Affes Statistik-blogg

Stefan Löfven och översvämningen

Posted in Integration, Migration, Satir by Affe on december 14, 2019

Tagged with: ,

Utländsk bakgrund i kommunerna 2002-2027

Posted in Integration, Kriminalstatistik - Sverige, Migration, Prognoser by Affe on juli 28, 2018

Att Sverige har förändrats de senaste decennierna är det nog ingen som förnekar. Men hur stor är förändringen, och hur ser det ut tio år framåt om det får fortsätta på samma sätt? Så här ser utvecklingen i procent ut i Sveriges 25 största kommuner.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Den första tabellen visar hela befolkningen. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Om man är intresserad av den demografiska förändringens eventuella påverkan på brottsligheten är hela befolkningen ett dåligt mått. Personer med svensk bakgrund dominerar kraftigt bland de äldre, och äldre människor är inte speciellt brottsaktiva.

Bättre då att begränsa urvalet till den problematiska grupp som i alla tider har stått för en stor del av brottsligheten. Framför allt den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Den gruppen är unga män.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare. Vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag.1 Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.

Jag har även gjort en enkel framskrivning baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter i samma stil som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem. Framskrivningen bör därför inte i första hand ses som en prognos, utan mer som ett mått på hur stor den demografiska förändringen har varit det senaste decenniet.

Samma tabell som ovan men sorterad efter utländsk bakgrund 2017.


Källor

SCB Statistikdatabasen

1.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.

Falsk, falskare, folkpartist.

Posted in Integration by Affe on september 18, 2015

falsk

Folkpartist vill tillåta slakt utan bedövning

Fredrik Malm, halalslakt, folkpartiet.

Tagged with: ,

Fredrik Reinfeldt öppnar sitt hjärta

Posted in Integration, Migration, Satir by Affe on augusti 21, 2014

Veronica Svärd folkbildar

Posted in Gammelmedia, Integration, Medias mörkning by Affe on december 28, 2013

Veronica_Svaerd_320xyVeronica Svärd i Feministiskt initiativ har gjort en ”motannons” till den omtalade och ”rasistiska” annonsen i DN som gjorde reklam för boken ”Invandring och mörkläggning”. Själv kallar hon det ”en folkbildningskampanj”. Ironiskt nog har hon själv blivit offer för ”mörkläggningen”.

Mörkläggning är inte bara den uppenbara och flagranta varianten, som när Brå inte publicerar detaljerad statistik över invandrares brottslighet (trots att materialet är framtaget). Mörkläggning är mycket mer än så. Vilseledande, konstiga kategoriseringar, otydlighet och glidningar ingår också. I det perspektivet kan man säga att Veronica Svärd själv är ett offer för mörkläggningen.

Ett av påståendena i DN-annonsen handlar om försörjningsstöd:

”Utrikes födda utgör 15 procent av befolkningen. De uppbär 60 procent av landets försörjningsstöd.”

På detta svarar Veronica Svärd:

”Nej! Definitionen ”utrikesfödda hushåll” (som används i statistiken) innebär att minst en person är utrikesfödd, vilket kan innebära att en majoritet i hushållet är inrikes födda.”

Här är Veronica Svärd ute och cyklar.

Nedan ser vi fördelningen av försörjningsstöd för 2011:

ekbistand_riket_2011

Veronica Svärd verkar ju ha en poäng. Kategorin ”En av registerledare/sambo utrikesfödd” uppbär en stor del av försörjningsstödet, över 4,3 miljarder kr. Vi vet inte vem i hushållet som är i behov av försörjningsstöd. Det kan vara den utrikesfödda, den svenskfödda eller båda två. Borde man då inte dela upp den summan och lägga hälften på svenskfödda och hälften på utrikesfödda? Då förändras hela bilden, och de utrikesfödda uppbär då inte alls 60 procent av försörjningsstödet.

Men då har man förbisett en liten detalj. Det står ”En av registerledare” (singularis) och inte det man kan tycka är mer naturligt: ”En av registerledarna” (pluralis). ”En av registerledare” kan i det här fallet betyda att det finns två registerledare (en utrikesfödd och en inrikesfödd), men det kan också betyda att det bara finns en registerledare (utrikesfödd).

Hur får man reda på den fördelningen? Jo, man gör det som Veronica Svärd inte har gjort. Man tittar på underkategorierna:

ekbistand_riket_2011_detaljer

Av de 4,3 miljarder kr som finns i kategorin ”En av registerledare/sambo utrikesfödd” går 4,2 miljarder till olika former av ensamstående hushåll. Det vill säga, registerledaren är utrikesfödd.

