Våldsbrott i svenska kommuner 1975-2012

1975 är ett intressant år för svenskarna. Då beslutade en enig riksdag att Sverige ska bli mångkulturellt. (proposition 1975:26) Att följa brottsutvecklingen från det året fram till idag är ett intressant mått på hur invandringen har förändrat Sverige. Detta är ett försök att få ett helhetsintryck över våldsbrotten i kommunerna.

På riksnivå går det att följa en hel del brott ändå från 1975. På kommunnivå är det sämre. För kommunerna finns bara statistik från 1996 och framåt publicerad. Länsstatistik finns däremot från 1975. Eftersom både läns- och kommunstatistik finns för perioden 1996-2012 kan man göra hyfsade uppskattningar på hur fördelningen mellan kommunerna kan ha sett ut perioden 1975-1995.^1.

Vad sammanställningen innehåller

Det är förhållandevis mycket information i den här sammanställningen, men det är information som är relevant. Det översta diagrammet visar antal anmälda våldsbrott i kommunen perioden 1975-2012. Sedan följer en tabell med diverse information om kommunen:

Våldsbrott
Visar siffrorna för 1975, 2012 samt det totala antalet våldsbrott under perioden. Längst till höger visas den procentuella ökningen.

1975 års nivå
En uppskattning som visar antal anmälda brott om brottsligheten under hela perioden hade legat på 1975 års nivå. Denna uppskattning baseras på utvecklingen i gruppen ”män 15-44 år”. Män i den åldersgruppen står för en förkrossande majoritet av våldsbrotten. Hade man i kommunen gjort en prognos 1975 om våldsbrotten 2012, förutsatt att man hade prickat in ökning/minskning i gruppen ”män 15-44 år”, är detta det resultat man på ett ungefär hade kommit fram till. (Nu begås inte alla brott i kommunen av kommuninvånarna. För kommuner med mycket turism är denna beräkning mindre relevant.)

Folkmängd
Visar kommunens folkmängd respektive år samt procentuell skillnad. Här redovisas även gruppen ”män 15-44 år”.

Brott per 100 000 inv.
Anmälda våldsbrott per capita i kommunen samt hela Sverige för jämförelse.

Toppår
Självförklarande.

Utomeuropeiska invandrare
Förutom kön och ålder finns ytterligare en viktig parameter att ta med i en sammanställning om våldsbrott.

Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa
geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel personer från
vissa delar av Afrika och Västasien. Andelen personer från Nordafrika som
är misstänkta för brott under perioden är till exempel nästan fyra gånger
högre än vad den ”borde” vara med utgångspunkt från deras andel av befolkningen.
(Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet Brå-rapport 2005:17)

Tendensen i resultaten är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. De största andelarna återfinns för våldtäkter och mord/dråp, 38 respektive 30 procent. Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrotten, 20-21 procent och rån, 24procent…

…Vad gäller gatuvåld är det dock en markerat större koncentration av invandrare från Nordafrika och Västasien som har de högsta participationsvärdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet, Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nämnd ordning).
(Invandrares och invandrares barns brottslighet Brå-rapport 1996:2)

Tyvärr finns det inte så detaljerad statistik på kommunnivå avseende ursprung men jag har hittat statistik från 1984 som är jämförbar med dagens. ”Utomeuropeisk” inkluderar förstås även länder som Vietnam, Kina, USA och Japan som tillsammans med några andra länder utmärker sig med att ha låg brottsbenägenhet (på svensk nivå och till och med lägre). Men, i jämförelse med invandringen från Mellanöstern och Afrika är invandringen från dessa länder låg. Här finns de utomeuropeiska länderna listade under kolumnen ”Världen exkl. EU/Efta”: Födelseland och regioner (xls)

Anmälda våldsbrott i femårsperioder
Ibland är det en del ”hack i kurvan” som grumlar helhetsbilden. Att gruppera i femårsperioder ger en tydligare bild av trenden.

Kommunomläggningar
Det har varit en del kommunomläggningar under perioden som försvårar sammanställningen. Se fotnot om vilka kommuner som berörs och hur jag redovisar de kommunerna.^2.

Länka till denna sida
Om ni använder diagrammen är jag tacksam om ni länkar till denna sida så att läsaren kan ta del av den förklarande texten.

Nedan följer ett axplock kommuner. Meddela i kommentarsfältet om ni vill se en speciell kommun. Supersmå kommuner är ganska ointressanta och skakiga rent statistiskt, så välj hellre den närmsta något större kommunen för ett bättre underlag.

^1. Perioden 1975-1995 (grått område) är en uppskattning utifrån länsstatistiken baserad på kommunens genomsnittliga andel av de anmälda brotten i länet 1996-2012. Posten ”Uppgift om kommun saknas” i Brå:s statistik är medräknad i denna framställning och baseras på kommunens andel av de anmälda brotten i länet det året.

^2. Kommunomläggningar under perioden. Jag har valt att redovisa berörda kommuner separat trots att de officiellt inte existerade 1975. Exempelvis Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och följaktligen finns ingen statistik för Nykvarn innan det året. Fördelning av folkmängd och brottsanmälningar för perioden innan 1999 har i detta fall uppskattats utifrån statistiken efter 1999. Kommuner som har ändrats under perioden är: Uppsala/Knivsta, Södertälje/Nykvarn, Borås/Bollebygd, Örebro/Lekeberg, Nyköping/Trosa/Gnesta. Med undantag av Nyköping/Trosa/Gnesta är utrbrytarkommunerna förhållandevis mycket små.

Källor

www.bra.se
www.scb.se
Befolkning Folkmangd 1984 3 efter kon alder civilstand
Födelseland och regioner (xls)

Ekonomiskt bistånd i 15 kommuner 1998 – 2011

Socialstyrelsen har nu publicerat statistiken över ekonomiskt bistånd i kommunerna 2011. Jag publicerar här ett axplock kommuner. Har ni önske- mål om andra kommuner kan ni meddela det i kommentarsfältet.

Etableringsersätt- ning

En nyhet för 2011 (dec 2010) är etablerings- ersättningen som man kan få om man är flykting, kvotflykting eller skydds- behövande. Detta belastar inte kommunens budget, men jag har valt att inklu- dera den summan ändå. Ersättningen rör endast kostnaderna för utrikes födda 2011. Längst ner i sammanställningen anges hur mycket av kostnaden som är etableringsersättning för kummunen ifråga.

Överrepresentation

Överrepresentationen i svart är ett mått på hur mycket mer ekonomiskt bistånd de utrikes födda förbrukade per capita (2011) jämfört med de svenskfödda. En överrepresentation på 2 betyder att de förbrukade dubbelt så mycket per capita. I Eskilstunas fall handlar det om 7,1 gånger så mycket.

Kolumnen i rött visar överrepresentationen omräknat i kronor. I Eskilstuna var kostnaden 2011 för de utrikes födda 167 556 000 kr. Av den summan utgör 143 799 000 kr överrepresentation. Mellanskillnaden,
23 757 000 kr, är vad de utrikes födda hade kostat om de hade förbrukat lika mycket per capita som de svenskfödda.

Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

Ekonomiskt bistånd i 24 kommuner

”Invandrarna bär upp välfärdens kärna”, sa den avgående centerledaren Maud Olofsson i sitt tal i Almedalen nyligen. Statistik över utrikes föddas förbrukning av ekonomiskt bistånd (socialbidrag eller försörjningsstöd) visar en annan sida av saken. Här är färska siffror för de 24 största kommunerna.

Det har tagit sin lilla tid att sammanställa detta. Anledningen kan ni läsa om i slutet av inlägget.

Notera att detta rör ”utrikes födda”. Samma statistik för ”utländsk bakgrund” skulle se mycket värre ut, men den finns inte sammanställd och helvetet lär väl frysa till is innan vi får se den statistiken.

Klicka på bilderna för full storlek.

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 3

Utländsk bakgrund i 80 kommuner

Statistik som rör befolkning visas för det mesta i procent men det kan även vara intressant med faktiska tal. Det blir lite mer påtagligt då.

I det här inlägget har jag tittat på utländsk respektive svensk bakgrund i ett antal kommuner år 2002 samt år 2010. Staplarna i diagrammet visar skillnaden i de olika grupperna.
Exempel:
2002 fanns det i Göteborg 121 458 personer med utländsk bakgrund.
2010 fanns det 153 842 personer. Det är en ökning med 32 384 personer.
Ökningen för de med svensk bakgrund under samma period är 6 446 personer.

(Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder.)
………………………………….
EDIT: Jag blev inte nöjd med formatet i detta inlägg och bestämde mig för att göra om det hela. Här finns den bättre versionen där alla kommuner finns med och där det är lättare att hitta

Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 1
Stockholms län, Uppsala län
Södermanlands län, Östergötlands län
Jönköpings län, Kronobergs län
Kalmar län, Gotlands län
Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 2
Blekinge län, Skåne län
Hallands län, Västra Götalands län
Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 3
Värmlands län, Örebro län
Västmanlands län, Dalarnas län
Gävleborgs län, Västernorrlands län
Jämtlands län, Västerbottens län
Norrbottens län
Hela Sverige
………………………………….

Datakälla SCB

GP DN