Affes Statistik-blogg

Överblick del 16a: Utrikesfödda i Linköping, Örebro, Järfälla, Sundsvall, Kalmar, Borlänge, Göteborg

Posted in Överblick, Migration by Affe on augusti 31, 2023

I en serie inlägg kommer statistik över utrikesfödda i ett antal kommuner att presenteras på bloggen. Tidsperioden sträcker sig från 1984 till 2022/2023. Statistiken kommer primärt från äldre SCB-publikationer och SCB:s statistikdatabas, men den innehåller även en del beräkningar och uppskattningar. Syftet är att få en bild av den demografiska förändringen i kommunerna. Både vad gäller antal utrikesfödda och populationens sammansättning. Statistiken innehåller de femton vanligaste födelseländerna samt det totala antalet efter ursprungsområde. Se avsnittet om metoder och statistikens kvalitet längre ned i inlägget.

Klippen är cirka en minut långa. Om man vill gå igenom ett antal kommuner kan det därför ta lite tid. För att snabbt få en bild av förändringen i kommunen, ha klippet i pausat läge och klicka i spelarens tidslinje för att få fram önskat årtal.

Linköpings kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Syrien och Libanon 1984-1999.


 
Örebro kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Syrien och Libanon 1984-1999.

Obs! En liten del av Örebro kommun bryter sig år 1994 ut och bildar Lekebergs kommun. Lekeberg är en mycket liten kommun så delningen märks inte av mycket i den här sammanställningen, men lite annorlunda hade ändå utvecklingen varit om inte delningen hade skett.


 
Järfälla kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Syrien 1984-1999.


 
Sundsvalls kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Syrien 1984-1999.


 
Kalmar kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Vietnam 1984-1999.


 
Borlänge kommun

 
Göteborgs kommun

Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon 1984-1999.


 
Om statistiken
Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas.

Västra Asien = Mellanöstern inklusive Turkiet och Afghanistan.
Östra Asien = Resten av Asien inklusive Pakistan.
Västländer = Västeuropa, USA, Kanada, Oceanien

Ryssland och Sovjetunionen har slagits ihop.

Tyskland inkluderas i Västländer även på 80-talet.

Datakällor:
SCB – Tabell 4.5 Befolkning folkmängd 1984–1990
SCB – Tabell 4.5 Befolkningsstatistik 1991–2004
SCB – Tabell 1.4.3 2005-2012
SCB – Tabell be0101_utrikes-fodda-kom-fland 2013-2023
SCB – Statistikdatabasen 2000–2023

Stapelrally skapad med flourish.studio
Kommunvapen från Wikipedia Creative Commons 2.5

Ladda ned klippen.
Vid användning av klippen se gärna till att länka till det här inlägget med ett ”Mer info här” eller liknande.
Högerklicka och ”Spara länk som”.

Linköping utrikesfödda 1984-2023

Örebro utrikesfödda 1984-2023

Järfälla utrikesfödda 1984-2023

Sundsvall utrikesfödda 1984-2023

Kalmar utrikesfödda 1984-2023

Borlänge utrikesfödda 1984-2023

Göteborg utrikesfödda 1984-2023

——————————————————————

Metoder och statistikens kvalitet
Det finns en stor brist och några mindre brister med kommunstatistiken över utrikesfödda. Den stora bristen är att det begränsade urvalet födelseländer perioden 1984-1999 är samma för alla kommuner. Den äldre statistiken är från publikationer. Av utrymmesskäl har SCB gjort ett urval och har bara med arton födelseländer samt sju ursprungsområden.

Det innebär ibland att länder som borde ha varit med på topp-15-listan i en viss kommun saknas. SCB:s urval av länder förändras under perioden och vissa länder dyker därför ibland upp från ingenstans och placerar sig direkt högt upp bland staplarna. I realiteten har tillväxten sannolikt gått mycket långsammare och landet borde ha varit med på den kommunens topplista i flera år innan det dyker upp.

Irak är ett sådant exempel. Inte förrän 1998 vaknade SCB och tog med Irak i tabellen. Åren 1994-1997 finns däremot Brasilien och Peru med! Populationen från Irak var redan 1995 på riksnivå cirka tio gånger större än både Brasiliens och Perus populationer. Så SCB:s urval av länder är ibland lite märkligt.

I vissa kommuner där denna brist är särskilt påtaglig och irriterande, till exempel Södertälje och Botkyrka, har en rekonstruktion gjorts. Syrien, Libanon och Irak har där rekonstruerats efter respektive lands kurvor på riksnivå. Det är en felkälla eftersom en kommun inte alltid följer en liknande trend som hela Sverige. Om den genererade serien ser orealistisk ut har den justerats manuellt. Det exakta antalet i respektive land är därför skakigt. Om till exempel Libanon visar 350, Syrien 250 och Irak 430, kan fördelningen mellan länderna ha varit annorlunda. Men sammanlagt bör antalet för de tre länderna stämma bra.

Även Rumänien har rekonstruerats (Ljungby, Sölvesborg), samt El Salvador (Arboga).

Några få länder har även rekonstruerats vid sekelskiftet där det finns avbrott i tidsserien. För Eskilstuna ser rekonstruktionen ut så här. Gulmarkerat är ifyllt utifrån åren innan och efter.

Felmarginalen torde vara mycket liten. Detta görs mest för att förenkla uppdelningen i ursprungsområden.

Ursprungsområden
De mindre bristerna rör ursprungsområdena i de vertikala staplarna. SCB envisas fortfarande med ursprungsområdet ”Asien”, vilket är en dålig kategori som inte alls ger en bra överblick. Det är i flera avseenden mycket stor skillnad på västra Asien (Mellanöstern) och östra Asien. Inte minst vad gäller kriminalitet. I denna och tidigare sammanställningar används därför en indelning där Asien delas upp i Östra Asien och Västra Asien.

Vissa beräkningar måste därför göras för perioden 1984-1999 vad gäller indelningen i områden. Norden och Afrika är dock opåverkade och visar vad SCB har angivit. Latinamerika bör också vara mycket nära det korrekta antalet. Västländer/Östeuropa har lite mer osäkerhet och Östra Asien/Västra Asien har mest osäkerhet. Beräkningarna kan dock inte bli helt uppåt väggarna. Dels utgör de redovisade länderna en stor andel av kakan och dels finns kategorin ”Asien” redovisad. Om stapeln Västra Asien visar 700 och Östra Asien 600, finns osäkerheten främst i fördelningen. Inte i det sammanlagda antalet 1 300.

Från år 2000 och framåt finns heltäckande statistik i SCB:s statistikdatabas där det går att få fram en nära på exakt fördelning mellan östra och västra Asien. År 2000 används därför som riktlinje för fördelningen av oredovisade länder under perioden 1984-1999. Detta bör fungera mycket bra för de närliggande åren, men ju längre bakåt från år 2000 man kommer desto större osäkerhet. För att stävja den osäkerheten justeras fördelningen även efter trenden på riksnivå.

För perioden 2000-2022 är statistiken direkt från SCB:s statistikdatabas där alla länder finns redovisade. Det finns dock en liten, av SCB inbyggd, osäkerhet. Av någon anledning vill inte SCB redovisa antalet personer från ett visst land om antalet understiger tio. Det innebär att en exakt siffra för ursprungsområdena inte går att få fram. De oredovisade samlar SCB i kategorin ”Övriga födelseländer”. För stora och medelstora kommuner är denna osäkerhet försumlig och rör sig bara om några få promille upp till några procent. För mindre kommuner däremot kan det röra sig om åtskilliga procent av den utrikesfödda populationen. I extremfall som Malå och Åsele blir det smått absurt då det vissa år kan röra sig om både 70 och 80 procent av populationen där födelselandet inte redovisas. Riktigt små kommuner har därför undvikits i denna sammanställning.

Denna osäkerhet har dock gått att minska något med hjälp av data från andra tabeller som SCB tillhandahåller ”be0101_utrikes-fodda-kom-fland”, tabell 4.5, samt tabell 1.4.3. I de tabellerna, som i likhet med den äldre statistiken tyvärr har ett begränsat urval födelseländer, finns bland annat Afrika, Norden och större delen av Latinamerika redovisade. Där redovisas också födelseland även om antalet understiger tio. Antalet personer i ”Övriga födelseländer” har efter komplettering från dessa tabeller minskat med 30-50 procent. Återstoden av ”Övriga födelseländer” fördelas på ursprungsområdena, med undantag av Afrika och Norden där exakt antal finns tillgängligt.

