Affes Statistik-blogg

Överblick del 2 – Religion och kriminalitet

Posted in Integration, Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on januari 21, 2022

Detta är del två i en serie inlägg om utrikesfödda män 15-44 år och hur den populationen har förändrats de senaste decennierna. Första delen fokuserade på ursprungsområden. I denna del används samma material indelat efter religion samt brottsaktivitet 2015-2018. Se det tidigare inlägget för mer information om statistiken.

Efter religion
Religion i bemärkelsen trostillhörighet finns inte registrerat i folkbokföringen. Vad man kan göra är att titta på dominerande religion i födelselandet. Även om den enskilda individen inte bekänner sig till födelselandets dominerande religion, så har han säkerligen präglats av den mer eller mindre. Här har jag gått efter Religions by country från 2010. Diagrammet nedan visar antalet folkbokförda utrikesfödda män 15-44 år respektive år. De 15 största länderna visas separat. Klicka på bilden nedan för att komma till det rörliga diagrammet.

Efter brottsaktivitet 2015 – 2018
I alla undersökningar som har gjorts om invandrares brottslighet återkommer i huvudsak samma mönster. Västasien och Afrika har en hög andel misstänkta, Östasien och västländer har en låg andel, och resten med några undantag någonstans mitt emellan.

Här har jag använt resultat från den senaste Brå-rapporten i ämnet Brå 2021:9, och använt tabell B 6 för att dela in födelseländerna i Låg, Medelhög, och Hög brottsaktivitet. Andelen misstänkta för landet jämförs med andelen misstänkta bland svenskarna (inrikesfödda med inrikesfödda föräldrar).

  • Låg brottsaktivitet: lägre andel misstänkta eller 1-2 gånger fler misstänkta än svenskarna.
  • Medelhög brottsaktivitet: mellan 2-3 gånger fler misstänkta.
  • Hög brottsaktivitet: mer än 3 gånger fler misstänkta.

Denna indelning gäller förstås bara undersökningsperioden 2015 – 2018 och inget annat. Men förmodligen är det väldigt snarlikt under hela perioden. Anledningen till att Brottsförebyggande rådet under sexton års tid inte uppdaterade statistiken var ju att det var meningslöst eftersom ”resultaten är så pass lika över tid”.

Ett intressant år i det här sammanhanget är 2005. Då kommer en Brå-rapport om invandrarnas brottslighet. Brå meddelade att det sedan den tidigare rapporten 1996 inte hade hänt så mycket. De enskilda ländernas brottsaktivitet var i huvudsak densamma. Men eftersom antalet personer från länder med hög brottsaktivitet hade ökat, så hade andelen misstänkta brottslingar ökat i den utrikesfödda befolkningen som helhet. Hur stor den ökningen var fick vi dessvärre inte reda på eftersom Brå bearbetade rapporten så att resultaten inte såg så illa ut. Eller som anställda och före detta anställda på Brå uttryckte det: ”En nyckelperson på Brå ändrade slutsatser och undertryckte känsliga resultat i rapporten.”

Nu i backspegeln kan man tycka att 2005 hade varit ett bra år för en diskussion i frågan. Men nyckelpersonen på Brå såg till att den diskussionen aldrig blev av.

Källor:
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2020
Brå-rapport 2021:9
Religions by country

Överblick del 1 – Utrikesfödda män 1970-2020

Posted in Integration, Migration by Affe on januari 21, 2022

Oavsett vad man tycker om Sveriges förändring de senaste decennierna är det bra med en överblick. I detta inlägg har jag djupdykt i gamla SCB-publikationer och sammanställt statistik över hur den unga manliga invandrarpopulationen har förändrats de senaste 50-60 åren. Det är inte bara volymerna som har förändrats, utan även sammansättningen.

I den mån statistik över befolkningsutvecklingen publiceras är det oftast hela befolkningen det handlar om. Det är förstås intressant i sig, men man riskerar att missa rörelser i viktiga delar av befolkningen. Ett sådant viktigt segment är unga män. De har en stor betydelse för brottsligheten. I synnerhet våldsbrottslighet.

Statistiken nedan visar, i lite olika varianter, antalet utrikesfödda män mellan 15-44 år som var folkbokförda respektive år, efter födelseland och ursprungsområde.