För dem som är sammanboende (en utrikesfödd och en inrikesfödd) är kostnaden cirka 135 miljoner kr. I sammanhanget är 135 miljoner inte särskilt mycket. Om man antar att hälften av dessa 135 miljoner kr går till utrikesfödda och hälften till inrikesfödda påverkar det helheten med cirka en halv procent.

Vilket innebär att ungefär 60 procent av försörjningsstödet går till utrikesfödda. Påståendet i DN-annonsen är alltså korrekt.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik
http://veronicasvard.wordpress.com/2013/12/16/ge-sverige-en-antirasistisk-julklapp/

Hur mångkulturellt bor de toleranta?

Posted in Integration by Affe on oktober 29, 2013

upprop_20cUppdatering Främlingsfientligheten som tränger in i våra vardagssamtal ska inte längre bemötas med tystnad – stöd ett Sverige för oss alla, skriver Jan Scherman, Steffo Törnquist, Lasse Kronér och Erik Ullenhag tillsammans med flera hundra kända och okända svenskar. Uppropet publicerades den 13 september i både Aftonbladet och Expressen.
Det här handlar förstås om väldigt toleranta människor. De tycker att Sverige räcker till för alla. Att mångfalden har gett och ger oss omistliga värden. De skriver bland annat under på att:

”Alla vi som bor här har ett ansvar. Vi kan inte flytta över det på någon annan.”

Var bor då dessa moraliska föredömen som uppmanar oss andra att göra upp med vår intolerans och bli lika goda människor som de? Hur mångkulturellt bor de toleranta? Detta har ett antal personer på Flashback tagit reda på.

Stockholm

I Stockholms kommun har i genomsnitt 30,3 procent utländsk bakgrund.1. De ljusaste stadsdelarna på kartan har en population där mindre än 30 procent har utländsk bakgrund. Klicka på stadsdelen för att visa exakt procentandel. De blå prickarna visar var undertecknarna av uppropet bor. Adresserna är hämtade från folkbokföringen 2013. Obs! Kartan är helt anonymiserad. Alla adresser som visas på kartan är ändrade litegrann och alla namn är borttagna. Det går inte på något sätt att koppla en prick på kartan till en enskild individ. Klicka på bilden för att komma till kartan på Google Maps.

stockholm_webb

Undertecknarna bor till stor del på Norrmalm, Östermalm och Södermalm – alla dessa områden har låga andelar invånare med utländsk bakgrund. Ett annat populärt ställe är villaområden i Bromma. Ett litet fåtal (6 av 187) bor i områden där andelen med utländsk härkomst är över 40 procent. Alla dessa har själva invandrarbakgrund.

goteborgGöteborg
I Göteborg ser man ett liknande mönster som i Stockholm. Två stycken bor i ett område där 40 procent har utländsk bakgrund. Övriga sjutton bor i områden där mångfalden lyser med sin frånvaro.

Ingen bor i mångkulturella Biskopsgården eller Bergsjön.

malmoMalmö
I Malmö är inte mönstret lika tydligt. Undertecknarna bor ganska jämnt utspridda i områden med olika andelar invånare med utländsk bakgrund.

Observera att färgläggningen är annorlunda på Malmökartan.2.

Information om källor och metod:

Personer som bor utomlands, har hemlig adress, bor på en anvisad plats på grund av sitt ämbete eller har ett så vanligt namn att de inte kunde identifieras är inte inkluderade. De utgör tillsammans 52 personer av de 488 som skrev under uppropet. En person förekommer två gånger i uppropet.

Kartor och data för andelen av befolkningen med utländsk härkomst är hämtade från Stockholms stad (2012), Statistisk årsbok Göteborg (2011) och Malmö stad (2012).

På Stockholmskartan är det fem områden som inte visas eftersom de har mycket liten befolkning. Dessa är Lunda (industriområde) samt Farstanäset, Orhem, Flaten och Skrubba (parkområden). På Malmökartan är det 27 sådana områden. De visas med endast kantlinjer.

Stort tack till det grävarbete som har gjorts av Flashbacksignaturerna: KennethKaunda, Teleskoptampong2, P4n0pl147h305 och några till.

Uppdatering
Det har inte tydligt framgått, men kartorna är helt och hållet anonymiserade. Inga namn finns med och alla adresser är ändrade. Detta handlar inte om att hänga ut enskilda individer. Det handlar om att exponera en grupp. En grupp hycklare.

http://www.aftonbladet.se/debatt/article17468676.ab

1.Google Maps är lite otydlig i rutan som förklarar färgerna på stadsdelarna. 0-20 procent betyder i dessa kartor 0-29,9 procent. Utländsk bakgrund = Utrikesfödd eller född inrikes med två utlandsfödda föräldrar.
2.Det går, på gott och ont, inte att detaljstyra Google Maps. I detta fall har det resulterat i att färgerna för stadsdelarna inte är lika för alla tre kommuner. Den viktigaste skillnaden är att Malmös ljusaste områden betyder 0-39,9 procent utländsk bakgrund. Till skillnad från Göteborg och Stockholm där samma färg betyder 0-29,9 procent utländsk bakgrund.

