utländsk bakgrund 2017.


Källor
SCB Statistikdatabasen

^1.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.

Folkutbytet accelererar

Sammanställningen visar utvecklingen sedan millenieskiftet. År 2000 låg båda staplarna på 0. Sedan dess har personer med svensk bakgrund minskat med 116 810 personer och personer med utländsk bakgrund^1. har ökat med 981 373 personer. siffrorna kommer från folkbokföringen 31 december 2014. Idag den 27 mars, tre månader senare, har den blå stapeln säkerligen passerat en miljon.

Folkutbytet accelererar
2013 utgjorde personer med utländsk bakgrund 27,96 procent av befolkningen. 2014 har andelen ökat till 28,75 procent. En ökning med 0,79 procentenheter på bara ett år.

Tittar man på hela perioden och ökningen från året innan i procentenheter för gruppen med utländsk bakgrund ser vi för 2014 en toppnotering för 2000-talet.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som mellan 2013-2014, en ökning med 0,79 procentenheter, kommer personer med utländsk bakgrund att vara i majoritet i Sverige cirka 2041.

Tittar man på den yngre halvan av befolkningen ser det ut så här:

2013 utgjorde personer med utländsk bakgrund i åldersgruppen 0-44 år 33,3 procent av befolkningen. 2014 har det ökat till 34,26 procent. En ökning med 0,95 procentenheter på bara ett år. Om folkutbytet fortsätter i den takten kommer personer med utländsk bakgrund i åldersgruppen 0-44 år att vara i majoritet i Sverige redan om 16 år, cirka 2031.

Nu är det inte sannolikt att dessa prognoser kommer att slå in. Att den här skenande utvecklingen är ohållbar och att haveriet i den svenska invandringspolitiken är mycket nära inser allt fler. Prognoserna framåt är mer för att visa hur extrem den demografiska förändringen mellan 2013 och 2014 faktiskt är. Inte minst med tanke på att Sverige för inte så länge sedan var ett av världens mest homogena länder.

Datakällor:
Antal personer med utländsk/svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön.

Befolkningsstatistik 2000 del 3 Folkmängden kön ålder medborgarskap

^1. Det finns två definitioner på ”utländsk bakgrund”. I denna sammanställning använder jag den vidare definitionen (gammal definition). I den ingår utrikes födda och inrikes födda med minst en utrikes född förälder. 2003 ändrades definitionen och inrikes födda med en utrikes född förälder hamnade i gruppen ”svensk bakgrund”.

Om man vill använda den nya definitionen, är det bara att för prognoserna lägga på cirka 12 år. Om utländsk bakgrund (gammal definition) blir i majoritet 2041 kommer utländsk bakgrund (ny definition) bli i majoritet cirka 12 år senare 2053.

Demografin under Reinfeldt

Sammanställningen visar den demografiska förändringen under 2006-2013 samt en framskrivning till 2022 om utvecklingen fortsätter i samma takt. Observera att framskrivningen enbart är baserad på utvecklingen mellan 2006-2013. De nya prognoserna om kraftigt ökad asylinvandring är inte medräknade.

Staplarna under visar ökning/minskning i respektive grupp.

Varför denna åldersgrupp?
Det finns flera skäl till att titta på åldersgruppen 0-44 år istället för att titta på alla åldrar.

• Ur ett demografiskt och framåtblickande perspektiv är den yngre halvan av befolkningen klart mer intressant än den äldre halvan.
• En stor majoritet av brotten begås i åldersgruppen 15-44 år och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottslighet.

Det finns även ett annat bra skäl att titta på denna åldersgrupp när det gäller just Sverige.

Inga invandrare från den tidigare arbetskraftsinvandringen (före 1975) finns med i sammanställningen. De är alla över 44 år vid det här laget. Deras barn däremot finns med och de utgör en stor grupp, i synnerhet den finska. Men även denna grupp börjar komma till åren och börjar falla utanför åldersspannet. Ingen som är född före 1969 finns med i stapeln för 2013.