Uppgifterna före år 2000 är enligt SCB inte ”kvalitetssäkrade”. Det är förståeligt. Databaserna uppdateras, och redan publicerad statistik går ju inte att uppdatera. Uppgifterna är vad SCB ansåg vara korrekt det år de publicerades. Om det till exempel för år 1979 visar 9 893 danskar betyder det inte att det nödvändigtvis var exakt så många, men att det sannolikt är väldigt nära det korrekta antalet. För vissa år har jag inte hittat några uppgifter. Se avsnittet Om statistiken i slutet av inlägget för mer detaljer.

Efter ursprungsområde 1970 – 2020
Här används samma uppdelning som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas. Detta eftersom övriga Västländer har en annorlunda trend än Norden. Klicka på bilden nedan för att komma till det rörliga diagrammet.

Nordens trend är ett bra exempel på hur statistik över hela befolkningen inte ger en rättvisande bild i alla sammanhang. Finland är fortfarande ett av de större länderna bland utrikesfödda män i alla åldrar, men bland de unga männen finns Finland inte ens med bland de tjugo största länderna år 2020. Bara ett nordiskt land finns med. Danmark på plats tjugo. Det finns, i detta åldersspann, tusentals fler män från Somalia än vad det finns från Danmark, Finland, Norge och Island tillsammans.

I nästa diagram visas utvecklingen i ursprungsområdena separat. Av utrymmesskäl är bara de femton största länderna synliga i staplarna.

Efter ursprungsområde 1960 – 2020
Det finns väldigt lite statistik från 1960-talet, men för år 1960 finns bra uppgifter. Nästa år med bra statistik över utrikesfödda är 1970. För att åtminstone få lite form på kurvorna mellan de åren har jag tittat på in- och utvandring per år under 1960-talet, Statistisk årsbok 1971. Det är med andra ord väldigt skakiga siffror runt 1965. Men det är ändå värt att redovisa för att få överblick. Först en variant med enbart ursprungsområden.

Och en variant med 15 länder i topp samt kurvor för ursprungsområdena.

Om statistiken
Statistikdatabasen på SCB:s sida sträcker sig bara från år 2000 och framåt. Äldre statistik över utrikes födda står bara att finna i gamla SCB-publikationer. Inga siffror före år 2000 är ”kvalitetssäkrade” enligt SCB. Men exakta siffror spelar mindre roll i denna sammanställning, som har de stora dragen i fokus.

Den publicerade statistiken 1970 – 1999 är heller inte komplett, då bara de största födelseländerna är redovisade. De resterande återfinns i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Sydamerika” etc. Därför passar det bra att presentera statistiken i ett så kallat ”stapel-rally” som bara visar de största länderna. De flesta mindre länderna som det inte finns exakta uppgifter om visas inte.

För de flesta år i den äldre statistiken finns inte exakta värden för åldersspannet 15-44 år. Femtonåringar redovisas tillsammans med 13- och 14-åringar. Där har jag delat värdet med tre. I de flesta fall bör slutsumman ändå bli ganska korrekt, men det finns undantag. I simulationer där jag kan kontrollera mot facit noterade jag att för typiska adoptionsländer, Sydkorea, Sri Lanka etc. är felmarginalen större, upp till flera procentenheter. För de allra flesta länderna var felmarginalen dock bara några promille.

Några länder platsar ibland på topplistan, trots att det inte finns bra uppgifter. I de fallen har jag skattat antalet på olika sätt. Främst utifrån Folk och bostadsräkningarna som vart femte år hade statistik över alla länder.

För vissa år, 1971-1974 samt 1976, har jag inte hittat någon statistik alls. Där skattas antalet efter de närliggande åren.

Det har hänt en hel del under perioden 1970-2020 med nya länder som tillkommit. Det skapar problem i framställningar som denna, och kompromisser måste göras. Tjeckoslovakien och Jugoslavien är därför intakta. Likaså är Etiopien och Eritrea sammanslaget. Sovjetunionen däremot känns inte lika oproblematisk att låta vara intakt. I denna framställning likställs därför Sovjetunionen (exklusive Baltikum) med Ryssland.

Källor:
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2020

Män 15-44 år i kommunerna 2002-2020

Posted in Integration, Migration, Prognoser by Affe on augusti 17, 2021

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är uppdaterad för 2020. Framskrivningen tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2030.

Nedan visas den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2020. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Arton år senare har andelen ökat till 45 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2020 är den markerad med turkos bakgrund.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2020.

Stefan Löfven och översvämningen

Posted in Integration, Migration, Satir by Affe on december 14, 2019

Tagged with: ,

Uppdaterad statistik: män 15-44 år i kommunerna 2002-2018

Posted in Migration, Prognoser by Affe on maj 23, 2019

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är nu uppdaterad för 2018. Prognosen som sträcker sig tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2028.
”Det bästa sättet att hantera problem är att inte skaffa dem.” skriver Richard Sörman på Det goda samhället.

Kriminalitet är ett problem i samhället och en grupp utmärker sig. Män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Framför allt när det gäller den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Denna grupp är som Gunnar Sandelin skriver ”den känsligaste värdemätaren på tryggheten i ett samhälle”. Därför är det värt att hålla ett öga på den gruppen.

Män och kvinnor klumpas ofta ihop när kriminalstatistik redovisas. Det är ganska märkligt att kvinnor i Sverige accepterar detta. Kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda i Sverige med svenskfödda föräldrar, har all anledning att kräva könsuppdelad statistik, med tanke på den stora skillnaden i brottsaktivitet mellan män och kvinnor.

I Brå-rapporten från 1996 redovisas att av svenska män och kvinnor (inrikes födda med två svenskfödda föräldrar) i åldersgruppen 15-44 år var 5,8 procent registrerade för brott under en femårsperiod.1. Könsuppdelat såg de brottsregistrerades procentandelar ut så här:

Kvinnor: 2,1 procent
Män: 9,3 procent

Bland de utrikes födda var 12 procent registrerade för brott. Könsuppdelat:

Kvinnor: 5,3 procent
Män: 19 procent

Det är männens procentandelar man bör ha i bakhuvudet när man läser detta inlägg. Översta diagrammet till höger visar den demografiska förändringen den senaste 16-årsperioden. Gruppen där 19 procent var brottsregistrerade har ökat med 265 084 personer. Samtidigt som gruppen där 9,3 procent var brottsregistrerade har minskat med 106 592 personer. Andra generationens invandrare (mittenstaplarna) har även de en högre procentandel brottsregistrerade än de svenskfödda med två svenskfödda föräldrar, men något mindre än de utlandsfödda.

Det är inte Nobelprisklass på att räkna ut att detta kommer att få konsekvenser för Sverige och de människor som bor här. Vi, eller rättare sagt våra politiker, drar med andra ord på oss problem, och de gör det med öppna ögon. Stina Holmberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet:

”Resultaten är så pass lika över tid, vi ser överrepresentation i varje studie. Fem procent av dem med svenska föräldrar är misstänkta för brott jämfört med tolv procent av utlandsfödda. Och ännu högre överrepresentation vad gäller grova brott.”

Från samma artikel i Expressen:

”På Brå tycker man att den gamla rapporten från 2005 duger än. Den visar ungefär samma resultat som en tidigare Brå-utredning från 1996 och som undersökningar gjorda av Stockholms universitet sedan 1960-talet – och Brå drar slutsatsen att det ser likadant ut i dag.”

Nedan ser vi den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2018. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Sexton år senare har andelen ökat till 44,2 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet, finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.2.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2018.

Prognos vs utfall
Prognosen/framskrivningen jag gör är mycket enkel. Jag tittar på förändringen den senaste tioårsperioden och extrapolerar den.

Framskrivningen är framförallt intressant för de större kommunerna.

Till höger ser man förra årets prognos för 2018 jämfört med utfallet. Ett plus betyder att prognosen var underskattad.

I 20 av de 25 största kommunerna var prognosen alltså i underkant.

Göteborg och Uppsala sticker ut, då skillnaden mellan prognos och utfall var extra stor i de kommunerna.

Bättre upplösning
På begäran har jag även gjort de stora tabellerna i något högre upplösning.
Kommuntabell sorterad efter storlek
Kommuntabell sorterad efter utländsk bakgrund

Källor
SCB
Brå-rapport 1996:2

1. Tabell 8 sid 41 samt tabell 26 sid 77, i Brå-rapport 1996:2, (I den senare Brå-rapporten från 2005 fanns inte dessa uppgifter). Det bör nämnas att sammansättningen i den utrikes födda gruppen har ändrats radikalt sedan Brå-rapporten från 1996. I den undersökningspopulationen utgjorde utrikes födda från Norden hela 46 procent av den utrikes födda gruppen i åldersspannet 15-44 år. Detta gällde både män och kvinnor, men förmodligen var det en liknande procentandel för enbart männen. Idag utgör de nordiska männen endast 3,7 procent av de utrikes födda männen i åldersspannet 15-44 år. Detta har betydelse eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet. 19 procent brottsregistrerade bland de utrikes födda männen är därför med stor sannolikhet en underskattning idag.

2.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.

Utländsk bakgrund i kommunerna 2002-2027

Posted in Integration, Kriminalstatistik - Sverige, Migration, Prognoser by Affe on juli 28, 2018

Att Sverige har förändrats de senaste decennierna är det nog ingen som förnekar. Men hur stor är förändringen, och hur ser det ut tio år framåt om det får fortsätta på samma sätt? Så här ser utvecklingen i procent ut i Sveriges 25 största kommuner.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Den första tabellen visar hela befolkningen. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Om man är intresserad av den demografiska förändringens eventuella påverkan på brottsligheten är hela befolkningen ett dåligt mått. Personer med svensk bakgrund dominerar kraftigt bland de äldre, och äldre människor är inte speciellt brottsaktiva.

Bättre då att begränsa urvalet till den problematiska grupp som i alla tider har stått för en stor del av brottsligheten. Framför allt den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Den gruppen är unga män.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare. Vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag.1 Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.

Jag har även gjort en enkel framskrivning baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter i samma stil som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem. Framskrivningen bör därför inte i första hand ses som en prognos, utan mer som ett mått på hur stor den demografiska förändringen har varit det senaste decenniet.

Samma tabell som ovan men sorterad efter utländsk bakgrund 2017.


Källor

SCB Statistikdatabasen

1.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.

25 procent av männen i brottsaktiv ålder är födda utomlands

Posted in Migration by Affe on mars 2, 2018

Den grupp i samhället som utan tvekan är mest problematisk vad gäller brottslighet, våld och otrygghet är män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Där finns testosteronet och våldspotentialen. Hur denna grupp är sammansatt och beter sig har avgörande betydelse för tryggheten och stabiliteten i samhället. Därför är det intressant att titta på hur gruppen ser ut och hur/om den förändras över tid. Extra intressant är den mest brottsaktiva delen av denna grupp, de utrikes födda. De har en högre brottsaktivitet än de svenskfödda, i synnerhet när det gäller grova våldsbrott och sexualbrott.

Nedan visas hur andelen utrikes födda män i gruppen män i brottsaktiv ålder har förändrats under perioden 1970-2017. Observera att de sista åren inte rör sig om femårsintervall.

En väsentlig sak som inte framgår i tabellen är sammansättningen. Den har betydelse, eftersom brottsaktiviteten varierar bland invandrarna. Invandrare från övriga Norden har en förhållandevis låg brottsaktivitet, och de har under många år varit en betydande del av invandrarpopulationen. 1970 utgjorde män från de övriga nordiska länderna en majoritet, 57,6 procent, av den utrikesfödda populationen i denna åldersgrupp. 2017 utgör de 4 procent.

Statistiken från 1970 är inte lika heltäckande som för 2017, men Nordens och Afrika/Asiens procentandelar är exakta. Dessa två ursprungsområden har som synes bytt plats.

Antalet män har förstås också stor betydelse. 1970 fanns det 172 039 utrikes födda män i åldersgruppen 15-44 år. 2017 har det stigit till nästan en halv miljon, 491 488.

Frågan är om något annat land, frivilligt och i fredstid, har förändrat sin demografiska sammansättning så dramatiskt och på så kort tid som Sverige har gjort de senaste tolv åren mellan 2005 och 2017.

En annan fråga är om en generation verkligen har rätten att förändra sitt lands befolkningssammansättning i grunden? Förvaltar vi arvet från tidigare generationer och lämnar vi, som sig bör, över landet i ett lika bra eller bättre skick till nästa generation?