Invandringens förändring

Posted in Integration, Migration by Affe on januari 9, 2013

hdi_grupper_till_bloggVem har mest att tillföra Sverige – en somalisk analfabet eller en högutbildad europé? Svaret är givet. Invandring är inget enhetligt begrepp. Vilka länder invandrarna kommer ifrån får stora och helt olika konsekvenser för mottagarlandet. Invandring från högt utvecklade demokratiska länder är självklart mer positiv än invandring från outvecklade dysfunktionella länder.

Dagens svenska invandring har helt annan karaktär än den första invandringsvågen i modern tid, arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talen. Den kom i huvudsak från högt utvecklade länder inom samma kulturkrets som Sverige, och den fyllde ett stort och skriande behov av arbetskraft i den svenska industrin.

Skiftet kom omkring 1970 när statsminister Olof Palme (s) drev igenom ”den solidariska flyktingpolitiken” och öppnade Sveriges dörrar för utomeuropeisk invandring. I dag kommer en allt större del av invandrarna från underutvecklade länder som Somalia, Afghanistan och Irak. Hur påverkar det Sverige?

Human Development Index (HDI)

HDI är ett internationellt etablerat mått på hur olika länder fungerar. Det är ett index som används av FN för att jämföra välståndet i olika länder på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Men medan BNP fokuserar enbart på materiellt välstånd anses HDI ge en mer heltäckande bild, eftersom det är en sammanvägning av befolkningens förväntade livslängd, utbildningsnivå och BNP.

HDI är uppdelat i fyra grupper:

  • Mycket högt HDI
  • Högt HDI
  • Medel HDI
  • Lågt HDI

Sverige och de flesta andra länder i Europa har mycket högt HDI. Alla länder förutom ”Mycket högt HDI” betraktas som länder i utveckling.

Både ”Medel HDI” och ”Högt HDI” kan vara lite vilseledande. Till exempel återfinns Albanien, Rumänien och Azerbajdzjan i gruppen “Högt HDI”. I gruppen ”Medel HDI” återfinns många afrikanska länder, Irak, Syrien och även länder som Indien och Thailand.

I gruppen “Lågt HDI” återfinns de mest dysfunktionella länderna, till exempel Somalia*, Rwanda, Liberia och Afghanistan. Det är länder som präglas av politiskt och religiöst förtryck, bristfällig samhällsstruktur, analfabetism, korruption, väpnade konflikter, krig, social upplösning och extrem fattigdom.

1960_hdi_miniEn allt större del av de utrikes födda i Sverige kommer från och är präglade av sådana länder. Det är givetvis mer sannolikt att människor från länder med ”Mycket högt HDI” är en tillgång för det land de kommer till än att personer från länder med lågt HDI är det.

Utrikes födda i Sverige 1960

Större delen av den utrikes födda populationen i Sverige 1960 var arbetskraftsinvandrare, de flesta från de nordiska länderna. 289 141 personer (96,5 procent) hade sitt ursprung i länder med mycket högt HDI varav cirka 100 000 från Finland.

Resterande 10 516 (3,5 procent) av de utrikes födda tillhörde någon av de andra grupperna. Cirka 5 000 av dem kom från Ryssland eller Jugoslavien (Högt HDI).

Utrikes födda från länder med lågt HDI utgjorde endast 110 personer (0,04 procent).

1990_hdi_miniUtrikes födda i Sverige 1990

Trettio år senare syns effekterna av kursändringen i invandringspolitiken tydligt. Gruppen ”Mycket högt HDI” utgjorde då 69 procent av den totala utrikes födda populationen.

De resterande tre grupperna har ökat från 3,5 procent 1960 till 31 procent 1990. En stor andel av gruppen ”Högt HDI” är utrikes födda från före detta Jugoslavien, Turkiet och Iran.

Gruppen ”Lågt HDI” har ökat från 110 personer 1960 till 17 067 personer (2,2 procent) 1990.

Utrikes födda i Sverige 2011

2011_hdi_mini2011 kan vi se dramatiska förändringar i gruppen utrikes födda. Invandrare från länder med mycket högt HDI är sedan cirka tio år mindre än de övriga HDI-grupperna.

Gruppen invandrare från länder med lågt HDI passerade 2011 en gräns och blev för första gången fler än 100 000 (104 177 personer). De utgör nu 7,3 procent och ökar mycket kraftigt. Bara under 2012, som inte finns med i denna framställning, beviljade migrationsverket 17 408 uppehållstillstånd/uppehållsrätter från länder med lågt HDI.