Niklas Orrenius på DN ondgör sig över att folk ens kan ha ett intresse av den demografiska sammansättningen i Sverige. Då är man ju rasist. Som så ofta är det inte faktan i sig som är fel, det erkänner Orrenius, utan det är formuleringar och sättet folk uttrycker sig på som är problemet. Någon råkar säga ”svenskar” istället för ”personer med svensk bakgrund” och det gillar inte Niklas Orrenius. Någon säger ”folkutbyte” om det som sker, och då blir Niklas Orrenius mycket upprörd.

Överrepresentation i brottslighet
Två stora undersökningar har gjorts om invandrares och invandrares barns brottslighet. I den senaste (Brå-rapport 2005:17) framgår det att överrepresentationen (”överrisk” på nyspråk) ser ut så här för samtliga brott:

Vad innebär det i praktiken? När de överrepresenterade grupperna är små märks det inte av så mycket och det går att sopa under mattan med argumentet: ”Svenskarna begår ju majoriteten av brotten”. Men när ”svensk bakgrund” närmar sig 50 procent blir överrepresentationen mer påtaglig och det blir tydligt att det är ett stort problem. Det kan illustreras med ett exempel.

Samtliga brott
I exemplet till höger har vi en rimlig fördelning när ”svensk bakgrund” (blå) är nere i 50 procent. Invandrares barn (i mitten) utgör tillsammans 25 procent och utrikes födda utgör 25 procent.

Om 500 av de med ”svensk bakgrund” är brottsmisstänkta borde de med ”utländsk bakgrund”, utifrån deras populationsandel, också vara 500 (rad 2). Men på grund av överrepresentationen blir det helt andra siffror i realiteten (rad 4).

Totalt blir det 1 547 brottsmisstänkta. Gruppen ”utländsk bakgrund” står för 67,7 procent.

Nu går det förstås inte att räkna så här rakt av på varje kommun. I vissa kommuner är överrepresentationen lägre och i andra kommuner är den högre. Det beror på flera faktorer. Men i genomsnitt ser det ut så här. Och, icke att förglömma, detta är gamla siffror. En färsk undersökning skulle med mycket stor sannolikhet visa att överrepresentationen har ökat, med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste åren. Varför överrepresentationen har ökat skriver jag om i ett tidigare inlägg. Gissningsvis är de utrikes födda uppe i en överrepresentation kring 3,0 vid det här laget.

Rån
Exemplet ovan gäller ”Samtliga brott”. Vid grövre brott är invandrare och invandrares barn mer överrepresenterade.

Om man istället för samtliga brott tittar på kategorin rån ser det följaktligen värre ut. Om de med ”svensk bakgrund” misstänks för 500 rån, är motsvarande siffra för ”utländsk bakgrund” 1850.
78,7 procent av de misstänkta har utländsk bakgrund.

Överrepresentationen är det ingen som förnekar. Den är en realitet. Att Mikael Wiehes pappa är född i Danmark, som Niklas Orrenius skriver, ändrar inte på det.

SD-omräknaren

Sverigedemokraternas resultat i väljarundersökningarna skiljer sig ganska mycket mellan de olika instituten. Till exempel ligger Skop ofta mycket lågt medan Sentio ligger högt. För att navigera i denna förvirring har jag gjort en SD-omräknare.
SD-omräknaren räknar ut hur stort väljarstödet för SD är om institutets resultat skiljer sig lika mycket som det gjorde mellan septembermätningarna 2010 och valet 2010.

Exempel:
SD fick 4,9 procent i Demoskops septembermätningar 2010¹. I valet fick SD 5,7 procent.
Om SD idag får 11 procent i Demoskop räknas det om till 12,8 procent.

I Sifo fick SD 4,0 procent i septembermätningarna 2010.
Om SD idag får 9 procent i Sifo räknas det om till (voila!) 12,8 procent.

(Nu råkar Demoskop och Sifo landa på samma omräknade resultat i just detta exempel. Så ”korrekt” är förstås inte omräknaren jämt.)

Utöver omräkningen i procent visas även medelvärdet i antal väljare. Detta baseras på antalet giltiga röster i valet 2010.

Om du vill länka till ett specifikt resultat klickar du på ”Länk till detta resultat:” så kommer en länkadress fram som du kan kopiera.

¹= Det sammanlagda resultatet från septembermätningarna enligt status.st.

Till SD-omräknaren
status.st

Åldersgrupp 0-54 år – Fler irakier än nordbor

Tycker du att invandrarinslaget i samhället och i vardagen är mycket större än vad statistiken visar? Det är ingen inbillning. Befolkningsstatistiken är missvisande på flera sätt.
Jag har tidigare i flera inlägg presenterat befolkningsstatistik med avseende på utländsk/svensk bakgrund. Även om siffrorna har varit korrekta i bemärkelsen tagna direkt från SCB:s databas speglar de inte riktigt den verklighet vi kan avläsa i vår vardag.

Den främsta anledningen till att befolkningsstatistiken inte alltid stämmer med det man upplever i vardagen är åldersstrukturen. Kort sagt, svenskarna blir äldre. Ju äldre man blir desto mindre syns man i samhället. Nittio procent svenskar på äldreboendet syns inte lika mycket som sjuttio procent invandrare i grundskolan, även om svenskarna sammanlagt är flest.

Om man utesluter alla över 55 år i statistiken får man en bättre bild av situationen. I diagrammet längst upp till höger ser man den smått otroliga förändringen i åldersgruppen 0-54 år under perioden 2002-2011. På bara nio år har personer med svensk bakgrund minskat med 209 122, medan personer med utländsk bakgrund har blivit 447 759 fler. Observera att jag för ”utländsk bakgrund” här använder den gamla definitionen som inkluderar utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en utrikes född förälder.

Brottsaktiva åldersgrupper

Diagrammet till höger visar personer i brottsaktiva åldrar 2007. Staplarna skiljer sig lite för olika år, men i stort är det ungefär samma mönster varje år. Lägg märke till stapeln som visar 50 år och äldre. Den gruppen står – inte så förvånande – för en mycket liten andel av brotten.

Vill man utifrån befolkningsstatistiken få en uppfattning om eventuella förändringars effekt på brottsligheten är det således fördelaktigt att inte ha med personer över 55 år.

Personer med utländsk bakgrund är som bekant överrepresenterade i brott. Det gäller både utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en utrikes född förälder.

Om man bara tittar på segmentet 15-54 år (de brottsaktiva åldersgrpperna) är de med utländsk bakgrund 357 231 fler 2011 jämfört med 2002. De med svensk bakgrund är 90 939 personer färre. De som har svalt lögnen om att brottsligheten har minskat kan mot bakgrund av det fundera på vilket oerhört mirakel det i så fall faktiskt skulle vara.

Miraklet antar närmast bibliska proportioner när man tittar på vilka invandrargrupper som ökar och vilka som minskar.

Utrikes födda från Norden har en förhållandevis låg brottsbenägenhet med en överrepresentation på 1.7. Det vill säga, de begår 1.7 gånger fler brott per capita än svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Irakiernas överrepresentation ligger på 3.8 och afrikanernas ligger på i genomsnitt 4.0. Eftersom nordborna har varit en så dominerande grupp i invandrarpopulationen har de dragit ned invandrarnas genomsnittliga överrepresentation. Påståendet att de nordiska invandrarna står för en stor del av invandrarbrottsligheten stämmer inte längre. Det stämde när de var en dominerande grupp. Idag, augusti 2012, utgör de utrikes födda från Norden med största sannolikhet mindre än 10 procent (10.2 procent 2011) av de utrikes födda i åldersgruppen 15-54.

I åldersgruppen 15-54 är de utrikes födda från Irak idag fler än de utrikes födda från Norden. Detta gäller inte så förvånande även i åldersgruppen 0-54 år.

Koncentration

Utöver åldersstrukturen finns ytterligare en faktor som förstärker intrycket av att invandrarna är fler än vad statistiken visar. Det är koncentrationen av invandrare till storstadsområden.

Långt innan det framgår av statistiken att svenskarna är i minoritet i hela Sverige kommer det att upplevas så i många storstadsområden. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste nio åren kommer det redan 2029 att se ut så här:

Ett interaktivt diagram med några fler år finns här.

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011