Överblick del 5 – Andra generationen män 15-44 år

Inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (dubbelbarn) är den inrikesfödda population som ökar snabbast. Det är också numera den mest brottsbelastade populationen. Hur demografin har sett ut och hur den utvecklas bland de unga manliga dubbelbarnen är därför av intresse.

Tyvärr är statistiken över dubbelbarn efter ålder, kön och ursprungsland mycket knapp. Varje år producerar SCB en tabell (be0101_fodelseland_ursprungsland) över dubbelbarnen efter kön och ursprungsland. Men den statistiken är inte efter ålder utan innehåller bara totalsummor, vilket gör den oanvändbar om man vill följa specifika åldersgrupper. För att ändå få en överblick har jag använt mig av äldre statistiska publikationer och gjort beräkningar framåt och bakåt i tiden. Detta ger åtminstone en ungefärlig bild.

Beräkningen sträcker sig från 1980 till 2024 och visar antal män 15-44 år. Observera att även om siffrorna är exakta för länderna är det en beräkning och därför ungefärligt. Se mer om hur statistiken har tagits fram nedan.

Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv, som stiftelsen Det Goda Samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden här särredovisas.

 

Om statistiken
Dubbelbarnen är en i flera avseenden problematisk kategori. Fotnötter i den äldre statistiken vittnar om att SCB inte har haft bra koll på vare sig dubbel- eller enkelbarnen (inrikesfödda med en inrikesfödd och en utrikesfödd förälder). Från 2002 finns dock kvalitetssäkrad statistik enligt SCB. Tyvärr vill inte SCB dela med sig av dessa data i den offentliga Statistikdatabasen. Om SCB gjort det hade det gått att göra mycket pricksäkra framskrivningar för populationen 15-44 år ända fram till 2036.

Underlaget i denna sammanställning kommer från publikationen Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) åren 2006–2009. I den statistiken finns en tabell över dubbelbarnen efter ålder och ursprung. Hela tidsserien 1980-2024 är beräknad utifrån data från de fyra åren, efter följande modell:

För att exempelvis få fram antalet män 15–44 år för år 2001 använder jag TSB årgång 2006 och plockar åldersspannet 20–49 år. Fem år tidigare, år 2001, var den populationen 15–44 år. Sedan justeras antalet för bortfall.

Osäkerheten för enskilda länder varierar och ökar ju längre ifrån åren 2006-2009 som bakåt- eller framåt-räkningen sträcker sig. För regionerna är osäkerheten mindre och för totalsumman är osäkerheten som minst. Mellan 2002 och 2021 är totalsumman samma som i SCB:s statistikdatabas.

Tyvärr redovisar SCB efter både mödernet och fädernet i samma tabell, vilket gör att de personer med föräldrar från olika länder räknas två gånger. Antalet måste därför justeras ned, vilket utgör en felkälla.

Utöver det har jag även använt en SCB-prognos från 2003 SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020. I den prognosen finns även en bakåträkning till 1980 för dubbelbarnen. Den beräkningen är på mödernet och delar in länderna i olika HDI-grupper. Men Norden finns särredovisat. Här används den beräkningens resultat för totalsumman samt resultaten för Norden som riktmärken. Totalen och Norden är därför mycket nära det som SCB har kommit fram till.

Denna beräkning kan ses som en kompromiss mellan fädernet och mödernet, men med en stark dragning åt mödernet.

Vad gäller tillförlitligheten överlag är det värt att påminna om den stora skillnaden i att göra beräkningar med en redan existerande population jämfört med en icke-existerande. Alla beräkningar över dubbelbarnen i det här inlägget rör redan existerande populationer, vilket ökar träffsäkerheten. Det är också anledningen till att framåträkningen inte går längre än till 2024.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006, 2007, 2008, 2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Statistikdatabasen 2002 – 2021
Indelning i ursprungsområden