Med tanke på att låg-hdi-populationen under trettioårsperioden 1960-1990 ökade med 16 957 personer måste 17 408 på ett år betraktas som en stor utmaning.

Som förstås bara är ett annat ord för möjlighet.

Hur mycket invandring tål Sverige?

Det är en fråga som man inte får ställa, enligt vissa. Men den är i högsta grad befogad.

”Vi har i Sverige aldrig tagit emot så många med låg utbildning. Alltså vi vet inte hur man gör” säger Jan-Olov Lundberg, strategiskt ansvarig för integration i Borlänge kommun.”

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5292164

Vilken hjälp barn och ungdomar får med skolarbetet av sina föräldrar betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Hur påverkar det en skolklass och de enskilda eleverna att vissa föräldrar är analfabeter och själva aldrig har gått i skola? Svenska barn och ungdomar har blivit allt sämre på att läsa och förstå en mer komplicerad text. Det är en trend sedan fyrtio år, men försämringen har accelererat kraftigt det senaste decenniet.

”Nio- och tioåringars läsförmåga har undersökts sedan i mitten av 1960-talet, och även om de första årens svar inte är helt jämförbara med senare resultat är tendensen tydlig: svenska barn läser allt sämre.
 Det är ett förvånande resultat som strider mot vår självbild, där läsande är en del av vår kultur”, säger Monica Rosén, professor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet…

http://www.dn.se/kultur-noje/datorerna-far-svenska-barn-att-lasa-allt-samre

Ingen vågar säga det högt – men de starkt försämrade svenska skolresultaten i internationella mätningar är ett resultat bland annat av att en allt större del av elevunderlaget består av invandrarbarn eller barn till föräldrar från låg-HDI-länder.

Det är förstås inte bara läsförståelsen bland barn och unga som påverkas av ett massivt inflöde från länder med lågt HDI och utbredd analfabetism. Många barn och föräldrar till barn är psykiskt söndertrasade av traumatiska upplevelser. Det försvårar naturligtvis ytterligare all kunskapsinhämtning.

int_diagramDet är heller inte bara de som kommer efter 12 års ålder som är ett problem, som Gustav Fridolin och andra försöker inbilla oss. Alla barn, även de som föds i Sverige, med föräldrar som är analfabeter och som kommer från hem utan någon utbildningstradition har och kommer att ha ett mycket sämre utgångsläge i skolan jämfört med andra.

Vi har inte bara antagit den här utmaningen åt oss själva. Vi har även antagit den för framtiden; åt våra barn och barnbarn.

Interaktiva diagram

I den interaktiva avdelningen finns diagram där fler år redovisas och du kan följa utvecklingen från 1900-2011 i både andelar, procentuellt och ökning/minskning från tidigare år. Där listas även länderna i respektive HDI-grupp.

Fotnot: En kortare version av denna artikel publicerades i Dispatch International den 3 jan.

*= Vissa länder finns inte med i HDI 2011. Däribland Somalia som i denna sammanställning rankats efter ett tidigare resultat.

Datakällor och Länkar

Human Development Index 2011
List of countries by Human Development Index
HDI Wikipedia
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2001
Utrikes födda i riket efter födelseland och kön. År 2000-2010
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Uppehållstillstånd 2012
Ge äldre elever som invandrar en bra start i skolan
Gustav Fridolin: Försämrade kolresultat ska inte kopplas till invandringen

Har vi verkligen råd?

Posted in Betraktelser, Integration, Migration by Affe on november 8, 2012
Tagged with: ,

Hitler och böneutropen

Posted in Integration by Affe on oktober 2, 2012


.
Rättelse: Det är förstås inte bara Kristdemokraterna i Botkyrka kommun som är emot böneutrop. Även SD säger bestämt nej till böneutrop i Fittja. Det var i samhällsbyggnadsnämnden som det endast var Kristdemokraterna som var emot. En nämnd som jag antar SD inte är med i. Jag ber om ursäkt för det slarvet.

Nu kan böneutrop snart bli verklighet i Botkyrka
SD motionerar om förbud mot böneutrop
Böneutrop – radiodebatt och SD-nej
Mer debatt om böneutrop
Den muslimska närvaron

Tagged with: , , ,

Ekonomiskt bistånd i hela Sverige 1998-2011

Posted in Integration by Affe on september 19, 2012




Den statliga etableringsersättningen, som infördes i december 2010 för att få tyst på gnälliga kommuner, utgör än så länge ingen större del i sammanhanget. Men den kommer förmodligen att spela en allt större roll vilket man kan se på kvartalstrenden. Snart kommer vi att få höra ”goda nyheter” om att socialbidragen minskar. Media kommer okritiskt förmedla detta utan att berätta om varför kostnaderna ”minskar”.

Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

%d bloggare gillar detta: