Överblick del 9: Framskrivningar och uppdateringar

Journalisten och debattören Gunnar Sandelin har i en serie program på kanalen Riks pratat om den demografiska förändringen som Sverige har genomgått. Nedan finns en hel del av de statistiska sammanställningarna som har använts. Några finns redan publicerade tidigare i serien ”Överblick” här på bloggen.

Längst ned i inlägget finns en källförteckning. Några av diagrammen innehåller beräkningar eftersom det inte finns klar och tydlig statistik. Det gäller framförallt den andra generationen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar). Se tidigare inlägg i serien om hur beräkningarna har gjorts.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” (yttre gröna cirkeln) skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Utländsk bakgrund betyder i denna definition utrikesfödd eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar samt 50 procent av de som är födda i Sverige med en utrikesfödd och en svenskfödd förälder. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i ett tidigare inlägg.

Högerklicka och öppna bild i ny flik för högre upplösning.

Utländsk bakgrund Hela befolkningen 2002-2022

Nedan är samma material mer detaljerat år för år, samt framskrivningar. Framskrivningarna baseras på hur utvecklingen har varit de senaste 20 respektive 10 åren. Om det fortsätter i tangentens riktning blir detta utfallet.

Utländsk bakgrund män 15-44 år 2002-2022

Unga män är en viktig grupp då de (bland alla nationaliteter) har en förhållandevis hög brottsaktivitet. I Sverige har invandringen av just unga män varit mycket stor.

Utrikesfödda män 15-44 år 1970-2022
Klicka på bilden för att komma till ett rörligt diagram som visar utvecklingen från 1970-2022.

Tonårspopulationen män 13-19 år 1970-2022
Diagrammet nedan visar hur sammansättningen i tonårspopulationen har förändrats sedan år 1970. Observera att detta rör utländsk bakgrund i den mer snäva officiella definitionen. Det vill säga, utrikesfödda samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Asien har i denna indelning delats upp i östra och västra Asien. Västra Asien innefattar Mellanöstern samt några centralasiatiska länder, Afghanistan bland annat. Pakistan däremot ingår i Östra Asien. Se länken i källförteckningen för detaljerad info.

Samma som ovan med andelar för åren 1980 samt 2022.

Män årskull 1999, 23-åringar 2022
Årskullen med högst andel utländsk bakgrund bland män är årskull 1999. De var 23 år 2022. Fortsätter utvecklingen blir de med utländsk bakgrund i denna årskull i majoritet i riket cirka 2026-2027. De är då 27-28 år. I många kommuner är de redan i majoritet.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1980 – 1990
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2022
Indelning i ursprungsområden

Överblick del 8: Tonårspopulationen 1980-2021

Detta är en beräkning över den manliga tonårspopulationens förändring i gruppen utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund består i denna sammanställning av utrikesfödda samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Det är en liten men växande del av den totala manliga tonårspopulationen.

1980 = 8 %
2000 = 15 %
2021 = 27 %

Det är även en population som har en hög överrepresentation i brottslighet. Överrepresentationen varierar och mest brottsbelastade är personer med ursprung från Västra Asien och Afrika. Populationen Västra Asien/Afrika är också den grupp som har ökat mest. Sedan 1980 har den ökat med cirka 3 800 procent.

Alla som är födda i mitten av sextiotalet eller senare kan se hur denna population såg ut när de själva var i tonåren, och jämföra med hur det ser ut idag.

Nedan, diagram med mer detaljerad info samt andelar för varje år. Finns även i PDF-format för bättre överblick.

Se Överblick del 5 för mer info om hur beräkningen har gjorts.

Indelningen i ursprungsområden är samma som Det goda samhället använde i sin rapport om invandrares brottslighet.

Diagrammen i PDF-format och PowerPoint.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1980 – 1990
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Indelning i ursprungsområden

Överblick del 7: Hur blir det på trettiotalet?

Denna framåtblick innehåller inga beräkningar i sig utan visar istället, på ett ungefär, vilken utveckling vi kan vänta oss på lite längre sikt bland dubbelbarnen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar), genom att titta på utvecklingen i den utrikesfödda gruppen män 15-44 år. De stora dragen i den utrikesfödda populationen upprepas cirka tjugo år senare bland dubbelbarnen.

Den här sammanställningen är inte helt optimal. Det naturliga vore att jämföra med utrikesfödda kvinnor. Men att mönstret mer eller mindre upprepas syns mycket tydligt även i denna jämförelse. Det är inte så konstigt då den stora majoriteten dubbelbarn trots allt har båda föräldrarna från samma land/ursprungsområde.

Jämför årtiondet i den övre grafen med årtiondet i den nedre. Observera att y-axlarna har olika skalor.

I den utrikesfödda populationen (övre grafen) ökar Västra Asien kraftigt under 1980-talet. Rakt nedanför i den nedre grafen ser man en liknande ökning bland dubbelbarnen på 2000-talet. Barnen den första generationen har fått i Sverige har vuxit upp och börjar ingå i åldersspannet 15-44 år. En bit in på 1990-talet går Västra Asien om Norden bland de utrikesfödda, och motsvarande sker i den nedre grafen på 2010-talet.

Det finns naturligtvis fler variabler som påverkar hur kurvorna för dubbelbarnen blir. Varierande åldersdemografi och fruktsamhet i de olika populationerna gör att mönstret inte upprepas på samma sätt. Men mer eller mindre upprepas mönstret. Tillräckligt mycket för att – genom att titta på 2010-talet i den övre grafen – få ett hum om hur utvecklingen bland dubbelbarnen kommer att bli på 2030-talet.

Västra Asien, som sedan en tid redan utgör den största gruppen, kommer att öka och dominera stort bland dubbelbarnen på 2030-talet när rekylen från 2010-talets invandring börjar visa sig bland de unga männen i den andra generationen.

Västra Asiens ökning kommer dock inte vara riktigt så dramatisk som det vid en första anblick kan verka. Eftersom det rör sig om ett åldersspann 15-44 år, kommer ett stigande antal av dubbelbarnen från Västra Asien hinna bli 45 och falla ur spannet. Den förväntade ökningen på 2030-talet kommer därför att dämpas litegrann av det bortfallet. Cirka 15 000 dubbelbarn med ursprung från Västra Asien kommer mellan 2030 och 2039 att falla ur spannet. Det är årgångarna som blev 15 år mellan 2000 och 2009.

Afrika kommer att knappa in på Östeuropa under 2030-talet. Och förmodligen i högre grad än vad 2010-talet i den övre grafen indikerar. Det vill säga, om misstanken att Afrika har högre fruktsamhetstal än Östeuropa stämmer.

Om statistiken
Se inläggen Överblick del 5 samt Överblick del 6

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Brå – rapport 2021:9 Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund

Överblick del 6 – män 15-44 år från Västra Asien och Afrika

Hur populationen män 15-44 år med ursprung från Västra Asien och Afrika ser ut fram till 2029. Och vad som händer om vi stänger gränsen.

Den här beräkningen fokuserar på de mest brottsbelastade populationerna. I Brå:s senaste mätning (Brå 2021:9) hamnar Västra Asien och Afrika i topp fem vad gäller andel misstänkta, både bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (dubbelbarn) och utrikesfödda.

I detta inlägg, och i tidigare inlägg i samma serie, används en mer övergripande indelning i ursprungsområden. Det är samma indelning som Det Goda Samhället (DGS) använde i sin rapport om brottslighet. Västra Asien i DGS indelning är i princip Brå:s Västasien och Centralasien. Den enda betydande skillnaden är att Brå har placerat Turkiet i Övriga Europa.

Nedan har jag plockat ut manliga dubbelbarn 15-44 år med ursprung från Västra Asien och Afrika och tittat på utvecklingen fram till 2029.

För att sätta den här utvecklingen i ett sammanhang kan man titta på den första och den andra generationen tillsammans. Diagrammet nedan visar utvecklingen 1970-2021. De mörkgröna staplarna visar antal utrikesfödda från Västra Asien och Afrika. De ljusgröna visar antal dubbelbarn med ursprung från Västra Asien och Afrika.

Kanske är det så att volymer har betydelse. Att 7 000 män (1975), i brottsaktiv ålder och från förhållandevis hårt brottsbelastade populationer, är lättare att hantera för Sverige än 336 000 män (2021).

Utvecklingen till 2029 för dubbelbarnen med ursprung från Västra Asien och Afrika har redan redovisats ovan. Hur utvecklingen kommer att se ut i första generationen beror förstås helt på våra beslutsfattare. Men det finns ett scenario som går att räkna på, och det är om vi stänger (stängde) gränsen 1 jan 2022. Nu kan inte det hända eftersom det är för sent, men det ger ändå en slags överblick över läget.

Nedan ser man hur det blir en påtaglig minskning i den utrikesfödda gruppen. Det beror på att de som faller ur spannet, 45-åringarna, är många fler än tillkommande 15-åringar.

Men slår man ihop generationerna ser man att det knappt händer någonting. Minskningen i den utrikesfödda gruppen kompenseras nästan helt och hållet av ökningen i den ljusgröna andra generationen.

Även om vi alltså hade stoppat invandringen 1 jan 2022 och håller gränsen stängd fram till 2029 sker det ingen betydande volymförändring totalt. Däremot har dubbelbarnen, som har en högre överrisk i brottslighet än sina föräldrar, ökat sin andel.

Det ska dock sägas att bortfallet i den utrikesfödda gruppen ökar i storlek för varje år som går när gränsen är stängd. Det beror på att det finns förhållandevis få utrikesfödda barn. Ju yngre desto färre. Tillkommande 15-åringar minskar snabbt. I slutet av 2020-talet börjar därför även totalen att påverkas nedåt. Trots att ökningen av dubbelbarn är så stor.

Om statistiken
För perioden 1980-2024 se tidigare inlägg Överblick del 5. Beräkningen till 2029 var inte planerad, men den gick att göra på grund av en oväntad bonus i Brå-rapport 2021:9. Där redovisar Brå populationsuppgifter för bland annat alla dubbelbarn som var 15 år och uppåt år 2014. Med hjälp av tabell be0101_fodelseland_ursprungsland_2014, som redovisar totalsummor för dubbelbarnen efter ursprungsland, gick det då att räkna ut hur resten av populationen, 0–14 år, såg ut efter ursprungsområde. År 2029 är den populationen 15–29 år. Resterande, 30–44 år, finns i TSB årgång 2009, som då utgjorde populationen 10–24 år.

Åren mellan 2024 och 2029 är bara ifyllt. Därav de spikraka linjerna mellan de åren. Det hade gått att få lite form på linjerna genom att räkna på det ofullständiga material som ändå finns. Men det är mycket skrik för lite ull.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Brå – rapport 2021:9 Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund

Överblick del 5 – Andra generationen män 15-44 år

Inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (dubbelbarn) är den inrikesfödda population som ökar snabbast. Det är också numera den mest brottsbelastade populationen. Hur demografin har sett ut och hur den utvecklas bland de unga manliga dubbelbarnen är därför av intresse.

Tyvärr är statistiken över dubbelbarn efter ålder, kön och ursprungsland mycket knapp. Varje år producerar SCB en tabell (be0101_fodelseland_ursprungsland) över dubbelbarnen efter kön och ursprungsland. Men den statistiken är inte efter ålder utan innehåller bara totalsummor, vilket gör den oanvändbar om man vill följa specifika åldersgrupper. För att ändå få en överblick har jag använt mig av äldre statistiska publikationer och gjort beräkningar framåt och bakåt i tiden. Detta ger åtminstone en ungefärlig bild.

Beräkningen sträcker sig från 1980 till 2024 och visar antal män 15-44 år. Observera att även om siffrorna är exakta för länderna är det en beräkning och därför ungefärligt. Se mer om hur statistiken har tagits fram nedan.

Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv, som stiftelsen Det Goda Samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden här särredovisas.

 

Om statistiken
Dubbelbarnen är en i flera avseenden problematisk kategori. Fotnötter i den äldre statistiken vittnar om att SCB inte har haft bra koll på vare sig dubbel- eller enkelbarnen (inrikesfödda med en inrikesfödd och en utrikesfödd förälder). Från 2002 finns dock kvalitetssäkrad statistik enligt SCB. Tyvärr vill inte SCB dela med sig av dessa data i den offentliga Statistikdatabasen. Om SCB gjort det hade det gått att göra mycket pricksäkra framskrivningar för populationen 15-44 år ända fram till 2036.

Underlaget i denna sammanställning kommer från publikationen Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) åren 2006–2009. I den statistiken finns en tabell över dubbelbarnen efter ålder och ursprung. Hela tidsserien 1980-2024 är beräknad utifrån data från de fyra åren, efter följande modell:

För att exempelvis få fram antalet män 15–44 år för år 2001 använder jag TSB årgång 2006 och plockar åldersspannet 20–49 år. Fem år tidigare, år 2001, var den populationen 15–44 år. Sedan justeras antalet för bortfall.

Osäkerheten för enskilda länder varierar och ökar ju längre ifrån åren 2006-2009 som bakåt- eller framåt-räkningen sträcker sig. För regionerna är osäkerheten mindre och för totalsumman är osäkerheten som minst. Mellan 2002 och 2021 är totalsumman samma som i SCB:s statistikdatabas.

Tyvärr redovisar SCB efter både mödernet och fädernet i samma tabell, vilket gör att de personer med föräldrar från olika länder räknas två gånger. Antalet måste därför justeras ned, vilket utgör en felkälla.

Utöver det har jag även använt en SCB-prognos från 2003 SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020. I den prognosen finns även en bakåträkning till 1980 för dubbelbarnen. Den beräkningen är på mödernet och delar in länderna i olika HDI-grupper. Men Norden finns särredovisat. Här används den beräkningens resultat för totalsumman samt resultaten för Norden som riktmärken. Totalen och Norden är därför mycket nära det som SCB har kommit fram till.

Denna beräkning kan ses som en kompromiss mellan fädernet och mödernet, men med en stark dragning åt mödernet.

Vad gäller tillförlitligheten överlag är det värt att påminna om den stora skillnaden i att göra beräkningar med en redan existerande population jämfört med en icke-existerande. Alla beräkningar över dubbelbarnen i det här inlägget rör redan existerande populationer, vilket ökar träffsäkerheten. Det är också anledningen till att framåträkningen inte går längre än till 2024.

Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006, 2007, 2008, 2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Statistikdatabasen 2002 – 2021
Indelning i ursprungsområden

Överblick del 3 – Utrikesfödda män 15-44 år 1960-2021

Detta är en uppdaterad sammanställning över den demografiska förändringen i populationen utrikesfödda män 15-44 år under perioden 1960-2021. Efter födelseland, ursprungsområde och populationsandelar.

Observera att det är mycket information i klippet. Det är inte meningen eller ens möjligt att ta in allting i en enda visning. Klippet är mer att betrakta som ett verktyg eller ett referensmaterial. En bra metod är att pausa videon och klicka fram önskat år i tidslinjen.

För mer information om statistiken se detta inlägg, som även innehåller fler varianter från samma statistiska material.

Källor:
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021

Överblick del 2 – Religion och kriminalitet

Detta är del två i en serie inlägg om utrikesfödda män 15-44 år och hur den populationen har förändrats de senaste decennierna. Första delen fokuserade på ursprungsområden. I denna del används samma material indelat efter religion samt brottsaktivitet 2015-2018. Se det tidigare inlägget för mer information om statistiken.

Efter religion
Religion i bemärkelsen trostillhörighet finns inte registrerat i folkbokföringen. Vad man kan göra är att titta på dominerande religion i födelselandet. Även om den enskilda individen inte bekänner sig till födelselandets dominerande religion, så har han säkerligen präglats av den mer eller mindre. Här har jag gått efter Religions by country från 2010. Diagrammet nedan visar antalet folkbokförda utrikesfödda män 15-44 år respektive år. De 15 största länderna visas separat. Klicka på bilden nedan för att komma till det rörliga diagrammet.

Efter brottsaktivitet 2015 – 2018
I alla undersökningar som har gjorts om invandrares brottslighet återkommer i huvudsak samma mönster. Västasien och Afrika har en hög andel misstänkta, Östasien och västländer har en låg andel, och resten med några undantag någonstans mitt emellan.

Här har jag använt resultat från den senaste Brå-rapporten i ämnet Brå 2021:9, och använt tabell B 6 för att dela in födelseländerna i Låg, Medelhög, och Hög brottsaktivitet. Andelen misstänkta för landet jämförs med andelen misstänkta bland svenskarna (inrikesfödda med inrikesfödda föräldrar).

• Låg brottsaktivitet: lägre andel misstänkta eller 1-2 gånger fler misstänkta än svenskarna.
• Medelhög brottsaktivitet: mellan 2-3 gånger fler misstänkta.
• Hög brottsaktivitet: mer än 3 gånger fler misstänkta.

Denna indelning gäller förstås bara undersökningsperioden 2015 – 2018 och inget annat. Men förmodligen är det väldigt snarlikt under hela perioden. Anledningen till att Brottsförebyggande rådet under sexton års tid inte uppdaterade statistiken var ju att det var meningslöst eftersom ”resultaten är så pass lika över tid”.

Ett intressant år i det här sammanhanget är 2005. Då kommer en Brå-rapport om invandrarnas brottslighet. Brå meddelade att det sedan den tidigare rapporten 1996 inte hade hänt så mycket. De enskilda ländernas brottsaktivitet var i huvudsak densamma. Men eftersom antalet personer från länder med hög brottsaktivitet hade ökat, så hade andelen misstänkta brottslingar ökat i den utrikesfödda befolkningen som helhet. Hur stor den ökningen var fick vi dessvärre inte reda på eftersom Brå bearbetade rapporten så att resultaten inte såg så illa ut. Eller som anställda och före detta anställda på Brå uttryckte det: ”En nyckelperson på Brå ändrade slutsatser och undertryckte känsliga resultat i rapporten.”

Nu i backspegeln kan man tycka att 2005 hade varit ett bra år för en diskussion i frågan. Men nyckelpersonen på Brå såg till att den diskussionen aldrig blev av.

Källor:
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2020
Brå-rapport 2021:9
Religions by country

Överblick del 1 – Utrikesfödda män 1970-2020

Oavsett vad man tycker om Sveriges förändring de senaste decennierna är det bra med en överblick. I detta inlägg har jag djupdykt i gamla SCB-publikationer och sammanställt statistik över hur den unga manliga invandrarpopulationen har förändrats de senaste 50-60 åren. Det är inte bara volymerna som har förändrats, utan även sammansättningen.

I den mån statistik över befolkningsutvecklingen publiceras är det oftast hela befolkningen det handlar om. Det är förstås intressant i sig, men man riskerar att missa rörelser i viktiga delar av befolkningen. Ett sådant viktigt segment är unga män. De har en stor betydelse för brottsligheten. I synnerhet våldsbrottslighet.

Statistiken nedan visar, i lite olika varianter, antalet utrikesfödda män mellan 15-44 år som var folkbokförda respektive år, efter födelseland och ursprungsområde.

Uppgifterna före år 2000 är enligt SCB inte ”kvalitetssäkrade”. Det är förståeligt. Databaserna uppdateras, och redan publicerad statistik går ju inte att uppdatera. Uppgifterna är vad SCB ansåg vara korrekt det år de publicerades. Om det till exempel för år 1979 visar 9 893 danskar betyder det inte att det nödvändigtvis var exakt så många, men att det sannolikt är väldigt nära det korrekta antalet. För vissa år har jag inte hittat några uppgifter. Se avsnittet Om statistiken i slutet av inlägget för mer detaljer.

Efter ursprungsområde 1970 – 2020
Här används samma uppdelning som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas. Detta eftersom övriga Västländer har en annorlunda trend än Norden. Klicka på bilden nedan för att komma till det rörliga diagrammet.

Nordens trend är ett bra exempel på hur statistik över hela befolkningen inte ger en rättvisande bild i alla sammanhang. Finland är fortfarande ett av de större länderna bland utrikesfödda män i alla åldrar, men bland de unga männen finns Finland inte ens med bland de tjugo största länderna år 2020. Bara ett nordiskt land finns med. Danmark på plats tjugo. Det finns, i detta åldersspann, tusentals fler män från Somalia än vad det finns från Danmark, Finland, Norge och Island tillsammans.

I nästa diagram visas utvecklingen i ursprungsområdena separat. Av utrymmesskäl är bara de femton största länderna synliga i staplarna.

Efter ursprungsområde 1960 – 2020
Det finns väldigt lite statistik från 1960-talet, men för år 1960 finns bra uppgifter. Nästa år med bra statistik över utrikesfödda är 1970. För att åtminstone få lite form på kurvorna mellan de åren har jag tittat på in- och utvandring per år under 1960-talet, Statistisk årsbok 1971. Det är med andra ord väldigt skakiga siffror runt 1965. Men det är ändå värt att redovisa för att få överblick. Först en variant med enbart ursprungsområden.

Och en variant med 15 länder i topp samt kurvor för ursprungsområdena.

Om statistiken
Statistikdatabasen på SCB:s sida sträcker sig bara från år 2000 och framåt. Äldre statistik över utrikes födda står bara att finna i gamla SCB-publikationer. Inga siffror före år 2000 är ”kvalitetssäkrade” enligt SCB. Men exakta siffror spelar mindre roll i denna sammanställning, som har de stora dragen i fokus.

Den publicerade statistiken 1970 – 1999 är heller inte komplett, då bara de största födelseländerna är redovisade. De resterande återfinns i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Sydamerika” etc. Därför passar det bra att presentera statistiken i ett så kallat ”stapel-rally” som bara visar de största länderna. De flesta mindre länderna som det inte finns exakta uppgifter om visas inte.

För de flesta år i den äldre statistiken finns inte exakta värden för åldersspannet 15-44 år. Femtonåringar redovisas tillsammans med 13- och 14-åringar. Där har jag delat värdet med tre. I de flesta fall bör slutsumman ändå bli ganska korrekt, men det finns undantag. I simulationer där jag kan kontrollera mot facit noterade jag att för typiska adoptionsländer, Sydkorea, Sri Lanka etc. är felmarginalen större, upp till flera procentenheter. För de allra flesta länderna var felmarginalen dock bara några promille.

Några länder platsar ibland på topplistan, trots att det inte finns bra uppgifter. I de fallen har jag skattat antalet på olika sätt. Främst utifrån Folk och bostadsräkningarna som vart femte år hade statistik över alla länder.

För vissa år, 1971-1974 samt 1976, har jag inte hittat någon statistik alls. Där skattas antalet efter de närliggande åren.

Det har hänt en hel del under perioden 1970-2020 med nya länder som tillkommit. Det skapar problem i framställningar som denna, och kompromisser måste göras. Tjeckoslovakien och Jugoslavien är därför intakta. Likaså är Etiopien och Eritrea sammanslaget. Sovjetunionen däremot känns inte lika oproblematisk att låta vara intakt. I denna framställning likställs därför Sovjetunionen (exklusive Baltikum) med Ryssland.

Källor:
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2020

Män 15-44 år i kommunerna 2002-2020

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är uppdaterad för 2020. Framskrivningen tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2030.

Nedan visas den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2020. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Arton år senare har andelen ökat till 45 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2020 är den markerad med turkos bakgrund.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2020.

Stefan Löfven och översvämningen