Affes Statistik-blogg

Under täcket på Brå – Bilaga

Detta är en bilaga till inlägget Under täcket på Brå som rekommenderas att läsa innan denna bilaga.

Slarvfel eller medvetna lögner?

Eftersom jag inte har tillgång till rådata så kan jag inte vara säker, men jag tror inte att Brå-rapport 2005:17 innehåller förfalskade resultat. Bearbetningens syfte är att vilseleda, att presentera resultat som inte är jämförbara med varandra, men ge sken av att de är jämförbara.

Några uppgifter kan dock misstänkas ha varit medvetna lögner. Utredarna på Brå måste ha varit medvetna om att 15-åringar (en mycket brottsaktiv ålder) inte fanns med i underlaget efter bearbetningen. Ändå påstår Brå det på flera ställen i rapporten (2005:17 sidan 54):

”Den första studien inkluderade alla folkbokförda personer år 1985, som var födda 1945-1974, det vill säga de som var mellan 11 och 40 år i början av observationsperioden 1985 och 1989. Det innebär att de i åldrarna 11 år till 14 år blev straffmyndiga under observationsperioden. De som var 11 år i början av perioden blev således straffmyndiga under det sista observationsåret 1989.

Det betyder att de som var 11 år i början av perioden (årgång 1974) fyllde 15 under det sista observationsåret. De var alltså mellan 11 och 15 år under observationsperioden. Något man tydligt ser i den visualiserade populationen nedan. Brå fortsätter:

”I den andra studien däremot ingick alla som var folkbokförda den 31 december 1996 och var födda mellan åren 1945 och 1981. Vid observationsperiodens början år 1997 hade alla i populationen uppnått straffmyndig ålder. Populationsmedlemmarna var vid början av perioden mellan 15 och 51 år och mellan 20 och 56 år i slutet av perioden.

De kan inte vara 15 år i början av perioden och 20 år i slutet, eftersom perioden bara är fem år. Det korrekta är:

Populationsmedlemmarna var vid början av perioden mellan 16 och 52 år och mellan 20 och 56 år i slutet av perioden.

Det kan förstås vara ett slarvfel. Men i så fall ett för Brå väldigt lyckosamt slarvfel, eftersom de korrekta åldrarna kunde ha föranlett den besvärliga frågan varför Brå har skurit bort alla 15-åringar.

Rånarna med utländsk bakgrund som försvann

En intressant fråga är hur mycket Brå:s bearbetning av underlaget har påverkat invandrarnas överrepresentation i enskilda brottskategorier. Brå bedyrar i en fotnot på sidan 34 att i en delstudie där populationen enligt Brå ”bättre överensstämmer” med den tidigare rapporten blir ”överriskerna exakt desamma”. Men det gällde bara den samlade totala överrisken. För de enskilda brottskategorierna bedyrar Brå ingenting.

Brå redovisade till exempel att i kategorin rån var invandrarnas överrepresentation 4,1. Upp från 2,9 i den tidigare rapporten. Det är en mycket hög överrepresentation. Den tredje högsta efter våldtäkt (5,0) och dödligt våld (4,2). Kan överrepresentationen ha varit högre eller rent av mycket högre för rån innan Brå bearbetade underlaget? Det finns en del uppgifter som tyder på att kategorin rån i hög grad kan ha påverkats av att Brå tog bort så många tonåringar från underlaget.

Det ska sägas att överrepresentationen (4,1) påverkas bara om den borttagna gruppens överrepresentation skiljer sig från gruppen som helhet. Om invandrarnas överrepresentation bland de borttagna tonåringarna också är 4,1 så påverkas inte överrepresentationen alls av att man tar bort dem. Men om överrepresentationen är mycket högre, samt om de borttagna ungdomsrånarna utgör en betydande andel av alla rånmisstänkta, då kan effekten bli stor.

Tabellen nedan visar antal rånmisstänkta efter ålder för de aktuella åren. Det rödmarkerade är det som Brå missar på grund av bearbetningen. Denna statistik är inte jämförbar med Brå-rapporten vad gäller antal eftersom samma individ kan vara med flera gånger under perioden. Men bortfallet omräknat till procent bör vara ett hyfsat bra mått.

Närmare 30 procent av alla rånmisstänkta har Brå tagit bort från underlaget. De utgör alltså en betydande andel av de misstänkta.

Vi vet inte hur invandrarnas överrepresentation ser ut i den borttagna gruppen, men i rapporten ”Ungdomar som rånar ungdomar” finns en del uppgifter om 1999. Rapporten undersöker bland annat Malmö och Stockholm första halvåret 1999. Brå-rapport 2000:6 sidan 53:

Bara tio respektive femton procent av de misstänkta rånarna är svenskar. Överrepresentationen för utrikes födda är således mycket hög. Utifrån de uppgifter om befolkningen som Brå redovisar i rapporten är överrepresentationen 15,8 i Malmö och 12,6 i Stockholm.

Om Malmö och Stockholm är representativa för hela Sverige finns det en stor risk att borttagandet av tonåringarna i hög grad har undertryckt invandrarnas överrepresentation i rån.

Eftersom det är ett skakigt underlag plus att det finns flera okända variabler, (icke folkbokförda, nyanlända), blir det svårt att göra en uppskattning av vad överrepresentationen kan ha varit innan Brå bearbetade bort tonåringarna. Men med de uppgifter som finns får jag fram att överrepresentationen åtminstone har potential att ha varit uppåt 6,0 innan Brå bearbetade underlaget. Att jämföra med 4,1 som Brå redovisade.

Att ta bort så många tonåringar från underlaget gjorde att Brå råkade missa en betydande del av alla rånmisstänkta. Om invandrarnas överrepresentation bland de borttagna ungdomsrånarna är så hög som Brå-rapport 2000:6 indikerar, har borttagandet med mycket stor sannolikhet undertryckt invandrarnas överrepresentation i rån. Hur mycket vet vi inte förrän en korrekt utredning görs.

Liknande förvanskningar kan förstås ha hänt med andra brottskategorier. Men det finns, mig veterligen, inget publicerat om invandrares överrepresentation bland ungdomar i andra brottskategorier än rån.

Cherry picking med tre jämförelser

Det är lång tid sedan jag läste 2005-rapporten för första gången, men jag tror att det var ungefär så här som jag, och säkert många med mig, vilseleddes. Jag reagerade på de tillagda åldersklasserna, men tänkte inte vidare på det på grund av en lugnande fotnot på sidan 34:

”Som framgick på sidan 26 inrymmer den nya populationen fler åldersklasser än den förra. Brå har även gjort en jämförelse där den senare populationen bättre överensstämmer med den förra. Då har endast de som är födda åren 1952-1981 tagits med. Resultatet när det gäller överriskerna blir exakt desamma.”

På sidan 64 redovisas också delar av jämförelsen. Populationen i denna delstudie har ett åldersintervall som Brå påstår är ”det närmaste man kan komma den förra studiens åldersintervall”.

Intrycket blev att de tillagda åldersklasserna var trivialt. Om nu överriskerna blir exakt desamma i en jämförelse som är det närmaste man kan komma den förra studiens åldersintervall så har väl inte de tillagda åldersklasserna spelat någon större roll.

När jag läste mer noggrant upptäckte jag att Brå inte påstår detta. Det var jag som tog för givet att jämförelsen på sidan 64 var samma jämförelse som den som nämns i fotnoten på sidan 34. Men det är två olika jämförelser.

  1. Brå har alltså i huvudrapporten ändrat kraftigt i populationens åldersintervall.
  2. För säkerhets skull har de även gjort en jämförelse som ska vara det närmaste man kan komma den förra studiens åldersintervall. I den delstudien redovisar Brå inga överrisker. Svenskarnas andel brottsmisstänkta redovisas (5,4), men inte invandrarnas andel. Vilket gör det omöjligt att räkna ut överrisken.
  3. Istället gör Brå en tredje jämförelse!? Och redovisar överrisken från den.

Det är ett exempel på cherry picking. Utredarna på Brå är uppenbarligen inte bekväma med resultatet i jämförelsen som påstås vara närmast den förra studiens åldersintervall. Istället letar de rätt på en helt irrelevant population med ett åldersintervall som är längre ifrån den tidigare studiens åldersintervall, men som ger ett för Brå bekvämt resultat där överriskerna blir exakt desamma.

Detta väcker naturligtvis misstanken att överriskerna var högre i jämförelsen som var det närmaste man kan komma den förra studiens åldersintervall. Varför skulle Brå annars göra en tredje jämförelse?

Inte nog med det. Ingen av de två extra jämförelserna är av intresse överhuvudtaget. Båda är en bra bit ifrån den tidigare studiens åldersintervall, vilket kan ses i bilderna nedan.

Och så här ser den tredje jämförelsen ut där populationen ”bättre överensstämmer” med den tidigare studien och där ”överriskerna blir exakt desamma”.

Den enda populationen av intresse är förstås den nedan. Men de resultaten fick vi aldrig reda på. Förmodligen för att resultaten orsakade en påtaglig nervositet i vissa miljöer.

Källor

Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet – Brå-rapport 2005:17
Misstänkta personer efter ålder – Brå

<span>%d</span> bloggare gillar detta: