Affes Statistik-blogg

Cherry picking in The Washington Post

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Medias mörkning by Affe on mars 4, 2017

The genie is out of the bottle, and the Swedish authorities are trying their best to put it back again. In The Washington Post a criminology professor at Stockholm University, Felipe Estrada, answer the question if Sweden’s welcoming approach to refugees and its alleged effects on crime rates should be a warning sign:

Absolutely not.
Overall, Sweden’s average crime rate has fallen in recent years, Estrada said. That drop has been observed for cases of lethal violence and for assaults, two of the most serious categories of crime.

Then Estrada exemplify with two graphs.

sweden1-1024x758

In Sweden we have been told this for decades like a hypnotizing mantra when people have expressed worries about an increase in violent crime. ”Lethal violence is declining! Dont worry, all is well!”

mobile-phonesBut is lethal violence a good indicator of crime as a whole? No, it’s not. Trauma units save a lot more lives today because of technological advances. And with severe injuries minutes and seconds could be the difference between life and death. The use of mobile phones has exploded during this time period.

It’s more interesting to look at attempted murder or manslaughter where access to mobile phones and technological advances in saving lifes have no impact on the figures.

attempted-musrder

The second example from Felipe Estrada is this:

screen-shot-2017-02-20-at-15-48-56

Note that this is not crime statistics. It is results from victim studies. A problem in Sweden is that victim studies and crime stats seldom follow the same trends. Estrada’s example is a clear case of cherry picking. Below you have the actual crime stats.

assault-women-1981-2016

It’s worth noting that Sweden didn’t start welcoming refugees in large numbers only in recent years. It has been going on för decades. In 1989 Sweden even ”shut the doors” because we couldnt cope with the large numbers. A couple of years later the newly elected right-wing government opened up the doors again.

The surreal taboo against statistics
The reason we are having this debate at all is that the Swedish government refuse to update the crime statistics based on national origin. The most recent figures we have are 16 years old.1. They say immigration has no impact on crime but refuse to update the very statistics that would prove their point. It’s not only suspicious, it’s surreal as Tino Sanandaji writes in the National Review:

The Swedish criminologists and government officials who adamantly deny the effect of immigration on crime don’t know these figures, and strikingly don’t want to know. Americans who are interested in this topic should focus on this surreal taboo against statistics, not cartoonish exaggerations that falsely portray Sweden as a war zone.

1.This report (Brå 2005:17) was poorly done and didnt reveal country of origin. The most recent proper statistics we have, (comparable to studies made in other western countries) is staggeringly 28 years old.

Links:
https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2017/02/20/trump-asked-people-to-look-at-whats-happening-in-sweden-heres-whats-happening-there/?utm_term=.3dc493e7aa26
http://www.internetstatistik.se/artiklar/alla-har-mobil/
http://bra.se

Överrepresentationen som försvann?

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on februari 24, 2017

morgan-valdtakt

Det var ju ingen våldsam minskning precis.

Om männens överrepresentation i våldtäkt1 är 5,1 efter att Brå har kontrollerat för ålder och utbildning, vad var då värdet innan?

Vi vet inte. Tyvärr har Brå råkat glömma att redovisa just den tabellen när det gäller män. För kvinnor däremot redovisas olika brottskategorier både standardiserat och ostandardiserat (sid 45 och sid 69). För män finns bara de standardiserade värdena redovisade (sid 67).

Man kan undra vad de tänkte på Brå. Hela poängen med standardisering är ju att att se skillnaden mellan ostandardiserat och standardiserat. Jerzy Sarnecki kvalitetsgranskade rapporten. Konstigt att inte han upptäckte den här missen.

Var DN fick ”fem gånger vanligare” ifrån är en tabell på sid 43. Där har utrikes födda värdet 5,0. Men den tabellen redovisar alla brottslingar, både män och kvinnor.

http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-anklagar-sverigedemokraterna-for-att-svartmala-sverige/
2005_17_brottslighet_bland_personer_fodda_sverige_och_utlandet

1.DN skriver ”sexualbrott” men menar ”våldtäkt”.

17,9 procent utlandsfödda 2016

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration, Prognoser by Affe on februari 22, 2017

erik_ullenhag_1c399_0316Befolkningsstatistiken över invandrare (utrikes födda) har kommit idag. 2015 utgjorde invandrare 17 procent av befolkningen i Sverige. Ett år senare 2016 är andelen uppe i 17,9 procent.

Det kan vara värt att blicka tillbaka på Erik Ullenhags mytsida som han som dåvarande integrationsminister lanserade 2011.

Myt 1
Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.”

Ett halvår senare uppdaterade han texten till:

Myt 1
Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 18 procent 2050.

16,5 procent uppnåddes redan 2014. Tre år efter ”mytkrossningen”. Dagens siffra 17,9 procent avser årsskiftet. Vi är snart inne i mars och om det inte redan är uppe i 18 procent nu så lär det bara handla om veckor eller kanske en månad.

Vilka grupper är det som har ökat?
Den utrikes födda befolkningen (i folkbokföringen) ökade med 108 233 personer mellan 2015-2016. 75 713 av dem kommer från Afrika och Västasien. Nedan kan ni se hur personer från Västasien och Afrika positionerar sig i en mindre berömvärd gren, kriminalitet.
andel_registrerade_i_procent

Vi har rätt att få veta!

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 27, 2017

En ny Brå-undersökning om invandrares brottslighet är onödig enligt våra makthavare. Men har vi inte rätt att få reda på hur det ligger till?
jerzy

Invandrarmän i brottsaktiv ålder

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on augusti 12, 2016

bra_1996Två stora undersökningar har gjorts om invandrares brottslighet. Den senaste gjordes 2005. Det är hög tid för en tredje, men våra makthavare är mycket ovilliga till en ny undersökning. Vad kan det bero på?

1996 kom en rapport som visade på ett problem i det svenska mångkulturella projektet. Rapporten kom från Brottsförebyggande rådet (Brå) och visade att invandrare (utrikes födda) var överrepresenterade i brottsstatistiken. Rapporten undersökte åren 1985-1989 och kom fram till att invandrarnas överrepresentation var 2,1. Det innebär att det bland invandrarna fanns 110 procent fler brottsmisstänkta per capita än vad det fanns bland svenskar (födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige).

Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna var motsvarande siffra för 100 000 invandrare 10 500 brottsmisstänkta personer.

Nu är ju invandrarna långt ifrån lika många som svenskarna, så överrepresentationen märks inte så mycket. Men ju längre det mångkulturella projektet fortgår, desto mer märkbart kommer det förstås att bli.

2005 kom en uppföljning av rapporten från 1996. Den undersökte åren 1997-2001. Enhetschef Jan Ahlberg på Brå konstaterade att:

den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten1

Rapporten visade också en annan sak. Problemet hade förvärrats. Istället för 110 procent var det nu 150 procent fler brottsmisstänkta per capita bland invandrare jämfört med svenskar. Utvecklingen gick åt fel håll. Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna, var motsvarande siffra för invandrare nu 12 500 brottsmisstänkta.

Överrepresentationen på 150 procent var genomsnittet för invandrarpopulationen. Invandrargrupper från vissa regioner hade en lägre överrepresentation, och från andra regioner var överrepresentationen högre.

andel_registrerade_i_procent

Tabellen visar andel registrerade för brott i respektive grupp under femårsperioden 1997-2001. Den visar inte den faktiska andelen kriminella i de olika grupperna, eftersom långt ifrån alla brott leder till en misstänkt gärningsman. Överrepresentationen på 150 procent gäller för samtliga brott. Vid grövre brott är överrepresentationen ännu högre.2

Varför hade problemet med överrepresentationen förvärrats mellan de båda rapporterna? Brå skriver (min fetning):

Att överrisken [överrepresentationen] för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk [överrepresentation], har ökat.

Brå säger att invandrarpopulationens sammansättning förändrades mellan de två rapporterna, och att det är den huvudsakliga förklaringen till att andelen brottsmisstänkta bland invandrarna hade ökat. Hur den populationsförändringen såg ut kan ju då vara av intresse.

För att göra förändringen överblickbar har jag delat in länderna i tre grupper utifrån brottsaktivitet. Se tabellen ovan där det framgår vilka områden det gäller.

Mycket hög brottsaktivitet (röd)
Hög brottsaktivitet (gul)
Låg brottsaktivitet (blå)

För att ytterligare ringa in problemet tittar vi här bara på den mest problematiska gruppen, män i brottsaktiv ålder 15-44 år.

1975
Först en titt på 1975. Året då en enig riksdag beslutade att Sverige ska bli ett mångkulturellt samhälle.

brottsaktiva_1975

Befolkningsstatistiken från denna tid är ofullständig. Siffrorna är ungefärliga.3 Den helt dominerande gruppen är män som kommer från länder med låg brottsaktivitet, circa 121 000. Närmare 90 000 av dem kommer från de nordiska länderna varav circa 68 000 från Finland. Gruppen med mycket hög brottsaktivitet består till största delen av afrikaner (3 200), främst från Nordafrika.

1987
1987 är ett av åren som undersöktes i Brå:s första rapport. Även från 1987 är befolkningsstatistiken ofullständig i flera avseenden men tillräckligt detaljerad för att ge en övergripande bild. Siffrorna är ungefärliga.4

brottsaktiva_1987

Den blå stapeln med låg brottsaktivitet dominerar fortfarande. Den är större än de båda andra tillsammans. En stor del (ca 71 500) är nordiska invandrare. Gul stapel med hög brottsaktivitet har ökat till 60 500. En stor del av den ökningen (10 300) är från Iran.

2000
År 2000 var ett av åren som undersöktes i den andra rapporten.

brottsaktiva_2000

Den blå stapeln har minskat påtagligt. Gul stapel har nästan fördubblats. Och röd stapel har mer än tredubblats. Den här populationsförändringen var enligt Brå huvudförklaringen till att överrepresentationen hade ökat.

Hur agerade våra ansvariga politiker på den här informationen? Hur borde de ha agerat? Vad Brå i praktiken meddelade i rapporten från 2005 var väldigt besvärande och känsligt. Fortsätter Sverige att fylla på med människor från vissa regioner i världen kommer det med största sannolikhet leda till en ökning av brottsligheten. Vi kommer att få fler kriminella per capita i landet. Vilket förstås leder till att vi kommer att behöva fler poliser per capita. Om vi inte justerar polistätheten i takt med ökningen av kriminella kommer polisen till slut att gå på knäna och hamna i ett krisläge. Ett jobbigt faktum som inte är speciellt kul för en politiker att informera sina väljare om.

”Rösta på oss! Med vår invandringspolitik blir Sverige fantastiskt, men vi kommer att behöva förstärka polisen.”

Inget vinnarkoncept precis. En annan strategi är att förändra invandringspolitiken. En tredje strategi är att stoppa huvudet i sanden. En strategi som är möjlig i Sverige eftersom vår tredje statsmakt inte fungerar. Media ska granska makten och se till att politikerna inte kan stoppa huvudet i sanden.

Nio månader efter att rapporten kom fick vi en ny statsminister, Fredrik Reinfeldt. Idag ser det ut så här:

brottsaktiva_2015

Observera att detta gäller folkbokförda 31 december 2015. Handläggningstiden för asylsökande är lång. Det är tveksamt om ens någon av alla dem som kom under rekordåret 2015 finns med i staplarna. Och en stor del av dem som kom 2015 var just män i brottsaktiv ålder, 15-44 år.

Man kan förstås inte säga något med säkerhet om dagens brottslighet bland invandrare bara genom att titta på populationsförändringen. Vi vet inte om en tredje rapport i allt väsentligt skulle bekräfta resultaten från de tidigare rapporterna, så som den andra rapporten bekräftade den första.

morgan-johanssonDet kommer vi heller inte att få veta. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s) den 16 februari 2016:

”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

Det kan jämföras med vad Brå skrev i förordet till den andra rapporten 2005:

Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.

Datakällor:
Folk- och bostadsräkningen 1975
Befolkning Folkmängd 1987 efter kön, ålder, civilstånd
Statistikdatabasen SCB
Brå-rapport 2005:17
Brå-rapport 1996:2

1. På sidan 64 i den andra Brå-rapporten finns också en jämförelse mellan de båda rapporterna. Där kan man se hur lika resultaten är med avseende på ursprungsområden. Det är bara Sydostasien som skiljer sig märkvärt mellan rapporterna.

2. Brå vill i rapport 2005:17 inte redovisa några grövre brott i detalj, utan nöjer sig med att redovisa genomsnittet. Men de ger en ledtråd:

”Allmänt kan dock sägas att de grupper som är särskilt kraftigt överrepresenterade när det gäller att vara misstänkta för brott i relation till sin andel av befolkningen totalt sett, också är det när det gäller de enskilda brottstyperna.”

För till exempel våldtäkt ska genomsnittet 150 procent i tabellen bytas ut mot 400 procent, vilket ger oss en aning om hur det kan se ut i respektive grupp.

3. Befolkningsstatistiken över utrikes födda från denna tid är ofullständig och bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 1,3 procent av invandrarpopulationen (2 134 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 483 i blå stapel, 1 168 i gul stapel och 483 i röd stapel.

4. Statistiken från 1987 är precis som 1975 ofullständig. Bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 8,6 procent av invandrarpopulationen (15 100 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 6 164 i blå stapel, 6 164 i gul stapel och 2 771 i röd stapel. Även om den fördelningen är helt fel skulle inte helhetsbilden förändras på något påtagligt sätt. En annan brist är att det inte går att få fram åldersspannet 15-44 år. 16-44 finns däremot redovisat. Antalet 15-åringar har jag uppskattat utifrån deras genomsnittliga procentuella andel (1,8 %) i åldersgruppen 15-44 år under åren 2000-2015

Anlagda bilbränder 1996-2014

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on oktober 4, 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver:

Eftersom flera brandobjekt kan förekomma vid en och samma brand är summan av antalet brandobjekt större än summan av antalet händelser.

bilbrander_sverige_96_14

Obs! Siffrorna för 1996 och 1997 kan vara av bristande kvalité när det gäller brandorsak meddelar MSB.

Mer beslutsamma våldtäktsmän?

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on mars 18, 2015

Uppdaterad! Det finns säkert många anledningar till varför en våldtäkt fullbordas och inte stannar vid ett våldtäktsförsök. Men en viktig ingrediens måste ändå vara våldtäktsmannens beslutsamhet. Beslutsamheten hos Sveriges våldtäktsmän verkar ha ökat något enormt sedan 1975.
valdtaktsforsok_1975_och_2014

1975 anmäldes 762 våldtäkter. Av dem var 341 våldtäktsförsök och 421 fullbordade våldtäkter. 39 år senare anmäldes 403 våldtäktsförsök. En ökning med 18 procent sedan 1975. Fullbordade våldtäkter har en något annorlunda trend. Ökningen sedan 1975 är hela 1395 procent.

valdtakt_forsok_fullbordade_1975-2014

Förutom den märkbara ökningen 2005, beroende på en lagändring som rubricerade fler sexualbrott som våldtäkt, förklarar Brottsförebyggande rådet ökningen av anmälda våldtäkter med att anmälningsbenägenheten har ökat. Det vill säga, de faktiska våldtäkterna har inte ökat. Vi har alltid haft ett högt antal våldtäkter (mörkertalet), men det är först på senare tid som våldtäktsoffren har börjat anmäla.

Men om det nu är en ökad anmälningsbenägenhet som är förklaringen till ökningen av (fullbordade) våldtäkter – varför har inte benägenheten att anmäla våldtäktsförsök ökat i samma utsträckning?

Uppdatering 3 april. De slutgiltiga siffrorna för 2014 har kommit. De anmälda fullbordade våldtäkterna har INTE ökat med 1378 procent sedan 1975, som det stod i originalinlägget. De har ökat med 1395 procent.

Anlagda bilbränder 1996-2013 i Sverige och Stockholms län

bilbrandBilbränder anlagda med uppsåt. Personbilar samt övriga vägfordon. Statistiken kommer från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och visar bränder dit räddningstjänsten larmats. MSB skriver:

Eftersom flera brandobjekt kan förekomma vid en och samma brand är summan av antalet brandobjekt större än summan av antalet händelser.

Detta innebär att branden i bilden till höger räknas som en bilbrand i statistiken istället för tre.

bilbrander_sverige_96_13

bilbrander_stockholm_96_13

Obs! Siffrorna för 1996 och 1997 kan vara av bristande kvalité när det gäller brandorsak meddelar MSB.

Våldsbrott i svenska kommuner 1975-2012

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on september 11, 2013

orebro_valdsbrott_1975_2012
1975 är ett intressant år för svenskarna. Då beslutade en enig riksdag att Sverige ska bli mångkulturellt. (proposition 1975:26) Att följa brottsutvecklingen från det året fram till idag är ett intressant mått på hur invandringen har förändrat Sverige. Detta är ett försök att få ett helhetsintryck över våldsbrotten i kommunerna.

På riksnivå går det att följa en hel del brott ändå från 1975. På kommunnivå är det sämre. För kommunerna finns bara statistik från 1996 och framåt publicerad. Länsstatistik finns däremot från 1975. Eftersom både läns- och kommunstatistik finns för perioden 1996-2012 kan man göra hyfsade uppskattningar på hur fördelningen mellan kommunerna kan ha sett ut perioden 1975-1995.1.

Vad sammanställningen innehåller

Det är förhållandevis mycket information i den här sammanställningen, men det är information som är relevant. Det översta diagrammet visar antal anmälda våldsbrott i kommunen perioden 1975-2012. Sedan följer en tabell med diverse information om kommunen:

Våldsbrott
Visar siffrorna för 1975, 2012 samt det totala antalet våldsbrott under perioden. Längst till höger visas den procentuella ökningen.
orebro_detaljer
1975 års nivå
En uppskattning som visar antal anmälda brott om brottsligheten under hela perioden hade legat på 1975 års nivå. Denna uppskattning baseras på utvecklingen i gruppen ”män 15-44 år”. Män i den åldersgruppen står för en förkrossande majoritet av våldsbrotten. Hade man i kommunen gjort en prognos 1975 om våldsbrotten 2012, förutsatt att man hade prickat in ökning/minskning i gruppen ”män 15-44 år”, är detta det resultat man på ett ungefär hade kommit fram till. (Nu begås inte alla brott i kommunen av kommuninvånarna. För kommuner med mycket turism är denna beräkning mindre relevant.)

Folkmängd
Visar kommunens folkmängd respektive år samt procentuell skillnad. Här redovisas även gruppen ”män 15-44 år”.

Brott per 100 000 inv.
Anmälda våldsbrott per capita i kommunen samt hela Sverige för jämförelse.

Toppår
Självförklarande.

Utomeuropeiska invandrare
Förutom kön och ålder finns ytterligare en viktig parameter att ta med i en sammanställning om våldsbrott.

Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa
geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel personer från
vissa delar av Afrika och Västasien. Andelen personer från Nordafrika som
är misstänkta för brott under perioden är till exempel nästan fyra gånger
högre än vad den ”borde” vara med utgångspunkt från deras andel av befolkningen.
(Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet Brå-rapport 2005:17)

Tendensen i resultaten är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. De största andelarna återfinns för våldtäkter och mord/dråp, 38 respektive 30 procent. Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrotten, 20-21 procent och rån, 24procent…

…Vad gäller gatuvåld är det dock en markerat större koncentration av invandrare från Nordafrika och Västasien som har de högsta participationsvärdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet, Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nämnd ordning).
(Invandrares och invandrares barns brottslighet Brå-rapport 1996:2)

Tyvärr finns det inte så detaljerad statistik på kommunnivå avseende ursprung men jag har hittat statistik från 1984 som är jämförbar med dagens. ”Utomeuropeisk” inkluderar förstås även länder som Vietnam, Kina, USA och Japan som tillsammans med några andra länder utmärker sig med att ha låg brottsbenägenhet (på svensk nivå och till och med lägre). Men, i jämförelse med invandringen från Mellanöstern och Afrika är invandringen från dessa länder låg. Här finns de utomeuropeiska länderna listade under kolumnen ”Världen exkl. EU/Efta”: Födelseland och regioner (xls)

Anmälda våldsbrott i femårsperioder
Ibland är det en del ”hack i kurvan” som grumlar helhetsbilden. Att gruppera i femårsperioder ger en tydligare bild av trenden.

Kommunomläggningar
Det har varit en del kommunomläggningar under perioden som försvårar sammanställningen. Se fotnot om vilka kommuner som berörs och hur jag redovisar de kommunerna.2.

Länka till denna sida
Om ni använder diagrammen är jag tacksam om ni länkar till denna sida så att läsaren kan ta del av den förklarande texten.

Nedan följer ett axplock kommuner. Meddela i kommentarsfältet om ni vill se en speciell kommun. Supersmå kommuner är ganska ointressanta och skakiga rent statistiskt, så välj hellre den närmsta något större kommunen för ett bättre underlag.

umea_valdsbrott_1975_2012 boras_valdsbrott_1975_2012

borlange_valdsbrott_1975_2012 goteborg_valdsbrott_1975_2012

malmo_valdsbrott_1975_2012 vaxjo_valdsbrott_1975_2012

sodertalje_valdsbrott_1975_2012 katrineholm_valdsbrott_1975_2012

stockholm_valdsbrott_1975_2012karlstad_valdsbrott_1975_2012

falun_valdsbrott_1975_2012 halmstad_valdsbrott_1975_2012

harnosand_valdsbrott_1975_2012 bollnas_valdsbrott_1975_2012

sundsvall_valdsbrott_1975_2012 linkoping_valdsbrott_1975_2012

helsingborg_valdsbrott_1975_2012 eskilstuna_valdsbrott_1975_2012

vasteras_valdsbrott_1975_2012 kalmar_valdsbrott_1975_2012

1. Perioden 1975-1995 (grått område) är en uppskattning utifrån länsstatistiken baserad på kommunens genomsnittliga andel av de anmälda brotten i länet 1996-2012. Posten ”Uppgift om kommun saknas” i Brå:s statistik är medräknad i denna framställning och baseras på kommunens andel av de anmälda brotten i länet det året.

2. Kommunomläggningar under perioden. Jag har valt att redovisa berörda kommuner separat trots att de officiellt inte existerade 1975. Exempelvis Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och följaktligen finns ingen statistik för Nykvarn innan det året. Fördelning av folkmängd och brottsanmälningar för perioden innan 1999 har i detta fall uppskattats utifrån statistiken efter 1999. Kommuner som har ändrats under perioden är: Uppsala/Knivsta, Södertälje/Nykvarn, Borås/Bollebygd, Örebro/Lekeberg, Nyköping/Trosa/Gnesta. Med undantag av Nyköping/Trosa/Gnesta är utrbrytarkommunerna förhållandevis mycket små.

Källor

www.bra.se
www.scb.se
Befolkning Folkmangd 1984 3 efter kon alder civilstand
Födelseland och regioner (xls)

Fickstölderna skenar

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on augusti 16, 2013

fickstold_1975_2012

(Siffrorna till vänster visar hur stor befolkning Sverige hade haft om proportionen brott-folkmängd hade varit likadan som 1975.)

Och som om inte det vore nog visar halvårsstatistiken januari-juni att vi går mot ett nytt rekord 2013.

2012: 24 152
2013: 24 682 (preliminära siffror som brukar vara i underkant)

Fickstöld (9817, 9818): Stöld från person, som har stöldobjektet under omedelbar uppsikt, oavsett på vilken plats stölden sker. Koden får inte användas vid tillgrepp från t.ex. sovande eller svårt berusad person och inte heller vid tillgrepp ur eller från persedel, som hänger i t.ex. kontorsrum, omklädningsrum eller garderob. Då ska respektive kod för lokal där stölden ägt rum användas (0846, 0888, 0847, 0851, 0852) eller koden 0880 för annan stöld. Fickstöld som förövas under personbefordran (transport) kodas som fickstöld. Väskryckning har egna koder (9819, 9820).
2013_Klassificering_av_brott

Tagged with:

Fredrik Reinfeldt och brottsutvecklingen

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on mars 20, 2013

SVT:s Brottspejl är missvisande

Posted in Gammelmedia, Kriminalstatistik - Sverige by Affe on februari 14, 2013

applenSVT har en riktigt bra statistikavdelning med bland annat brottsstatistik. Men på en väsentlig punkt är brottsstatistiken kraftigt missvisande vilket gör att kommunstatistiken skönmålas.
På SVT:s brottspejl kan man ta fram statistik för kommun, län och riket. Man kan även jämföra anmälda brott per capita mellan kommun, län och riket. Det är här som statistiken blir missvisande eller helt enkelt felaktig.

Som exempel kan vi ta Norrköpings kommun. Så här ser sidan ut på SVT:s brottspejl.

norrkoping_svtpejl

Här visas ett diagram som jämför anmälda brott per 100 000 invånare för Norrköpings kommun, Östergötlands län samt Sverige. För 2011 kan vi se att Norrköpings kommun (14 023 brott) visserligen har en högre siffra än Östergötlands län (12 877 brott) – vilket är förståeligt med tanke på att det är en stor kommun – men att kommunen ändå ligger bättre till än Sverige (14 998 brott). Om Norrköping ligger bättre till än hela riket måste det betyda att många andra kommuner ligger sämre till. Det ser med andra ord inte så allvarligt ut för Norrköping.

Men det är något som inte stämmer. Ovanför diagrammet finns en mörkröd cirkel i vilken det står: ”Mycket högt”. Under cirkeln finns en kort sammanfattning för Norrköpings kommun:

”I Norrköpings kommun anmäldes 2011 mycket högre antal fall av alla brott per invånare jämfört med andra kommuner.”

Men hur kan det komma sig när Norrköping ligger bättre till än Sverige? Svaret är att Norrköping förmodligen inte alls ligger bättre till. En mer trolig siffra för Norrköping är runt 16 100 anmälda brott per 100 000 invånare.

Äpplen och päron

uppgift_saknasVad man har gjort är att jämföra äpplen och päron. SVT har använt ett underlag för kommunerna och ett annat för länen och Sverige. Felkällan hittar man i Brå:s statistik över kommunerna. För varje län där kommunerna är listade finns en extra post som heter: ”Uppgift om kommun saknas”.

För Östergötlands del 2011 saknades det uppgift om kommun i hela 7 328 brottsanmälningar. Det är 13,2 procent av det sammanlagda antalet anmälda brott i länet 55 416.

Dessa 13,2 procent faller bort i kommunstatistiken eftersom de inte går att koppla till någon kommun. Däremot räknas de med i både länsstatistiken och i statistiken för hela Sverige. Underlaget för läns- och riksstatistiken är alltså inte samma som för kommunstatistiken. Nästan 200 000 anmälda brott hamnade 2011 i de 21 posterna ”Uppgift om kommun saknas”.

Konsekvensen av detta klantiga sätt att räkna blir att kommunstatistiken skönmålas. Den ser bättre ut än vad den är. Detta rör förstås inte bara Norrköpings kommun. Varenda kommun får ”friserade” siffror på SVT brottspejl.

Det är ganska ögonbrynshöjande att SVT inte har upptäckt detta. Inte minst med tanke på att de har experthjälp från vår favoritprofessor i kriminologi, Jerzy Sarnecki.

Vill man visa jämförelser på det sätt som SVT gör mellan kommun, län och riket och få en rättvisande bild kan man i huvudsak göra på två sätt. Man kan ta bort alla anmälda brott under ”Uppgift om kommun saknas” även när man räknar ut läns- och riksstatistiken. Men det skulle bland annat innebära ett bortfall på 200 000 brott, vilket inte är så lyckat.

Det andra sättet är att fördela brotten som ”har blivit över” i länet till kommunerna. Det vill säga, man antar att de överblivna brotten fördelar sig likadant som brotten som är registrerade på kommunerna.

I Östergötlands län anmäldes 38,01 procent av brotten i Norrköping. 38,01 procent av de 7 328 överblivna brottsanmälningarna är 2  785.

Tillsammans med de 18 277 brotten som 2011 anmäldes i Norrköping blir det 21 062 brott. Omräknat till per capita blir det 16 124 anmälda brott per 100 000 invånare istället för 14 023. Med den nya siffran skulle Norrköping komma en bra bit över anmälda brott i riket och kommunstatistiken skulle komma en bra bit närmare verkligheten.

Så här skulle kurvan för Norrköpings kommun då se ut:
norrkoping_korrigerad

Den nya serien för Norrköpings kommun i siffror: 14917;14284;14618;15076;14875;15332;14676;15789;15738;16107;15042;16124;15674

http://pejl.svt.se/brott/ostergotland/norrkoping/?brott=alla-brott&brottsdata=anmalda-per_capita
www.bra.se
Apples and pears av Petr Kratochvil

Tagged with: ,

Är sociala problem vanligast i orter med få invandrare?

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on februari 12, 2013

samtliga_brott_pc_utlandsk_folkmangd_15_54Stefan Fölster vid det nybildade Reforminstitutet väckte nyligen stor uppmärksamhet med en undersökning som visar att sociala problem är vanligast i orter med få invandrare. Undersökningen kom som på beställning och fick journalister att gå igång på högsta växel. Men det saknas något i undersökningen. Fölster väljer att helt utelämna brottsligheten när han undersöker sociala problem i kommunerna.
Jag har därför ställt samman statistik gällande anmäld brottslighet i alla svenska kommuner. I sammanställningen har jag listat alla kommuner efter alla polisanmälda brott per 100 000 invånare under treårsperioden 2010-2012 och jämför det med procentandel av befolkningen med utländsk bakgrund i kommunen år 2011.

Anledningen till att jag tar med de tre åren 2010-2012 istället för bara 2011 är att vissa kommuner är så små att ovanliga händelser ett år kan påverka kriminalstatistiken starkt åt något håll. Tre års statistik minskar den risken. För att göra tabellen mer lättläst har jag färglagt procentandel av befolkningen med utländsk bakgrund. Över 40 procent = svart, mellan 30-40 procent = lila och så vidare.

Observera att jag har återgett alla kommuner. Därför går det inte att jämföra denna framställning med Reforminstitutets rakt av. Reforminstitutet tyckte inte att skillnaden i storlek mellan Stockholm (864 324 invånare) och till exempel Bjurholm (2 431 invånare) var tillräckligt problematisk, så de slog ihop 45 storstadskommuner till tre. Storstockholm får då 2 091 473 invånare.

Jag har även valt att bara ta med den ”brottsaktiva” åldersgruppen 15-54 år istället för alla åldersgrupper när jag har räknat ut andel med utländsk bakgrund.

Korrelation och kausalitet

Man ser en tydlig tendens i tabellen: ju fler anmälda brott, desto större andel av befolkningen i kommunen har utländsk bakgrund. Men även om olika värden korrelerar med varandra behöver det inte betyda att det finns ett orsakssamband. Sambandet kan istället finnas mellan brottslighet och kommunens storlek, i synnerhet storleken på tätorterna i kommunen. Man vet att benägenheten att begå brott ökar med folkmängden, och invandrare tenderar att bo i större kommuner/tätorter. Därför har jag också lagt in folkmängd 2011 för respektive kommun.

Man ser dock att kopplingen folkmängd och anmälda brott inte alls är så entydig. Det är ganska många både små och medelstora kommuner i toppskiktet. Umeå (plats 161) är bra mycket större än Landskrona (plats 6). Jönköping (plats 90) är större än Katrineholm (plats 10) och så vidare. Korrelationsvärdena ser ut så här:

Anmälda brott/utländsk bakgrund = 0.64
Anmälda brott/folkmängd = 0.49

Andra saker att ta hänsyn till är förstås hur attraktiv kommunen är. Turistmagneter som Åre, Malung-Sälen, Borgholm och Gotland hamnar högt upp på listan både i förhållande till sin folkmängd och andelen med utländsk bakgrund. Där beror sannolikt de höga värdena på människor utifrån som kommer dit och begår brott. Det gäller förstås även storstäder som drar till sig mängder av turister.

Det är med andra ord problematiskt att dra några slutsatser utifrån statistiken, men det finns ändå intressanta saker att notera. Haparanda sticker ut och hamnar ganska långt ner (plats 111) till skillnad från de andra kommunerna med samma färg. Även Gnosjö, Övertorneå och Lidingö bryter mönstret och hamnar långt ner.

En annan kommun utmärker sig också.

Ragunda – helvetet på jorden?