Utländsk bakgrund

Posted in Migration by Affe on mars 27, 2017

Debatten har återigen blossat upp angående begreppet ”utländsk bakgrund”. Erik Almqvist hävdade att 37 procent av befolkningen i Sverige i åldern 0-44 år nu har utländsk bakgrund. Lars Lindström på Expressen menar att Almqvist sprider faktafel.

Almqvist är korrekt. Det finns två definitioner på ”utländsk bakgrund” och båda används. Bara man anger vilken definition som avses är det helt ok. I den ena (äldre definitionen) räknas dessa grupper in:

Utländsk bakgrund:
utrikes födda
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder

Svensk bakgrund:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar

I den nya definitionen (från 2003 och framåt) räknar man så här:

Utländsk bakgrund:
utrikes födda
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar

Svensk bakgrund:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder

2003 flyttades alltså gruppen ”inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder” över till ”Svensk bakgrund”. Över en halv miljon personer bytte kategori.

Båda kategoriseringarna är behäftade med problem. I den äldre kategoriseringen hamnade till exempel Mikael Wiehe i kategorin ”Utländsk bakgrund” eftersom han är född i Sverige med en dansk och en svensk förälder.

Med den nya kategoriseringen hamnar den här IS-krigaren i gruppen med svensk bakgrund eftersom han är född i Sverige med en somalisk pappa och en svensk mamma.

Ekonomen Jan Tullberg har föreslagit en lösning på detta problem. Han delar helt enkelt upp gruppen ”inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder” och fördelar hälften till ”svensk bakgrund” och hälften till ”utländsk bakgrund”. Det är den mest rimliga kategoriseringen. Både Mikael Wiehe och IS-krigaren passar då in i modellen.

Med denna kompromiss-definition utgör personer med utländsk bakgrund 0-44 år idag 31,9 procent.

Utan ett sammanhang säger den siffran inte så mycket. Det finns lättillgänglig data från 2002. Så här ser utvecklingen ut sedan dess:

Nedan visas ökningen i procentenheter från året innan.

Klarspråk om flyktingbarnen

Posted in Migration by Affe on januari 28, 2017

Börjar det hända något i Sverige? Börjar man kunna säga sanningar om de ensamkommande flyktingbarnen?

Med jämna mellanrum tänds hoppet om att klarspråk äntligen ska börja talas.

I Dagens Nyheter av alla ställen intervjuas barnpsykologen Marie Hessle.

Hon berättar:

De här barnen förses med en flygbiljett och en historia. De reser alltid på vuxnas initiativ och ofta med ett bestämt uppdrag. Alla har svåra upplevelser bakom sig, och de flesta får också- stanna i Sverige. Men den historia de berättar är ofta tillrättalagd. Varken namn, ålder, ursprungsland eller uppgifter om föräldrar eller syskon kanske stämmer.

Just nu säger många barn att de kommer från Somalia. De säger att de har suttit i fängelse och lyckats fly eller också har deras pappa blivit skjuten utanför huset. Familjen är skingrad och de vet inte var mamma eller syskonen tagit vägen. I fickan har de en adress till en ”släkting” i Sverige. Men bakgrunden är oftast betydligt mer komplicerad än så och ibland stämmer uppgifterna inte alls med verkligheten.

Forskaren Reza Eyrumlu skriver i tidskriften ”Invandrare & Minoriteter”.

Barn och ungdomar som anländer ensamma till Sverige och söker asyl här vet i regel med sig att de måste försöka få uppehållstillstånd i landet för att därmed kunna hjälpa sina föräldrar att få komma efter hit. Den som spelar den viktigaste rollen i dessa barns och ungdomars dagliga kontakter är en människosmugglare: den information som han ger dem skall hjälpa föräldrarna att få komma till Sverige.

Barnen blir därigenom ofta tvungna att vittna falskt inför svenska myndigheter och att dölja sina känslor för sig själva. De gör vad som helst för att fullfölja sin enda plikt mot de sina i hemlandet i en situation där de växer, studerar, upplever och känner behov av olika sociala kontakter. Deras sociala behov under den långa väntetiden i Sverige kommer på detta sätt delvis i konflikt med plikten mot föräldrarna och släkten. Därigenom lever de under starkt tryck från flera håll.

Nu till kallduschen.

Det första citatet är mycket riktigt från en artikel i DN men det skrevs i september 1992. 24 år sedan.

Det andra citatet har också några år på nacken. Det publicerades 1990.

Flyktingbarn

Tagged with:

Invandrarmän i brottsaktiv ålder

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on augusti 12, 2016

bra_1996Två stora undersökningar har gjorts om invandrares brottslighet. Den senaste gjordes 2005. Det är hög tid för en tredje, men våra makthavare är mycket ovilliga till en ny undersökning. Vad kan det bero på?

1996 kom en rapport som visade på ett problem i det svenska mångkulturella projektet. Rapporten kom från Brottsförebyggande rådet (Brå) och visade att invandrare (utrikes födda) var överrepresenterade i brottsstatistiken. Rapporten undersökte åren 1985-1989 och kom fram till att invandrarnas överrepresentation var 2,1. Det innebär att det bland invandrarna fanns 110 procent fler brottsmisstänkta per capita än vad det fanns bland svenskar (födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige).

Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna var motsvarande siffra för 100 000 invandrare 10 500 brottsmisstänkta personer.

Nu är ju invandrarna långt ifrån lika många som svenskarna, så överrepresentationen märks inte så mycket. Men ju längre det mångkulturella projektet fortgår, desto mer märkbart kommer det förstås att bli.

2005 kom en uppföljning av rapporten från 1996. Den undersökte åren 1997-2001. Enhetschef Jan Ahlberg på Brå konstaterade att:

den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten1

Rapporten visade också en annan sak. Problemet hade förvärrats. Istället för 110 procent var det nu 150 procent fler brottsmisstänkta per capita bland invandrare jämfört med svenskar. Utvecklingen gick åt fel håll. Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna, var motsvarande siffra för invandrare nu 12 500 brottsmisstänkta.

Överrepresentationen på 150 procent var genomsnittet för invandrarpopulationen. Invandrargrupper från vissa regioner hade en lägre överrepresentation, och från andra regioner var överrepresentationen högre.

andel_registrerade_i_procent

Tabellen visar andel registrerade för brott i respektive grupp under femårsperioden 1997-2001. Den visar inte den faktiska andelen kriminella i de olika grupperna, eftersom långt ifrån alla brott leder till en misstänkt gärningsman. Överrepresentationen på 150 procent gäller för samtliga brott. Vid grövre brott är överrepresentationen ännu högre.2

Varför hade problemet med överrepresentationen förvärrats mellan de båda rapporterna? Brå skriver (min fetning):

Att överrisken [överrepresentationen] för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk [överrepresentation], har ökat.

Brå säger att invandrarpopulationens sammansättning förändrades mellan de två rapporterna, och att det är den huvudsakliga förklaringen till att andelen brottsmisstänkta bland invandrarna hade ökat. Hur den populationsförändringen såg ut kan ju då vara av intresse.

För att göra förändringen överblickbar har jag delat in länderna i tre grupper utifrån brottsaktivitet. Se tabellen ovan där det framgår vilka områden det gäller.

Mycket hög brottsaktivitet (röd)
Hög brottsaktivitet (gul)
Låg brottsaktivitet (blå)

För att ytterligare ringa in problemet tittar vi här bara på den mest problematiska gruppen, män i brottsaktiv ålder 15-44 år.

1975
Först en titt på 1975. Året då en enig riksdag beslutade att Sverige ska bli ett mångkulturellt samhälle.

brottsaktiva_1975

Befolkningsstatistiken från denna tid är ofullständig. Siffrorna är ungefärliga.3 Den helt dominerande gruppen är män som kommer från länder med låg brottsaktivitet, circa 121 000. Närmare 90 000 av dem kommer från de nordiska länderna varav circa 68 000 från Finland. Gruppen med mycket hög brottsaktivitet består till största delen av afrikaner (3 200), främst från Nordafrika.

1987
1987 är ett av åren som undersöktes i Brå:s första rapport. Även från 1987 är befolkningsstatistiken ofullständig i flera avseenden men tillräckligt detaljerad för att ge en övergripande bild. Siffrorna är ungefärliga.4

brottsaktiva_1987

Den blå stapeln med låg brottsaktivitet dominerar fortfarande. Den är större än de båda andra tillsammans. En stor del (ca 71 500) är nordiska invandrare. Gul stapel med hög brottsaktivitet har ökat till 60 500. En stor del av den ökningen (10 300) är från Iran.

2000
År 2000 var ett av åren som undersöktes i den andra rapporten.

brottsaktiva_2000

Den blå stapeln har minskat påtagligt. Gul stapel har nästan fördubblats. Och röd stapel har mer än tredubblats. Den här populationsförändringen var enligt Brå huvudförklaringen till att överrepresentationen hade ökat.

Hur agerade våra ansvariga politiker på den här informationen? Hur borde de ha agerat? Vad Brå i praktiken meddelade i rapporten från 2005 var väldigt besvärande och känsligt. Fortsätter Sverige att fylla på med människor från vissa regioner i världen kommer det med största sannolikhet leda till en ökning av brottsligheten. Vi kommer att få fler kriminella per capita i landet. Vilket förstås leder till att vi kommer att behöva fler poliser per capita. Om vi inte justerar polistätheten i takt med ökningen av kriminella kommer polisen till slut att gå på knäna och hamna i ett krisläge. Ett jobbigt faktum som inte är speciellt kul för en politiker att informera sina väljare om.

”Rösta på oss! Med vår invandringspolitik blir Sverige fantastiskt, men vi kommer att behöva förstärka polisen.”

Inget vinnarkoncept precis. En annan strategi är att förändra invandringspolitiken. En tredje strategi är att stoppa huvudet i sanden. En strategi som är möjlig i Sverige eftersom vår tredje statsmakt inte fungerar. Media ska granska makten och se till att politikerna inte kan stoppa huvudet i sanden.

Nio månader efter att rapporten kom fick vi en ny statsminister, Fredrik Reinfeldt. Idag ser det ut så här:

brottsaktiva_2015

Observera att detta gäller folkbokförda 31 december 2015. Handläggningstiden för asylsökande är lång. Det är tveksamt om ens någon av alla dem som kom under rekordåret 2015 finns med i staplarna. Och en stor del av dem som kom 2015 var just män i brottsaktiv ålder, 15-44 år.

Man kan förstås inte säga något med säkerhet om dagens brottslighet bland invandrare bara genom att titta på populationsförändringen. Vi vet inte om en tredje rapport i allt väsentligt skulle bekräfta resultaten från de tidigare rapporterna, så som den andra rapporten bekräftade den första.

morgan-johanssonDet kommer vi heller inte att få veta. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s) den 16 februari 2016:

”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

Det kan jämföras med vad Brå skrev i förordet till den andra rapporten 2005:

Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.

Datakällor:
Folk- och bostadsräkningen 1975
Befolkning Folkmängd 1987 efter kön, ålder, civilstånd
Statistikdatabasen SCB
Brå-rapport 2005:17
Brå-rapport 1996:2

1. På sidan 64 i den andra Brå-rapporten finns också en jämförelse mellan de båda rapporterna. Där kan man se hur lika resultaten är med avseende på ursprungsområden. Det är bara Sydostasien som skiljer sig märkvärt mellan rapporterna.

2. Brå vill i rapport 2005:17 inte redovisa några grövre brott i detalj, utan nöjer sig med att redovisa genomsnittet. Men de ger en ledtråd:

”Allmänt kan dock sägas att de grupper som är särskilt kraftigt överrepresenterade när det gäller att vara misstänkta för brott i relation till sin andel av befolkningen totalt sett, också är det när det gäller de enskilda brottstyperna.”

För till exempel våldtäkt ska genomsnittet 150 procent i tabellen bytas ut mot 400 procent, vilket ger oss en aning om hur det kan se ut i respektive grupp.

3. Befolkningsstatistiken över utrikes födda från denna tid är ofullständig och bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 1,3 procent av invandrarpopulationen (2 134 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 483 i blå stapel, 1 168 i gul stapel och 483 i röd stapel.

4. Statistiken från 1987 är precis som 1975 ofullständig. Bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 8,6 procent av invandrarpopulationen (15 100 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 6 164 i blå stapel, 6 164 i gul stapel och 2 771 i röd stapel. Även om den fördelningen är helt fel skulle inte helhetsbilden förändras på något påtagligt sätt. En annan brist är att det inte går att få fram åldersspannet 15-44 år. 16-44 finns däremot redovisat. Antalet 15-åringar har jag uppskattat utifrån deras genomsnittliga procentuella andel (1,8 %) i åldersgruppen 15-44 år under åren 2000-2015

%d bloggare gillar detta: