Överblick del 7: Hur blir det på trettiotalet?
Denna framåtblick innehåller inga beräkningar i sig utan visar istället, på ett ungefär, vilken utveckling vi kan vänta oss på lite längre sikt bland dubbelbarnen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar), genom att titta på utvecklingen i den utrikesfödda gruppen män 15-44 år. De stora dragen i den utrikesfödda populationen upprepas cirka tjugo år senare bland dubbelbarnen.
Den här sammanställningen är inte helt optimal. Det naturliga vore att jämföra med utrikesfödda kvinnor. Men att mönstret mer eller mindre upprepas syns mycket tydligt även i denna jämförelse. Det är inte så konstigt då den stora majoriteten dubbelbarn trots allt har båda föräldrarna från samma land/ursprungsområde.
Jämför årtiondet i den övre grafen med årtiondet i den nedre. Observera att y-axlarna har olika skalor.
I den utrikesfödda populationen (övre grafen) ökar Västra Asien kraftigt under 1980-talet. Rakt nedanför i den nedre grafen ser man en liknande ökning bland dubbelbarnen på 2000-talet. Barnen den första generationen har fått i Sverige har vuxit upp och börjar ingå i åldersspannet 15-44 år. En bit in på 1990-talet går Västra Asien om Norden bland de utrikesfödda, och motsvarande sker i den nedre grafen på 2010-talet.
Det finns naturligtvis fler variabler som påverkar hur kurvorna för dubbelbarnen blir. Varierande åldersdemografi och fruktsamhet i de olika populationerna gör att mönstret inte upprepas på samma sätt. Men mer eller mindre upprepas mönstret. Tillräckligt mycket för att – genom att titta på 2010-talet i den övre grafen – få ett hum om hur utvecklingen bland dubbelbarnen kommer att bli på 2030-talet.
Västra Asien, som sedan en tid redan utgör den största gruppen, kommer att öka och dominera stort bland dubbelbarnen på 2030-talet när rekylen från 2010-talets invandring börjar visa sig bland de unga männen i den andra generationen.
Västra Asiens ökning kommer dock inte vara riktigt så dramatisk som det vid en första anblick kan verka. Eftersom det rör sig om ett åldersspann 15-44 år, kommer ett stigande antal av dubbelbarnen från Västra Asien hinna bli 45 och falla ur spannet. Den förväntade ökningen på 2030-talet kommer därför att dämpas litegrann av det bortfallet. Cirka 15 000 dubbelbarn med ursprung från Västra Asien kommer mellan 2030 och 2039 att falla ur spannet. Det är årgångarna som blev 15 år mellan 2000 och 2009.
Afrika kommer att knappa in på Östeuropa under 2030-talet. Och förmodligen i högre grad än vad 2010-talet i den övre grafen indikerar. Det vill säga, om misstanken att Afrika har högre fruktsamhetstal än Östeuropa stämmer.
Om statistiken
Se inläggen Överblick del 5 samt Överblick del 6
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Brå – rapport 2021:9 Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund
Hej! Jag tycker att det vore bra med en kategori som vi kan kalla ”svenska rötter”. Det tar ofta mer än en eller två generationer att rota sig i ett land eller samhälle tror jag. Man kan vara inrikes född av två inrikes födda föräldrar utan att ha ”svenska rötter” om man definierar ”svenska rötter” som så att man har förfäder (och förmödrar) i rakt uppåtstigande led med svensk bakgrund som sträcker sig minst säg 75 år tillbaka i tiden. Om jag tar mig själv som exempel: För 75 år sedan var det 1947. Min pappa föddes 1944 och min mamma föddes 1955. De närmsta förfäder som fanns 1947 är alltså min pappa samt min morfar och min mormor. Alla tre föddes i Sverige av svenskfödda föräldrar (morfar 1916, mormor 1919 och alltså pappa 1944). Mina närmsta förfäder hade alltså alla svensk bakgrund för 75 år sedan. Därmed kan jag sägas ha ”svenska rötter”. Det vore intressant med en graf som sträcker sig över längre tid (så långt kyrkböckerna medger) som anger andelen av befolkningen med ”svenska rötter”. Det skulle ge en enskild överblickbar kurva över invandringens effekter på demografin. Men det kanske är ett enormt arbete att få till.
GillaGilla