Uppdaterad statistik: män 15-44 år i kommunerna 2002-2018

Tabellen över män 15-44 år i kommunerna är nu uppdaterad för 2018. Prognosen som sträcker sig tio år framåt har även justerats och sträcker sig nu till 2028.
”Det bästa sättet att hantera problem är att inte skaffa dem.” skriver Richard Sörman på Det goda samhället.

Kriminalitet är ett problem i samhället och en grupp utmärker sig. Män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Framför allt när det gäller den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Denna grupp är som Gunnar Sandelin skriver ”den känsligaste värdemätaren på tryggheten i ett samhälle”. Därför är det värt att hålla ett öga på den gruppen.

Män och kvinnor klumpas ofta ihop när kriminalstatistik redovisas. Det är ganska märkligt att kvinnor i Sverige accepterar detta. Kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda i Sverige med svenskfödda föräldrar, har all anledning att kräva könsuppdelad statistik, med tanke på den stora skillnaden i brottsaktivitet mellan män och kvinnor.

I Brå-rapporten från 1996 redovisas att av svenska män och kvinnor (inrikes födda med två svenskfödda föräldrar) i åldersgruppen 15-44 år var 5,8 procent registrerade för brott under en femårsperiod.^1. Könsuppdelat såg de brottsregistrerades procentandelar ut så här:

Kvinnor: 2,1 procent
Män: 9,3 procent

Bland de utrikes födda var 12 procent registrerade för brott. Könsuppdelat:

Kvinnor: 5,3 procent
Män: 19 procent

Det är männens procentandelar man bör ha i bakhuvudet när man läser detta inlägg. Översta diagrammet till höger visar den demografiska förändringen den senaste 16-årsperioden. Gruppen där 19 procent var brottsregistrerade har ökat med 265 084 personer. Samtidigt som gruppen där 9,3 procent var brottsregistrerade har minskat med 106 592 personer. Andra generationens invandrare (mittenstaplarna) har även de en högre procentandel brottsregistrerade än de svenskfödda med två svenskfödda föräldrar, men något mindre än de utlandsfödda.

Det är inte Nobelprisklass på att räkna ut att detta kommer att få konsekvenser för Sverige och de människor som bor här. Vi, eller rättare sagt våra politiker, drar med andra ord på oss problem, och de gör det med öppna ögon. Stina Holmberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet:

”Resultaten är så pass lika över tid, vi ser överrepresentation i varje studie. Fem procent av dem med svenska föräldrar är misstänkta för brott jämfört med tolv procent av utlandsfödda. Och ännu högre överrepresentation vad gäller grova brott.”

Från samma artikel i Expressen:

”På Brå tycker man att den gamla rapporten från 2005 duger än. Den visar ungefär samma resultat som en tidigare Brå-utredning från 1996 och som undersökningar gjorda av Stockholms universitet sedan 1960-talet – och Brå drar slutsatsen att det ser likadant ut i dag.”

Nedan ser vi den demografiska förändringen i de 25 största kommunerna 2002-2018. Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Av alla män 15-44 år i Stockholm hade 33 procent utländsk bakgrund år 2002. Sexton år senare har andelen ökat till 44,2 procent. Större delen av den ökningen står gruppen utrikes födda för.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare – vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet, finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag. Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.^2.

Framskrivningen är baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem, vilket man bör ha i åtanke. (Klicka på bilden för större storlek.)

Samma tabell sorterad efter utländsk bakgrund 2018.

Prognos vs utfall
Prognosen/framskrivningen jag gör är mycket enkel. Jag tittar på förändringen den senaste tioårsperioden och extrapolerar den.

Framskrivningen är framförallt intressant för de större kommunerna.

Till höger ser man förra årets prognos för 2018 jämfört med utfallet. Ett plus betyder att prognosen var underskattad.

I 20 av de 25 största kommunerna var prognosen alltså i underkant.

Göteborg och Uppsala sticker ut, då skillnaden mellan prognos och utfall var extra stor i de kommunerna.

Bättre upplösning
På begäran har jag även gjort de stora tabellerna i något högre upplösning.
Kommuntabell sorterad efter storlek
Kommuntabell sorterad efter utländsk bakgrund

Källor
SCB
Brå-rapport 1996:2

^1. Tabell 8 sid 41 samt tabell 26 sid 77, i Brå-rapport 1996:2, (I den senare Brå-rapporten från 2005 fanns inte dessa uppgifter). Det bör nämnas att sammansättningen i den utrikes födda gruppen har ändrats radikalt sedan Brå-rapporten från 1996. I den undersökningspopulationen utgjorde utrikes födda från Norden hela 46 procent av den utrikes födda gruppen i åldersspannet 15-44 år. Detta gällde både män och kvinnor, men förmodligen var det en liknande procentandel för enbart männen. Idag utgör de nordiska männen endast 3,7 procent av de utrikes födda männen i åldersspannet 15-44 år. Detta har betydelse eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet. 19 procent brottsregistrerade bland de utrikes födda männen är därför med stor sannolikhet en underskattning idag.

^2.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.