Enligt rapporten från Reforminstitutet verkar det nästan så. När de hade räknat ihop alla ”eländesvariabler” som de kallar dem visade det sig att:

På jumboplatsen och med allra lägst poäng, byggd på genomsnittlig ranking, ligger Ragunda. I 14 av de 18 möjliga variablerna i vårt index finns Ragunda bland de 50 sämsta när vi rankar dem.

Mest ”elände” i form av sociala problem finns alltså enligt Stefan Fölster i Ragunda. Trots att det finns så få invandrare där.

Ragunda finns förstås även med i listan över anmälda brott.

På plats 285 av 290.

Topp 20 snitt

Precis som Reforminstitutet har jag räknat ut snitt för de 20 bästa och 20 sämsta kommunerna i listan.
De 20 kommunerna i topp har fler invandrare än snittet, 33,9 procent.
De 20 kommunerna i botten har färre invandrare än snittet, 8,8 procent.
Snittet för samtliga kommuner är 16,5 %1.

Sökbar tabell

I bloggens interaktiva avdelning finns en sökbar tabell så att du lätt kan hitta kommunen du söker. Där redovisas även om kommunen är över eller under snittet. Uppdatering! Tyvärr fungerade inte tabellen i Internet Explorer igår. Nu ska den fungera.

1.Andelen invånare i Sverige med utländsk bakgrund i åldersgruppen 15-54 år är 23,4 %. Genomsnittet i denna framställning är medelvärdet av de 290 kommunerna, det vill säga, oberoende av storleken på populationerna. Genomsnittet blir då 16,5 %.

Datakällor och länkar

www.bra.se
www.scb.se

Reforminstitutets rapport
Sociala problem vanligast i orter med få invandrare
Förvirrat, Fölster!

Djurplågeri får en egen brottskod

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 22, 2013

border-collie-puppyEfter att tusen och åter tusen djur har plågats av djurplågare i Sverige under all den tid vi har fört statistik över brott ska vi nu börja föra statistik över djurplågeri. Det meddelade Brottsförebyggande rådet den 14 januari när de informerade om de nya brottskoderna.
Beslutet att ge brottskategorin ”Djurplågeri” en egen brottskod gör att vi från och med den 20 december 2012 kan följa anmälningsstatistiken för djurplågeri. Det har tidigare inte gått att göra eftersom Brå klumpade samman djurplågeri-anmälningarna med diverse andra brott som “Myteri”, “Brott mot griftefriden”, “Otillåtet förfarande med pornografisk bild” och tio andra kategorier.

Det är förstås skandalöst att djurplågeri inte tidigare har haft en egen brottskod, och det kommer att ta många år innan vi kan utläsa några trender. Men bättre sent än aldrig.

Alla ni som läste och reagerade på och spred vidare mitt inlägg ”Djurplågeri – inget allmänintresse?” kan sträcka på er. Jag vågar nämligen påstå att både inlägget och reaktionerna spelade en roll. En månad efter att inlägget publicerades tog Brå beslutet att även djurplågeri ska bevärdigas med en egen brottskod.

Tack till signaturen ”Danne” som tipsade om detta.

Nya brottskoder
Djurplågeri – inget allmänintresse?
Foto Michelle Dunbar

Granskning av Affes statistik, del 1 – Replik

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 2, 2013

granskningSidan motargument.se har inlett en ”granskning” av Affes Statistikblogg. Tyvärr har motargument.se missförstått det mesta. Därav detta replikinlägg.
Granskningen illustreras med två diagram som jag aldrig har sett förut. Istället för att använda något av de många hundra diagram som jag har laddat upp på bloggen använder alltså motargument.se två diagram som inte är gjorda av mig. Varför? För att illustrera vad man inte hittar på Affes Statistikblogg?

Artikeln är skriven av Hiram Li och kritiken rör inlägget Invandrarna och brotten del 1 – Samtliga brott där jag kommer fram till att allting tyder på att personer med utländsk bakgrund nu står bakom en majoritet av den polisanmälda brottsligheten.

Han kritiserar mig i huvudsak på två punkter. Hiram Li menar att eftersom Brå:s undersökningar bygger på misstankeregistret så är det omöjligt att utifrån den statistiken säga något om hur många brott som begås av någon gruppering. Problemet med den kritiken är att utredarna på Brå själva gör sådana skattningar. I båda rapporterna om invandrares brottslighet görs detta och i Brå-rapport 1996:2 gör Brå även en framräkning till 1993 som baseras på förändringarna i befolkningen (sid 31). Precis som jag har gjort. Hiram Li bygger sin kritik på en tillspetsad formulering som jag gjorde i ingressen, och han låtsas inte om alla andra ställen i inlägget där jag framhåller att detta givetvis är uppskattningar och ingenting annat. ”Bevis” för hur brottsligheten fördelas går inte att få fram och kommer aldrig någonsin gå att få fram.

Den andra kritiken är mer specificerad och rör ett antagande jag gjorde om att överrepresentationen i brottslighet för personer med utländsk bakgrund har ökat.

Varför är det rimligt att anta att överrepresentationen för personer med utländsk bakgrund har ökat?

Hiram Li skriver:
”Affe bygger sina så kallade rapporter på den ogrundade tesen att överrepresentationen i anmälningar bland invandrare ökar på samma vis mellan slutet av 90-talet och idag som det har ökat mellan slutet av 80-talet och slutet av 90-talet.”

Det är ingen ogrundad tes att överrepresentationen för invandrarna som helhet har ökat. Det är ett fullkomligt logiskt antagande. Hiram Li verkar tro att antagandet bygger på en idé om att invandrare procentuellt sett är mer kriminella idag än de var för 12 år sedan. Det är ett missförstånd som jag här ska försöka förklara med ett exempel.

Här är de med utländsk bakgrund överrepresenterade med 2.4. Det vill säga, det är 2.4 gånger fler misstänkta i gruppen med utländsk bakgrund jämfört med gruppen med svensk bakgrund.

Men, och det är ett jättestort ”men”, de med utländsk bakgrund är ingen enhetlig grupp. I vissa invandrargrupper finns det fler brottsmisstänkta än vad det finns i andra invandrargrupper. För enkelhetens skull antar vi att det i gruppen med utländsk bakgrund i exemplet ovan bara finns två invandrargrupper, från Norden och från Irak, och att de 1999 var lika stora.

Av de 12 misstänkta återfinns 4 i gruppen med nordisk bakgrund och 8 i gruppen med irakisk bakgrund. Procentuellt sett blir det 8 procent misstänkta i den nordiska gruppen och 16 procent i den irakiska.

Jämför man de procentandelarna med gruppen med svensk bakgrund där 5 procent var misstänkta blir överrepresentationen:
Nordisk bakgrund = 1.6
Irakisk bakgrund = 3.2

Överrepresentationen 2.4 är alltså det genomsnittliga värdet av 1.6 och 3.2.

Men vad skulle hända med genomsnittet 2.4 om grupperna, låt säga 12 år senare, inte var lika stora? Om irakierna istället har ökat i antal och utgör 75 procent av de med utländsk bakgrund och de med nordisk bakgrund har minskat och bara utgör 25 procent får vi den här bilden:

Antagandet här är alltså att båda grupperna är precis lika brottsbenägna som de var 1999. Det vill säga, 8 procent av de med nordisk bakgrund var misstänkta för brott vilket resulterar i 2 misstänkta av 25, och 16 procent av de med irakisk bakgrund vilket resulterar i 12 av 75.

Nu är det alltså fler misstänkta i gruppen med utländsk bakgrund, 2 + 12 = 14.

14 procent misstänkta är 2.8 gånger fler än 5 procent misstänkta. Överrepresentationen har således ökat från 2.4 1999 till 2.8 2011. Ökningen beror alltså inte på att en större procentandel irakier är misstänkta för brott utan helt enkelt på att de är fler.

Motargument.se hänger även upp sig på vissa av mina formuleringar. Till exempel denna:

“Om svenskarna (svenskfödda med båda föräldrarna svenskfödda) stod för 68.5 procent av den polisanmälda brottsligheten i slutet av 1980-talet och 55 procent i slutet på 90-talet är det uppenbart att svenskarna någon gång på 00-talet kommer att stå för mindre än hälften av brotten.“

”Det spelar ingen roll hur noga man räknar på det. Detta påstående, som utgör grunden i de rapporterna som Affe har fabricerat, är och förblir ett antagande. Istället för att motivera varför detta antagande skulle vara rimligt så hävdar Affe att “det är fullkomligt uppenbart“. Det finns inget uppenbart i det antagandet. Det finns däremot många anledningar till varför det skulle kunna ske ett trendbrott.”

Skriver Hiram Li utan att ge ett enda exempel på en anledning till ett trendbrott.

Jag utgår från att överrepresentationen för de olika grupperna är på samma nivå som de var i Brå-rapporterna 2005:17 och 1996:2. Helt enkelt eftersom jag inte har något som talar emot det. Mina beräkningar bygger alltså främst på förändringarna inom invandrarpopulationen. Dels har andelen ökat kraftigt och dels har sammansättningen förändrats. För att illustrera förändringen i sammansättning kan man titta på populationsförändringarna i tre grupper utrikes födda. Utrikes födda från Irak, Norden och Afrika. Betänk nu att överrepresentationen för dessa grupper i kategorin ”Samtliga brott” så vitt vi vet är följande:

Norden = 1.7
Afrika = 4.0
Irak = 3.8

Och så här har populationerna i de brottsaktiva åldrarna förändrats de senaste 11 åren:

År 2000 var överrepresentationen för hela gruppen 2.5. Anledningen till att det blir ett så pass lågt värde är att de med nordisk bakgrund är så många. De drar ned värdet.

2011 har det som man ser hänt en del. Förändringen av populationen påverkar överrepresentationen för hela gruppen. Den har på denna relativt korta tid ökat till 3.2.

Att i en uppskattning för 2011 inte justera överrepresentationen utifrån förändringarna i populationerna är ju samma sak som att anta att afrikaner och irakier har blivit mindre brottsbenägna.

Nu finns det ju fler invandrargrupper än de här som påverkar den sammanlagda överrepresentationen. Men det är alltså den här typen av förändringar i invandrarpopulationen som gör det mycket rimligt att anta att överrepresentationen har ökat. Enkelt uttryckt: högriskgrupper har ökat och lågriskgrupper har minskat.

Det finns ett enkelt sätt att ta reda på hur det ligger till i den här frågan. Om vi vill få reda på om de med utländsk bakgrund verkligen står för majoriteten av de polisanmälda brotten, vilket allting tyder på att de gör, så kan man ge Brå i uppdrag att undersöka detta. Men av någon anledning vill inte våra makthavare det.
motion
Länk

========== =========== =========== =========== ===========

Alla inlägg i serien ”Invandrarna och brotten”

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”
Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse
Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken
Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
BRÅ-rapport 2000:6 ”Ungdomar som rånar ungdomar”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott
Mauricio Rojas: Kulturarv ligger bakom invandrarnas brottslighet
Granskning av Affes Statistik – del 1