Överblick del 16l: Demografi före och efter kommundelning
Under perioden 1984-2022 har ett antal kommundelningar ägt rum. Eller rättare sagt en liten del av kommunen har brutit sig loss och bildat en ny kommun. Nedan visas den demografiska sammansättningen i den utrikesfödda populationen före och efter kommundelningen i ett antal kommuner.
Östra Asien = Resten av Asien inklusive Pakistan.
Västländer = Västeuropa, USA, Kanada, Oceanien.
Demografin under Reinfeldt
Sammanställningen visar den demografiska förändringen under 2006-2013 samt en framskrivning till 2022 om utvecklingen fortsätter i samma takt. Observera att framskrivningen enbart är baserad på utvecklingen mellan 2006-2013. De nya prognoserna om kraftigt ökad asylinvandring är inte medräknade.
Staplarna under visar ökning/minskning i respektive grupp.
Varför denna åldersgrupp?
Det finns flera skäl till att titta på åldersgruppen 0-44 år istället för att titta på alla åldrar.
- Ur ett demografiskt och framåtblickande perspektiv är den yngre halvan av befolkningen klart mer intressant än den äldre halvan.
- En stor majoritet av brotten begås i åldersgruppen 15-44 år och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottslighet.
Det finns även ett annat bra skäl att titta på denna åldersgrupp när det gäller just Sverige.
Inga invandrare från den tidigare arbetskraftsinvandringen (före 1975) finns med i sammanställningen. De är alla över 44 år vid det här laget. Deras barn däremot finns med och de utgör en stor grupp, i synnerhet den finska. Men även denna grupp börjar komma till åren och börjar falla utanför åldersspannet. Ingen som är född före 1969 finns med i stapeln för 2013.
Niklas Orrenius på DN ondgör sig över att folk ens kan ha ett intresse av den demografiska sammansättningen i Sverige. Då är man ju rasist. Som så ofta är det inte faktan i sig som är fel, det erkänner Orrenius, utan det är formuleringar och sättet folk uttrycker sig på som är problemet. Någon råkar säga ”svenskar” istället för ”personer med svensk bakgrund” och det gillar inte Niklas Orrenius. Någon säger ”folkutbyte” om det som sker, och då blir Niklas Orrenius mycket upprörd.
Överrepresentation i brottslighet
Två stora undersökningar har gjorts om invandrares och invandrares barns brottslighet. I den senaste (Brå-rapport 2005:17) framgår det att överrepresentationen (”överrisk” på nyspråk) ser ut så här för samtliga brott:
Vad innebär det i praktiken? När de överrepresenterade grupperna är små märks det inte av så mycket och det går att sopa under mattan med argumentet: ”Svenskarna begår ju majoriteten av brotten”. Men när ”svensk bakgrund” närmar sig 50 procent blir överrepresentationen mer påtaglig och det blir tydligt att det är ett stort problem. Det kan illustreras med ett exempel.
Samtliga brott
I exemplet till höger har vi en rimlig fördelning när ”svensk bakgrund” (blå) är nere i 50 procent. Invandrares barn (i mitten) utgör tillsammans 25 procent och utrikes födda utgör 25 procent.
Om 500 av de med ”svensk bakgrund” är brottsmisstänkta borde de med ”utländsk bakgrund”, utifrån deras populationsandel, också vara 500 (rad 2). Men på grund av överrepresentationen blir det helt andra siffror i realiteten (rad 4).
Totalt blir det 1 547 brottsmisstänkta. Gruppen ”utländsk bakgrund” står för 67,7 procent.
Nu går det förstås inte att räkna så här rakt av på varje kommun. I vissa kommuner är överrepresentationen lägre och i andra kommuner är den högre. Det beror på flera faktorer. Men i genomsnitt ser det ut så här. Och, icke att förglömma, detta är gamla siffror. En färsk undersökning skulle med mycket stor sannolikhet visa att överrepresentationen har ökat, med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste åren. Varför överrepresentationen har ökat skriver jag om i ett tidigare inlägg. Gissningsvis är de utrikes födda uppe i en överrepresentation kring 3,0 vid det här laget.
Rån
Exemplet ovan gäller ”Samtliga brott”. Vid grövre brott är invandrare och invandrares barn mer överrepresenterade.
Om man istället för samtliga brott tittar på kategorin rån ser det följaktligen värre ut. Om de med ”svensk bakgrund” misstänks för 500 rån, är motsvarande siffra för ”utländsk bakgrund” 1850.
78,7 procent av de misstänkta har utländsk bakgrund.
Överrepresentationen är det ingen som förnekar. Den är en realitet. Att Mikael Wiehes pappa är född i Danmark, som Niklas Orrenius skriver, ändrar inte på det.
Västra Asien och Afrika i 220 kommuner 2023
I klippet nedan visas utrikesfödda från Afrika och Västra Asien (Mellanöstern inklusive Turkiet och Afghanistan) i 220 kommuner 31 dec 2023. Sorterade efter högst andel till lägst andel. Att inte alla kommuner är med beror på att osäkerheten är lite för hög i de minsta kommunerna. Kommunerna är numrerade efter placering, men placeringen gäller bara för dessa 220 kommuner.
Observera att detta inte ger en fullständig bild eftersom endast utrikesfödda finns med. För andra generationen i kommunerna finns ingen statistik tillgänglig. Syftet med denna sammanställning är att få en tydlig bild över skillnaden mellan kommunerna vad gäller andel utrikesfödda från denna population. Ordningsföljden torde dock ha blivit mycket snarlik om statistik över andra generationen hade funnits tillgänglig och inkluderats i sammanställningen.
Hela sammanställningen finns även i bildformat om man föredrar det.
Grov uppskattning av andelen med utländsk bakgrund.
Som redan nämnts finns det ingen statistik tillgänglig över andra generationen nedbruten på ursprungsland i kommunerna. Så vad gör man när SCB inte vill dela med sig av statistiken vi betalar dem för att samla in? För att åtminstone få ett hum om hur det ser ut kan man göra en grov uppskattning baserat på hur det ser ut i hela Sverige.
Andelen utrikesfödda från Västra Asien och Afrika i Sverige utgör 8,4 procent av befolkningen. Ökar man den andelssiffran med cirka 40 procent får man fram andelen med utländsk bakgrund som är 11,6 procent. Detta innefattar alla åldrar. Eftersom åldersdemografin i just dessa populationer skiljer sig åt från åldersdemografin både bland svenskar och andra invandrargrupper kan det vara intressant att även titta på ett yngre åldersspann.
Ökar man andelssiffran med cirka 90 procent får man fram andelen med utländsk bakgrund i åldersspannet 15-44 år som är 15,9 procent.
Motsvarande ökning av andelssiffran för Afrika (den mörkare delen av stapeln) är cirka 40 procent respektive cirka 100 procent.
Nedan appliceras samma förhållande på utrikesfödda i Örebro kommun för att få fram en grov uppskattning av andelen personer med bakgrund från Västra Asien och Afrika.
Med denna grova beräkning blir resultatet att 15,7 procent av befolkningen i Örebro kommun har utländsk bakgrund från Västra Asien och Afrika. Varav 4,8 procent med ursprung från Afrika och resterande 10,9 procent med ursprung från Västra Asien.
I åldersspannet 15-44 år har cirka var femte person (21,3 procent) ursprung från Västra Asien och Afrika. Varav 6,8 procent från Afrika och resterande 14,5 procent från Västra Asien.
Nu ska man naturligtvis ta detta med en nypa salt. För de större kommunerna bör det stämma ganska bra, men flera faktorer har betydelse för utfallet. Till exempel hur länge den utrikesfödda populationen har funnits i kommunen, vilket man för övrigt kan undersöka i detta inlägg.
För de mindre kommunerna bör nypan salt vara större.
Icke att förglömma. Det hade inte behövts några beräkningar eller nypor salt överhuvudtaget. SCB har exakta siffror på detta, men har valt att inte göra statistiken tillgänglig. Det borde vara alla svenskars förbannade rätt att få reda på hur den största demografiska förändringen i Sveriges historia ser ut i detalj. Men det tycker inte våra makthavare och myndigheter.
Om statistiken
Indelningen Västra Asien är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram.
Sammanställningen över utrikesfödda innehåller beräkningar och är därför inte exakt. Beräkningarna gäller Västra Asien och osäkerheten drabbar främst mindre kommuner. Räkna med plus/minus en promilleenhet för kommuner med färre än 20 000 invånare. Kommuner med symbolen ~ har en högre osäkerhet, med risk för plus/minus två promilleenheter. Afrikas andel är vad SCB har angivit. Läs mer om osäkerheten i avsnittet Metoder och statistikens kvalitet i detta inlägg.
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2008
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2023
SCB – Statistikdatabasen
Diagram skapad med flourish.studio
Ladda ned klippet.
Högerklicka och ”Spara länk som”.
Överblick del 17b: Diagram – Män 16-24 år med utländsk bakgrund 1975-2022
Detta är samma population som i föregående inlägg, men i ett format som visar hela perioden.
Två pajdiagram som visar den demografiska förändringen mellan 1975 och 2022.
Om statistiken
Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas.
Västra Asien = Mellanöstern inklusive Turkiet och Afghanistan.
Östra Asien = Resten av Asien inklusive Pakistan.
Västländer = Västeuropa, USA, Kanada, Oceanien
Ryssland och Sovjetunionen har slagits ihop.
Tyskland inkluderas i Västländer även på 80-talet.
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1995
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2022
Överblick del 17: Män 16-24 år med utländsk bakgrund 1975-2022
Nedan, två sammanställningar med rörliga diagram över populationen män 16-24 år med utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund är här definierad som utrikesfödda samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.
Det som är påfallande är den demografiska förändringen i populationen. Både i antal men framförallt i sammansättning. Några uppgifter för att få perspektiv:
Befolkningsökningen i hela Sverige sedan 1975 = 28 procent.
Ökningen sedan 1975 av män 16-24 år med utländsk bakgrund = cirka 320 procent.
Ökningen sedan 1975 av män 16-24 år med ursprung från Västra Asien och Afrika = cirka 6 800 procent.
Män 16-24 år med utländsk bakgrund, efter ursprungsland och ursprungsområde.
Femton största ursprungsländerna, samt totala antalet uppdelat i ursprungsområden (vertikala staplarna). Den nedre mörkare delen av ursprungsområdena visar andra generation. ”Andel” visar hur stor andel denna population utgör i hela populationen män 16-24 år. Då Västra Asien och Afrika utmärker sig i kriminalstatistiken, både bland utrikesfödda och i andra generation, redovisas också denna grupps andel av hela populationen.
Nästa sammanställning visar samma period, men med ett urval ursprungsländer där andra generation är redovisad för det enskilda landet.
Om statistiken
Det har inte varit helt lätt att få ihop den här statistiken. Data från 38 olika tabeller har använts, varav 36 tabeller har OCR-skannats. Statistiken innehåller en del beräkningar. Framförallt för andra generation där beräkningarna baseras på material från SCB publicerade efter år 2002. I detta inlägg finns en beskrivning av hur beräkningen av andra generationen har gjorts.
Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas.
Västra Asien = Mellanöstern inklusive Turkiet och Afghanistan.
Östra Asien = Resten av Asien inklusive Pakistan.
Västländer = Västeuropa, USA, Kanada, Oceanien
Ryssland och Sovjetunionen har slagits ihop.
Tyskland inkluderas i Västländer även på 80-talet.
Ladda ned klippen
Män 16-24 år med utländsk bakgrund 1975-2022.
Män 16-24 år med utländsk bakgrund 1975-2022. Länder i utval.
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1995
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2022
Överblick del 16a: Utrikesfödda i Linköping, Örebro, Järfälla, Sundsvall, Kalmar, Borlänge, Göteborg
I en serie inlägg kommer statistik över utrikesfödda i ett antal kommuner att presenteras på bloggen. Tidsperioden sträcker sig från 1984 till 2022/2023. Statistiken kommer primärt från äldre SCB-publikationer och SCB:s statistikdatabas, men den innehåller även en del beräkningar och uppskattningar. Syftet är att få en bild av den demografiska förändringen i kommunerna. Både vad gäller antal utrikesfödda och populationens sammansättning. Statistiken innehåller de femton vanligaste födelseländerna samt det totala antalet efter ursprungsområde. Se avsnittet om metoder och statistikens kvalitet längre ned i inlägget.
Klippen är cirka en minut långa. Om man vill gå igenom ett antal kommuner kan det därför ta lite tid. För att snabbt få en bild av förändringen i kommunen, ha klippet i pausat läge och klicka i spelarens tidslinje för att få fram önskat årtal.
Linköpings kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Syrien och Libanon 1984-1999.
Örebro kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Syrien och Libanon 1984-1999.
Obs! En liten del av Örebro kommun bryter sig år 1994 ut och bildar Lekebergs kommun. Lekeberg är en mycket liten kommun så delningen märks inte av mycket i den här sammanställningen, men lite annorlunda hade ändå utvecklingen varit om inte delningen hade skett.
Järfälla kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Syrien 1984-1999.
Sundsvalls kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Syrien 1984-1999.
Kalmar kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon och Vietnam 1984-1999.
Borlänge kommun
Göteborgs kommun
Rekonstruerade länder: Irak 1984-1997. Libanon 1984-1999.
Om statistiken
Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv som Det goda samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden särredovisas.
Västra Asien = Mellanöstern inklusive Turkiet och Afghanistan.
Östra Asien = Resten av Asien inklusive Pakistan.
Västländer = Västeuropa, USA, Kanada, Oceanien
Ryssland och Sovjetunionen har slagits ihop.
Tyskland inkluderas i Västländer även på 80-talet.
Datakällor:
SCB – Tabell 4.5 Befolkning folkmängd 1984–1990
SCB – Tabell 4.5 Befolkningsstatistik 1991–2004
SCB – Tabell 1.4.3 2005-2012
SCB – Tabell be0101_utrikes-fodda-kom-fland 2013-2023
SCB – Statistikdatabasen 2000–2023
Stapelrally skapad med flourish.studio
Kommunvapen från Wikipedia Creative Commons 2.5
Ladda ned klippen.
Vid användning av klippen se gärna till att länka till det här inlägget med ett ”Mer info här” eller liknande.
Högerklicka och ”Spara länk som”.
Linköping utrikesfödda 1984-2023
Järfälla utrikesfödda 1984-2023
Sundsvall utrikesfödda 1984-2023
Borlänge utrikesfödda 1984-2023
Göteborg utrikesfödda 1984-2023
——————————————————————
Metoder och statistikens kvalitet
Det finns en stor brist och några mindre brister med kommunstatistiken över utrikesfödda. Den stora bristen är att det begränsade urvalet födelseländer perioden 1984-1999 är samma för alla kommuner. Den äldre statistiken är från publikationer. Av utrymmesskäl har SCB gjort ett urval och har bara med arton födelseländer samt sju ursprungsområden.
Det innebär ibland att länder som borde ha varit med på topp-15-listan i en viss kommun saknas. SCB:s urval av länder förändras under perioden och vissa länder dyker därför ibland upp från ingenstans och placerar sig direkt högt upp bland staplarna. I realiteten har tillväxten sannolikt gått mycket långsammare och landet borde ha varit med på den kommunens topplista i flera år innan det dyker upp.
Irak är ett sådant exempel. Inte förrän 1998 vaknade SCB och tog med Irak i tabellen. Åren 1994-1997 finns däremot Brasilien och Peru med! Populationen från Irak var redan 1995 på riksnivå cirka tio gånger större än både Brasiliens och Perus populationer. Så SCB:s urval av länder är ibland lite märkligt.
I vissa kommuner där denna brist är särskilt påtaglig och irriterande, till exempel Södertälje och Botkyrka, har en rekonstruktion gjorts. Syrien, Libanon och Irak har där rekonstruerats efter respektive lands kurvor på riksnivå. Det är en felkälla eftersom en kommun inte alltid följer en liknande trend som hela Sverige. Om den genererade serien ser orealistisk ut har den justerats manuellt. Det exakta antalet i respektive land är därför skakigt. Om till exempel Libanon visar 350, Syrien 250 och Irak 430, kan fördelningen mellan länderna ha varit annorlunda. Men sammanlagt bör antalet för de tre länderna stämma bra.
Även Rumänien har rekonstruerats (Ljungby, Sölvesborg), samt El Salvador (Arboga).
Några få länder har även rekonstruerats vid sekelskiftet där det finns avbrott i tidsserien. För Eskilstuna ser rekonstruktionen ut så här. Gulmarkerat är ifyllt utifrån åren innan och efter.
Felmarginalen torde vara mycket liten. Detta görs mest för att förenkla uppdelningen i ursprungsområden.
Ursprungsområden
De mindre bristerna rör ursprungsområdena i de vertikala staplarna. SCB envisas fortfarande med ursprungsområdet ”Asien”, vilket är en dålig kategori som inte alls ger en bra överblick. Det är i flera avseenden mycket stor skillnad på västra Asien (Mellanöstern) och östra Asien. Inte minst vad gäller kriminalitet. I denna och tidigare sammanställningar används därför en indelning där Asien delas upp i Östra Asien och Västra Asien.
Vissa beräkningar måste därför göras för perioden 1984-1999 vad gäller indelningen i områden. Norden och Afrika är dock opåverkade och visar vad SCB har angivit. Latinamerika bör också vara mycket nära det korrekta antalet. Västländer/Östeuropa har lite mer osäkerhet och Östra Asien/Västra Asien har mest osäkerhet. Beräkningarna kan dock inte bli helt uppåt väggarna. Dels utgör de redovisade länderna en stor andel av kakan och dels finns kategorin ”Asien” redovisad. Om stapeln Västra Asien visar 700 och Östra Asien 600, finns osäkerheten främst i fördelningen. Inte i det sammanlagda antalet 1 300.
Från år 2000 och framåt finns heltäckande statistik i SCB:s statistikdatabas där det går att få fram en nära på exakt fördelning mellan östra och västra Asien. År 2000 används därför som riktlinje för fördelningen av oredovisade länder under perioden 1984-1999. Detta bör fungera mycket bra för de närliggande åren, men ju längre bakåt från år 2000 man kommer desto större osäkerhet. För att stävja den osäkerheten justeras fördelningen även efter trenden på riksnivå.
För perioden 2000-2022 är statistiken direkt från SCB:s statistikdatabas där alla länder finns redovisade. Det finns dock en liten, av SCB inbyggd, osäkerhet. Av någon anledning vill inte SCB redovisa antalet personer från ett visst land om antalet understiger tio. Det innebär att en exakt siffra för ursprungsområdena inte går att få fram. De oredovisade samlar SCB i kategorin ”Övriga födelseländer”. För stora och medelstora kommuner är denna osäkerhet försumlig och rör sig bara om några få promille upp till några procent. För mindre kommuner däremot kan det röra sig om åtskilliga procent av den utrikesfödda populationen. I extremfall som Malå och Åsele blir det smått absurt då det vissa år kan röra sig om både 70 och 80 procent av populationen där födelselandet inte redovisas. Riktigt små kommuner har därför undvikits i denna sammanställning.
Denna osäkerhet har dock gått att minska något med hjälp av data från andra tabeller som SCB tillhandahåller ”be0101_utrikes-fodda-kom-fland”, tabell 4.5, samt tabell 1.4.3. I de tabellerna, som i likhet med den äldre statistiken tyvärr har ett begränsat urval födelseländer, finns bland annat Afrika, Norden och större delen av Latinamerika redovisade. Där redovisas också födelseland även om antalet understiger tio. Antalet personer i ”Övriga födelseländer” har efter komplettering från dessa tabeller minskat med 30-50 procent. Återstoden av ”Övriga födelseländer” fördelas på ursprungsområdena, med undantag av Afrika och Norden där exakt antal finns tillgängligt.
Nedan visas osäkerheten i ett antal kommuner för år 2022.
För Eskilstuna är osäkerheten försumlig. Plus/minus 18 personer i Östra och Västra Asien märks inte. I Bollnäs med mycket färre utrikesfödda börjar osäkerheten märkas.
För Vaxholm är osäkerheten påtaglig. Plus/minus 30 personer riskerar att ändra förhållandet mellan staplarna. I Filipstad är inte osäkerheten lika stor då antalet utrikesfödda är större än i Vaxholm.
”Okänt födelseland” är fördelat på Västra Asien och Afrika. Det är en mycket liten kategori, om än växande. Tillväxten har korrelerat med invandringen från just Afrika och Västra Asien. Därav fördelningen på dessa två områden.
Totalsumman är under hela tidsperioden direkt från SCB.
Sammanfattningsvis kan sägas att statistiken mellan 1984 och 1999 är lite skakig i vissa avseenden och ska tas med en liten nypa salt. Ju längre tillbaka desto mer osäkerhet. Andra hälften av 1990-talet bör dock vara väldigt korrekt. Länder som plötsligt dyker upp högt upp på listan har sannolikt haft en långsammare tillväxt. Finns Libanon, Irak och Syrien med i staplarna innan 1998 är de rekonstruerade och har därför en större osäkerhet. Från och med år 2000 är statistiken överlag mycket tillförlitlig. Och det är ju efter sekelskiftet som de riktigt stora rörelserna sker.
Kan tilläggas att det finns en fördel med formatet som denna inte helt exakta statistik presenteras i. Formatet är i sig ett ”på ett ungefär-format”. Siffrorna virvlar förbi och det går inte att med säkerhet pausa vid ett årtal och få en exakt siffra. Bara en ungefärlig. Vilket är fullt tillräckligt när ambitionen är att få en överblick. Undantaget där formatet påstår något exakt och där statistiken är lite skakig är startåret 1984.
Komplement
Som komplement till den har serien kan man gärna ta del av detta inlägg med statistik från Brå-rapporten om invandrares brottslighet. Den visar överrisk i brottslighet efter ursprungsområden. Brå indelar dock i andra och fler ursprungsområden, men staplarna har färgats så att det överensstämmer hyfsat bra med indelningen som används i kommunstatistiken.
De gula staplarna Sydasien, Sydostasien och Östasien = Östra Asien i kommunstatistiken.
Gröna staplar Västasien och Centralasien = Västra Asien och så vidare. Den största avvikelsen är att Brå placerar Turkiet i det blå ”Övriga Europa”. I kommunstatistiken är Turkiets stapel grön och ingår i Västra Asien.
Fler inlägg i samma serie
Överblick del 16ö: Utrikesfödda i Emmaboda, Lysekil, Markaryd, Lessebo, Tranemo, Örkelljunga, Tingsryd
Överblick del 16ä: Utrikesfödda i Svalöv, Gnosjö, Hörby, Bromölla, Osby, Perstorp, Heby
Överblick del 16å: Utrikesfödda i Strömstad, Säffle, Åmål, Surahammar, Uppvidinge, Eda, Årjäng
Överblick del 16z: Utrikesfödda i Vimmerby, Båstad, Kalix, Hagfors, Trosa, Vara, Lilla Edet
Överblick del 16y: Utrikesfödda i Lycksele, Haparanda, Hultsfred, Ovanåker, Tibro, Bjuv, Hylte
Överblick del 16x: Utrikesfödda i Arboga, Hedemora, Hallstahammar, Åstorp, Knivsta, Olofström, Vaggeryd
Överblick del 16v: Utrikesfödda i Sollefteå, Klippan, Gällivare, Skurup, Timrå, Salem, Höör
Överblick del 16u: Utrikesfödda i Simrishamn, Mora, Östhammar, Håbo, Kumla, Eksjö, Burlöv
Överblick del 16t: Utrikesfödda i Höganäs, Kiruna, Stenungsund, Svedala, Nybro, Lomma, Lindesberg
Överblick del 16s: Utrikesfödda i Eslöv, Ljungby, Nynäshamn, Kramfors, Älmhult, Hallsberg, Östra Göinge
Överblick del 16r: Utrikesfödda i Vallentuna, Sölvesborg, Avesta, Ljusdal, Mariestad, Oxelösund, Sävsjö
Överblick del 16q: Utrikesfödda i Strängnäs, Vetlanda, Oskarshamn, Staffanstorp, Ale, Gislaved, Kristinehamn
Överblick del 16p: Utrikesfödda i Tranås, Karlskoga, Varberg, Arvika, Alvesta, Mark, Laholm
Överblick del 16o: Utrikesfödda i Skara, Ronneby, Lidingö, Fagersta, Boden, Härryda, Ekerö
Överblick del 16n: Utrikesfödda i Norrtälje, Partille, Trelleborg, Österåker, Tyresö, Falkenberg, Filipstad
Överblick del 16m: Utrikesfödda i Sjöbo, Vaxholm, Vänersborg, Alingsås, Lerum, Ulricehamn, Kungälv
Överblick del 16k: Utrikesfödda i Stockholm, Haninge, Solna, Täby, Upplands-Väsby, Karlshamn, Tierp, Finspång
Överblick del 16j: Utrikesfödda i Huddinge, Härnösand, Köping, Mjölby, Upplands-Bro, Sala, Hudiksvall
Överblick del 16i: Utrikesfödda i Malmö, Lidköping, Piteå, Trollhättan, Mölndal, Nässjö, Hässleholm
Överblick del 16h: Utrikesfödda i Ludvika, Ystad, Motala, Skellefteå, Värmdö, Sollentuna, Ängelholm
Överblick del 16g: Utrikesfödda i Växjö, Södertälje, Karlskrona, Enköping, Kungsbacka, Sandviken, Nacka
Överblick del 16f: Utrikesfödda i Botkyrka, Halmstad, Kristianstad, Luleå, Karlstad, Bollnäs, Flen
Överblick del 16e: Utrikesfödda i Västerås, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Umeå, Gotland
Överblick del 16d: Utrikesfödda i Vellinge, Falköping, Katrineholm, Värnamo, Danderyd, Västervik, Kävlinge
Överblick del 16c: Utrikesfödda i Uppsala, Falun, Söderhamn, Landskrona, Sundbyberg, Gävle, Örnsköldsvik
Överblick del 16b: Utrikesfödda i Eskilstuna, Östersund, Nyköping, Uddevalla, Skövde, Sigtuna, Helsingborg
Överblick del 16a: Utrikesfödda i Linköping, Örebro, Järfälla, Sundsvall, Kalmar, Borlänge, Göteborg
Överblick del 9: Framskrivningar och uppdateringar
Journalisten och debattören Gunnar Sandelin har i en serie program på kanalen Riks pratat om den demografiska förändringen som Sverige har genomgått. Nedan finns en hel del av de statistiska sammanställningarna som har använts. Några finns redan publicerade tidigare i serien ”Överblick” här på bloggen.
Längst ned i inlägget finns en källförteckning. Några av diagrammen innehåller beräkningar eftersom det inte finns klar och tydlig statistik. Det gäller framförallt den andra generationen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar). Se tidigare inlägg i serien om hur beräkningarna har gjorts.
Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” (yttre gröna cirkeln) skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Utländsk bakgrund betyder i denna definition utrikesfödd eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar samt 50 procent av de som är födda i Sverige med en utrikesfödd och en svenskfödd förälder. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i ett tidigare inlägg.
Högerklicka och öppna bild i ny flik för högre upplösning.
Utländsk bakgrund Hela befolkningen 2002-2022
Nedan är samma material mer detaljerat år för år, samt framskrivningar. Framskrivningarna baseras på hur utvecklingen har varit de senaste 20 respektive 10 åren. Om det fortsätter i tangentens riktning blir detta utfallet.
Utländsk bakgrund män 15-44 år 2002-2022
Unga män är en viktig grupp då de (bland alla nationaliteter) har en förhållandevis hög brottsaktivitet. I Sverige har invandringen av just unga män varit mycket stor.
Utrikesfödda män 15-44 år 1970-2022
Klicka på bilden för att komma till ett rörligt diagram som visar utvecklingen från 1970-2022.
Tonårspopulationen män 13-19 år 1970-2022
Diagrammet nedan visar hur sammansättningen i tonårspopulationen har förändrats sedan år 1970. Observera att detta rör utländsk bakgrund i den mer snäva officiella definitionen. Det vill säga, utrikesfödda samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Asien har i denna indelning delats upp i östra och västra Asien. Västra Asien innefattar Mellanöstern samt några centralasiatiska länder, Afghanistan bland annat. Pakistan däremot ingår i Östra Asien. Se länken i källförteckningen för detaljerad info.
Samma som ovan med andelar för åren 1980 samt 2022.
Män årskull 1999, 23-åringar 2022
Årskullen med högst andel utländsk bakgrund bland män är årskull 1999. De var 23 år 2022. Fortsätter utvecklingen blir de med utländsk bakgrund i denna årskull i majoritet i riket cirka 2026-2027. De är då 27-28 år. I många kommuner är de redan i majoritet.
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – Folk och bostadsräkningen 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1980 – 1990
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2022
Indelning i ursprungsområden
Överblick del 7: Hur blir det på trettiotalet?
Denna framåtblick innehåller inga beräkningar i sig utan visar istället, på ett ungefär, vilken utveckling vi kan vänta oss på lite längre sikt bland dubbelbarnen (inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar), genom att titta på utvecklingen i den utrikesfödda gruppen män 15-44 år. De stora dragen i den utrikesfödda populationen upprepas cirka tjugo år senare bland dubbelbarnen.
Den här sammanställningen är inte helt optimal. Det naturliga vore att jämföra med utrikesfödda kvinnor. Men att mönstret mer eller mindre upprepas syns mycket tydligt även i denna jämförelse. Det är inte så konstigt då den stora majoriteten dubbelbarn trots allt har båda föräldrarna från samma land/ursprungsområde.
Jämför årtiondet i den övre grafen med årtiondet i den nedre. Observera att y-axlarna har olika skalor.
I den utrikesfödda populationen (övre grafen) ökar Västra Asien kraftigt under 1980-talet. Rakt nedanför i den nedre grafen ser man en liknande ökning bland dubbelbarnen på 2000-talet. Barnen den första generationen har fått i Sverige har vuxit upp och börjar ingå i åldersspannet 15-44 år. En bit in på 1990-talet går Västra Asien om Norden bland de utrikesfödda, och motsvarande sker i den nedre grafen på 2010-talet.
Det finns naturligtvis fler variabler som påverkar hur kurvorna för dubbelbarnen blir. Varierande åldersdemografi och fruktsamhet i de olika populationerna gör att mönstret inte upprepas på samma sätt. Men mer eller mindre upprepas mönstret. Tillräckligt mycket för att – genom att titta på 2010-talet i den övre grafen – få ett hum om hur utvecklingen bland dubbelbarnen kommer att bli på 2030-talet.
Västra Asien, som sedan en tid redan utgör den största gruppen, kommer att öka och dominera stort bland dubbelbarnen på 2030-talet när rekylen från 2010-talets invandring börjar visa sig bland de unga männen i den andra generationen.
Västra Asiens ökning kommer dock inte vara riktigt så dramatisk som det vid en första anblick kan verka. Eftersom det rör sig om ett åldersspann 15-44 år, kommer ett stigande antal av dubbelbarnen från Västra Asien hinna bli 45 och falla ur spannet. Den förväntade ökningen på 2030-talet kommer därför att dämpas litegrann av det bortfallet. Cirka 15 000 dubbelbarn med ursprung från Västra Asien kommer mellan 2030 och 2039 att falla ur spannet. Det är årgångarna som blev 15 år mellan 2000 och 2009.
Afrika kommer att knappa in på Östeuropa under 2030-talet. Och förmodligen i högre grad än vad 2010-talet i den övre grafen indikerar. Det vill säga, om misstanken att Afrika har högre fruktsamhetstal än Östeuropa stämmer.
Om statistiken
Se inläggen Överblick del 5 samt Överblick del 6
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006,2007,2008,2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Brå – rapport 2021:9 Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund
Överblick del 5 – Andra generationen män 15-44 år
Inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (dubbelbarn) är den inrikesfödda population som ökar snabbast. Det är också numera den mest brottsbelastade populationen. Hur demografin har sett ut och hur den utvecklas bland de unga manliga dubbelbarnen är därför av intresse.
Tyvärr är statistiken över dubbelbarn efter ålder, kön och ursprungsland mycket knapp. Varje år producerar SCB en tabell (be0101_fodelseland_ursprungsland) över dubbelbarnen efter kön och ursprungsland. Men den statistiken är inte efter ålder utan innehåller bara totalsummor, vilket gör den oanvändbar om man vill följa specifika åldersgrupper. För att ändå få en överblick har jag använt mig av äldre statistiska publikationer och gjort beräkningar framåt och bakåt i tiden. Detta ger åtminstone en ungefärlig bild.
Beräkningen sträcker sig från 1980 till 2024 och visar antal män 15-44 år. Observera att även om siffrorna är exakta för länderna är det en beräkning och därför ungefärligt. Se mer om hur statistiken har tagits fram nedan.
Indelningen i ursprungsområden är samma som i rapporten Invandring och brottslighet – ett trettioårsperspektiv, som stiftelsen Det Goda Samhället tog fram. Enda skillnaden är att Norden här särredovisas.
Om statistiken
Dubbelbarnen är en i flera avseenden problematisk kategori. Fotnötter i den äldre statistiken vittnar om att SCB inte har haft bra koll på vare sig dubbel- eller enkelbarnen (inrikesfödda med en inrikesfödd och en utrikesfödd förälder). Från 2002 finns dock kvalitetssäkrad statistik enligt SCB. Tyvärr vill inte SCB dela med sig av dessa data i den offentliga Statistikdatabasen. Om SCB gjort det hade det gått att göra mycket pricksäkra framskrivningar för populationen 15-44 år ända fram till 2036.
Underlaget i denna sammanställning kommer från publikationen Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) åren 2006–2009. I den statistiken finns en tabell över dubbelbarnen efter ålder och ursprung. Hela tidsserien 1980-2024 är beräknad utifrån data från de fyra åren, efter följande modell:
För att exempelvis få fram antalet män 15–44 år för år 2001 använder jag TSB årgång 2006 och plockar åldersspannet 20–49 år. Fem år tidigare, år 2001, var den populationen 15–44 år. Sedan justeras antalet för bortfall.
Osäkerheten för enskilda länder varierar och ökar ju längre ifrån åren 2006-2009 som bakåt- eller framåt-räkningen sträcker sig. För regionerna är osäkerheten mindre och för totalsumman är osäkerheten som minst. Mellan 2002 och 2021 är totalsumman samma som i SCB:s statistikdatabas.
Tyvärr redovisar SCB efter både mödernet och fädernet i samma tabell, vilket gör att de personer med föräldrar från olika länder räknas två gånger. Antalet måste därför justeras ned, vilket utgör en felkälla.
Utöver det har jag även använt en SCB-prognos från 2003 SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020. I den prognosen finns även en bakåträkning till 1980 för dubbelbarnen. Den beräkningen är på mödernet och delar in länderna i olika HDI-grupper. Men Norden finns särredovisat. Här används den beräkningens resultat för totalsumman samt resultaten för Norden som riktmärken. Totalen och Norden är därför mycket nära det som SCB har kommit fram till.
Denna beräkning kan ses som en kompromiss mellan fädernet och mödernet, men med en stark dragning åt mödernet.
Vad gäller tillförlitligheten överlag är det värt att påminna om den stora skillnaden i att göra beräkningar med en redan existerande population jämfört med en icke-existerande. Alla beräkningar över dubbelbarnen i det här inlägget rör redan existerande populationer, vilket ökar träffsäkerheten. Det är också anledningen till att framåträkningen inte går längre än till 2024.
Datakällor:
SCB – Tabeller över Sveriges befolkning (TSB) 2006, 2007, 2008, 2009
SCB – Sveriges framtida befolkning 2003–2020
SCB – be0101_fodelseland_ursprungsland_2014
SCB – Statistikdatabasen 2002 – 2021
Indelning i ursprungsområden
Stapelrally skapad med flourish.studio
Överblick del 3 – Utrikesfödda män 15-44 år 1960-2021
Detta är en uppdaterad sammanställning över den demografiska förändringen i populationen utrikesfödda män 15-44 år under perioden 1960-2021. Efter födelseland, ursprungsområde och populationsandelar.
Observera att det är mycket information i klippet. Det är inte meningen eller ens möjligt att ta in allting i en enda visning. Klippet är mer att betrakta som ett verktyg eller ett referensmaterial. En bra metod är att pausa videon och klicka fram önskat år i tidslinjen.
För mer information om statistiken se detta inlägg, som även innehåller fler varianter från samma statistiska material.
Källor:
SCB – Folkräkningen 1960
SCB – Folk och bostadsräkningen 1970, 1975, 1980, 1985, 1990
SCB – Befolkning folkmängd 1976 – 1990
SCB – Statistisk Årsbok för Sverige 1971, 1997
SCB – Befolkningsstatistik 1991 – 2000
SCB – Statistikdatabasen 2000 – 2021
Stapelrally skapad med flourish.studio
Affes Statistik-blogg 
leave a comment