Nedan visas osäkerheten i ett antal kommuner för år 2022.

För Eskilstuna är osäkerheten försumlig. Plus/minus 18 personer i Östra och Västra Asien märks inte. I Bollnäs med mycket färre utrikesfödda börjar osäkerheten märkas.

För Vaxholm är osäkerheten påtaglig. Plus/minus 30 personer riskerar att ändra förhållandet mellan staplarna. I Filipstad är inte osäkerheten lika stor då antalet utrikesfödda är större än i Vaxholm.

”Okänt födelseland” är fördelat på Västra Asien och Afrika. Det är en mycket liten kategori, om än växande. Tillväxten har korrelerat med invandringen från just Afrika och Västra Asien. Därav fördelningen på dessa två områden.

Totalsumman är under hela tidsperioden direkt från SCB.

Sammanfattningsvis kan sägas att statistiken mellan 1984 och 1999 är lite skakig i vissa avseenden och ska tas med en liten nypa salt. Ju längre tillbaka desto mer osäkerhet. Andra hälften av 1990-talet bör dock vara väldigt korrekt. Länder som plötsligt dyker upp högt upp på listan har sannolikt haft en långsammare tillväxt. Finns Libanon, Irak och Syrien med i staplarna innan 1998 är de rekonstruerade och har därför en större osäkerhet. Från och med år 2000 är statistiken överlag mycket tillförlitlig. Och det är ju efter sekelskiftet som de riktigt stora rörelserna sker.

Kan tilläggas att det finns en fördel med formatet som denna inte helt exakta statistik presenteras i. Formatet är i sig ett ”på ett ungefär-format”. Siffrorna virvlar förbi och det går inte att med säkerhet pausa vid ett årtal och få en exakt siffra. Bara en ungefärlig. Vilket är fullt tillräckligt när ambitionen är att få en överblick. Undantaget där formatet påstår något exakt och där statistiken är lite skakig är startåret 1984.

Komplement
Som komplement till den har serien kan man gärna ta del av detta inlägg med statistik från Brå-rapporten om invandrares brottslighet. Den visar överrisk i brottslighet efter ursprungsområden. Brå indelar dock i andra och fler ursprungsområden, men staplarna har färgats så att det överensstämmer hyfsat bra med indelningen som används i kommunstatistiken.

De gula staplarna Sydasien, Sydostasien och Östasien = Östra Asien i kommunstatistiken.
Gröna staplar Västasien och Centralasien = Västra Asien och så vidare. Den största avvikelsen är att Brå placerar Turkiet i det blå ”Övriga Europa”. I kommunstatistiken är Turkiets stapel grön och ingår i Västra Asien.

Fler inlägg i samma serie
Överblick del 16ö: Utrikesfödda i Emmaboda, Lysekil, Markaryd, Lessebo, Tranemo, Örkelljunga, Tingsryd
Överblick del 16ä: Utrikesfödda i Svalöv, Gnosjö, Hörby, Bromölla, Osby, Perstorp, Heby
Överblick del 16å: Utrikesfödda i Strömstad, Säffle, Åmål, Surahammar, Uppvidinge, Eda, Årjäng
Överblick del 16z: Utrikesfödda i Vimmerby, Båstad, Kalix, Hagfors, Trosa, Vara, Lilla Edet
Överblick del 16y: Utrikesfödda i Lycksele, Haparanda, Hultsfred, Ovanåker, Tibro, Bjuv, Hylte
Överblick del 16x: Utrikesfödda i Arboga, Hedemora, Hallstahammar, Åstorp, Knivsta, Olofström, Vaggeryd
Överblick del 16v: Utrikesfödda i Sollefteå, Klippan, Gällivare, Skurup, Timrå, Salem, Höör
Överblick del 16u: Utrikesfödda i Simrishamn, Mora, Östhammar, Håbo, Kumla, Eksjö, Burlöv
Överblick del 16t: Utrikesfödda i Höganäs, Kiruna, Stenungsund, Svedala, Nybro, Lomma, Lindesberg
Överblick del 16s: Utrikesfödda i Eslöv, Ljungby, Nynäshamn, Kramfors, Älmhult, Hallsberg, Östra Göinge
Överblick del 16r: Utrikesfödda i Vallentuna, Sölvesborg, Avesta, Ljusdal, Mariestad, Oxelösund, Sävsjö
Överblick del 16q: Utrikesfödda i Strängnäs, Vetlanda, Oskarshamn, Staffanstorp, Ale, Gislaved, Kristinehamn
Överblick del 16p: Utrikesfödda i Tranås, Karlskoga, Varberg, Arvika, Alvesta, Mark, Laholm
Överblick del 16o: Utrikesfödda i Skara, Ronneby, Lidingö, Fagersta, Boden, Härryda, Ekerö
Överblick del 16n: Utrikesfödda i Norrtälje, Partille, Trelleborg, Österåker, Tyresö, Falkenberg, Filipstad
Överblick del 16m: Utrikesfödda i Sjöbo, Vaxholm, Vänersborg, Alingsås, Lerum, Ulricehamn, Kungälv
Överblick del 16k: Utrikesfödda i Stockholm, Haninge, Solna, Täby, Upplands-Väsby, Karlshamn, Tierp, Finspång
Överblick del 16j: Utrikesfödda i Huddinge, Härnösand, Köping, Mjölby, Upplands-Bro, Sala, Hudiksvall
Överblick del 16i: Utrikesfödda i Malmö, Lidköping, Piteå, Trollhättan, Mölndal, Nässjö, Hässleholm
Överblick del 16h: Utrikesfödda i Ludvika, Ystad, Motala, Skellefteå, Värmdö, Sollentuna, Ängelholm
Överblick del 16g: Utrikesfödda i Växjö, Södertälje, Karlskrona, Enköping, Kungsbacka, Sandviken, Nacka
Överblick del 16f: Utrikesfödda i Botkyrka, Halmstad, Kristianstad, Luleå, Karlstad, Bollnäs, Flen
Överblick del 16e: Utrikesfödda i Västerås, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Umeå, Gotland
Överblick del 16d: Utrikesfödda i Vellinge, Falköping, Katrineholm, Värnamo, Danderyd, Västervik, Kävlinge
Överblick del 16c: Utrikesfödda i Uppsala, Falun, Söderhamn, Landskrona, Sundbyberg, Gävle, Örnsköldsvik
Överblick del 16b: Utrikesfödda i Eskilstuna, Östersund, Nyköping, Uddevalla, Skövde, Sigtuna, Helsingborg
Överblick del 16a: Utrikesfödda i Linköping, Örebro, Järfälla, Sundsvall, Kalmar, Borlänge, Göteborg

Våldsbrott i svenska kommuner 1975-2012

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on september 11, 2013

orebro_valdsbrott_1975_2012
1975 är ett intressant år för svenskarna. Då beslutade en enig riksdag att Sverige ska bli mångkulturellt. (proposition 1975:26) Att följa brottsutvecklingen från det året fram till idag är ett intressant mått på hur invandringen har förändrat Sverige. Detta är ett försök att få ett helhetsintryck över våldsbrotten i kommunerna.

På riksnivå går det att följa en hel del brott ändå från 1975. På kommunnivå är det sämre. För kommunerna finns bara statistik från 1996 och framåt publicerad. Länsstatistik finns däremot från 1975. Eftersom både läns- och kommunstatistik finns för perioden 1996-2012 kan man göra hyfsade uppskattningar på hur fördelningen mellan kommunerna kan ha sett ut perioden 1975-1995.1.

Vad sammanställningen innehåller

Det är förhållandevis mycket information i den här sammanställningen, men det är information som är relevant. Det översta diagrammet visar antal anmälda våldsbrott i kommunen perioden 1975-2012. Sedan följer en tabell med diverse information om kommunen:

Våldsbrott
Visar siffrorna för 1975, 2012 samt det totala antalet våldsbrott under perioden. Längst till höger visas den procentuella ökningen.
orebro_detaljer
1975 års nivå
En uppskattning som visar antal anmälda brott om brottsligheten under hela perioden hade legat på 1975 års nivå. Denna uppskattning baseras på utvecklingen i gruppen ”män 15-44 år”. Män i den åldersgruppen står för en förkrossande majoritet av våldsbrotten. Hade man i kommunen gjort en prognos 1975 om våldsbrotten 2012, förutsatt att man hade prickat in ökning/minskning i gruppen ”män 15-44 år”, är detta det resultat man på ett ungefär hade kommit fram till. (Nu begås inte alla brott i kommunen av kommuninvånarna. För kommuner med mycket turism är denna beräkning mindre relevant.)

Folkmängd
Visar kommunens folkmängd respektive år samt procentuell skillnad. Här redovisas även gruppen ”män 15-44 år”.

Brott per 100 000 inv.
Anmälda våldsbrott per capita i kommunen samt hela Sverige för jämförelse.

Toppår
Självförklarande.

Utomeuropeiska invandrare
Förutom kön och ålder finns ytterligare en viktig parameter att ta med i en sammanställning om våldsbrott.

Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa
geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel personer från
vissa delar av Afrika och Västasien. Andelen personer från Nordafrika som
är misstänkta för brott under perioden är till exempel nästan fyra gånger
högre än vad den ”borde” vara med utgångspunkt från deras andel av befolkningen.
(Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet Brå-rapport 2005:17)

Tendensen i resultaten är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. De största andelarna återfinns för våldtäkter och mord/dråp, 38 respektive 30 procent. Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrotten, 20-21 procent och rån, 24procent…

…Vad gäller gatuvåld är det dock en markerat större koncentration av invandrare från Nordafrika och Västasien som har de högsta participationsvärdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet, Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nämnd ordning).
(Invandrares och invandrares barns brottslighet Brå-rapport 1996:2)

Tyvärr finns det inte så detaljerad statistik på kommunnivå avseende ursprung men jag har hittat statistik från 1984 som är jämförbar med dagens. ”Utomeuropeisk” inkluderar förstås även länder som Vietnam, Kina, USA och Japan som tillsammans med några andra länder utmärker sig med att ha låg brottsbenägenhet (på svensk nivå och till och med lägre). Men, i jämförelse med invandringen från Mellanöstern och Afrika är invandringen från dessa länder låg. Här finns de utomeuropeiska länderna listade under kolumnen ”Världen exkl. EU/Efta”: Födelseland och regioner (xls)

Anmälda våldsbrott i femårsperioder
Ibland är det en del ”hack i kurvan” som grumlar helhetsbilden. Att gruppera i femårsperioder ger en tydligare bild av trenden.

Kommunomläggningar
Det har varit en del kommunomläggningar under perioden som försvårar sammanställningen. Se fotnot om vilka kommuner som berörs och hur jag redovisar de kommunerna.2.

Länka till denna sida
Om ni använder diagrammen är jag tacksam om ni länkar till denna sida så att läsaren kan ta del av den förklarande texten.

Nedan följer ett axplock kommuner. Meddela i kommentarsfältet om ni vill se en speciell kommun. Supersmå kommuner är ganska ointressanta och skakiga rent statistiskt, så välj hellre den närmsta något större kommunen för ett bättre underlag.

umea_valdsbrott_1975_2012 boras_valdsbrott_1975_2012

borlange_valdsbrott_1975_2012 goteborg_valdsbrott_1975_2012

malmo_valdsbrott_1975_2012 vaxjo_valdsbrott_1975_2012

sodertalje_valdsbrott_1975_2012 katrineholm_valdsbrott_1975_2012

stockholm_valdsbrott_1975_2012karlstad_valdsbrott_1975_2012

falun_valdsbrott_1975_2012 halmstad_valdsbrott_1975_2012

harnosand_valdsbrott_1975_2012 bollnas_valdsbrott_1975_2012

sundsvall_valdsbrott_1975_2012 linkoping_valdsbrott_1975_2012

helsingborg_valdsbrott_1975_2012 eskilstuna_valdsbrott_1975_2012

vasteras_valdsbrott_1975_2012 kalmar_valdsbrott_1975_2012

1. Perioden 1975-1995 (grått område) är en uppskattning utifrån länsstatistiken baserad på kommunens genomsnittliga andel av de anmälda brotten i länet 1996-2012. Posten ”Uppgift om kommun saknas” i Brå:s statistik är medräknad i denna framställning och baseras på kommunens andel av de anmälda brotten i länet det året.

2. Kommunomläggningar under perioden. Jag har valt att redovisa berörda kommuner separat trots att de officiellt inte existerade 1975. Exempelvis Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och följaktligen finns ingen statistik för Nykvarn innan det året. Fördelning av folkmängd och brottsanmälningar för perioden innan 1999 har i detta fall uppskattats utifrån statistiken efter 1999. Kommuner som har ändrats under perioden är: Uppsala/Knivsta, Södertälje/Nykvarn, Borås/Bollebygd, Örebro/Lekeberg, Nyköping/Trosa/Gnesta. Med undantag av Nyköping/Trosa/Gnesta är utrbrytarkommunerna förhållandevis mycket små.

Källor

www.bra.se
www.scb.se
Befolkning Folkmangd 1984 3 efter kon alder civilstand
Födelseland och regioner (xls)

Ekonomiskt bistånd i 15 kommuner 1998 – 2011

Posted in Integration, Migration by Affe on september 8, 2012

Socialstyrelsen har nu publicerat statistiken över ekonomiskt bistånd i kommunerna 2011. Jag publicerar här ett axplock kommuner. Har ni önske- mål om andra kommuner kan ni meddela det i kommentarsfältet.

Etableringsersätt- ning

En nyhet för 2011 (dec 2010) är etablerings- ersättningen som man kan få om man är flykting, kvotflykting eller skydds- behövande. Detta belastar inte kommunens budget, men jag har valt att inklu- dera den summan ändå. Ersättningen rör endast kostnaderna för utrikes födda 2011. Längst ner i sammanställningen anges hur mycket av kostnaden som är etableringsersättning för kummunen ifråga.

Överrepresentation

Överrepresentationen i svart är ett mått på hur mycket mer ekonomiskt bistånd de utrikes födda förbrukade per capita (2011) jämfört med de svenskfödda. En överrepresentation på 2 betyder att de förbrukade dubbelt så mycket per capita. I Eskilstunas fall handlar det om 7,1 gånger så mycket.

Kolumnen i rött visar överrepresentationen omräknat i kronor. I Eskilstuna var kostnaden 2011 för de utrikes födda 167 556 000 kr. Av den summan utgör 143 799 000 kr överrepresentation. Mellanskillnaden,
23 757 000 kr, är vad de utrikes födda hade kostat om de hade förbrukat lika mycket per capita som de svenskfödda.



Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

Ekonomiskt bistånd i 24 kommuner

Posted in Migration by Affe on juli 16, 2011

”Invandrarna bär upp välfärdens kärna”, sa den avgående centerledaren Maud Olofsson i sitt tal i Almedalen nyligen. Statistik över utrikes föddas förbrukning av ekonomiskt bistånd (socialbidrag eller försörjningsstöd) visar en annan sida av saken. Här är färska siffror för de 24 största kommunerna.

Det har tagit sin lilla tid att sammanställa detta. Anledningen kan ni läsa om i slutet av inlägget.

Notera att detta rör ”utrikes födda”. Samma statistik för ”utländsk bakgrund” skulle se mycket värre ut, men den finns inte sammanställd och helvetet lär väl frysa till is innan vi får se den statistiken.

Klicka på bilderna för full storlek.
(more…)

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 1

Posted in Migration by Affe on april 5, 2011

(more…)

Utländsk bakgrund i 80 kommuner

Posted in Migration by Affe on april 4, 2011

Statistik som rör befolkning visas för det mesta i procent men det kan även vara intressant med faktiska tal. Det blir lite mer påtagligt då.

I det här inlägget har jag tittat på utländsk respektive svensk bakgrund i ett antal kommuner år 2002 samt år 2010. Staplarna i diagrammet visar skillnaden i de olika grupperna.
Exempel:
2002 fanns det i Göteborg 121 458 personer med utländsk bakgrund.
2010 fanns det 153 842 personer. Det är en ökning med 32 384 personer.
Ökningen för de med svensk bakgrund under samma period är 6 446 personer.

(Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder.)
………………………………….
EDIT: Jag blev inte nöjd med formatet i detta inlägg och bestämde mig för att göra om det hela. Här finns den bättre versionen där alla kommuner finns med och där det är lättare att hitta

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 1
Stockholms län, Uppsala län
Södermanlands län, Östergötlands län
Jönköpings län, Kronobergs län
Kalmar län, Gotlands län

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 2
Blekinge län, Skåne län
Hallands län, Västra Götalands län

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 3
Värmlands län, Örebro län
Västmanlands län, Dalarnas län
Gävleborgs län, Västernorrlands län
Jämtlands län, Västerbottens län
Norrbottens län

Hela Sverige
………………………………….

Datakälla SCB

GP DN