Katten bland hermelinerna.
Alla med sinne för proportioner måste ha noterat det oproportionerliga motståndet i media och i det politiska etablissemanget mot ett nytt parti i Sveriges riksdag.
Hur kan motståndet vara så kompakt? Hur kan det vara så oresonligt? Det är ju inte så att världen går under ifall ett nytt litet parti kommer in i Sveriges riksdag. Om partiet visar sig vara lögnaktiga, inkompetenta och allt annat som har påståtts om dem så röstar ju väljarna bara bort partiet i nästa val. Konstigare än så och allvarligare än så är det inte.
Så vad kan motståndet bero på?
Efter ett och ett halvt års grävande i statistik och granskning av etablissemangets spegling eller rättare sagt obefintliga spegling av de fakta/siffror som finns är jag ganska övertygad om svaret.
Det massiva och oproportionerliga motståndet beror på rädsla. Det är så mycket som har blivit mörkat, fördunklat, ignorerat och undanhållet svenska folket. De som har undanhållit detta är det mediala och politiska etablissemanget. Men den största skulden ligger ändå på media. Det är media som skulle ha förhindrat att makten lyckades med detta. Det har de inte gjort. De har spelat med.
SD är en katt bland hermelinerna. En röst som inte är med på den outtalade överenskommelsen. Det är inte partiets historia, eventuella dolda agendor hos enskilda företrädare eller partiet i stort eller ”hatet” eller ”främlingsfientligheten” som är förklaringen till motståndet. Nej det är SD i egenskap av Katt bland hermelinerna som motståndet grundar sig i.
”Katten” hade kunnat vara svart, vit, röd eller spräcklig. Det hade inte spelat någon roll. Motståndet hade varit lika stort ändå.
För vad kommer hända om det kommer fram ”nya” sanningar? Om fakta plötsligt läggs fram på bordet? Jo, frågor kommer ställas. Varför har vi inte fått reda på detta? Varför har inte media informerat oss om detta? Varför har inte detta granskats? Visste ni journalister om detta?
Man kan avfärda och skratta bort detta som en konspirationsteori. Men om det som Janne Josefsson sa stämmer, är det ju faktiskt inte så konstigt om makthavarna inom media är rädda. Vem vill bli betraktad som oseriös, icke trovärdig och svekfull?
– Flykting- och invandrarfrågan är det största journalistiska sveket som min generation journalister genomfört i det här landet. Vi har inte på ett seriöst och trovärdigt sätt beskrivit vilka oerhörda problem som finns i ett mångkulturellt samhälle.
/Janne Josefsson
Nyhetsvärdering – upplopp i Rosengård.
Ungdomarna i Rosengård kallas ibland för SD:s främsta valarbetare. Det kan nog ligga en viss sanning i det. Undrar om inte riksmedia anser det också.
Igår var det dags igen. Vårtecken?
20 polispatruller, 30 polisbilar, kravallutrustade poliser, molotovcocktails flög genom luften, flera bränder, anmälan har gjorts om våldsamt upplopp.
– Det är kaos. Värre än Beirut som jag lämnade för 30 år sedan, sade ett upphetsat och förtvivlat vittne som såg kravallerna från sin balkong på sjunde våningen i Rosengårds centrum.
Är våldsamt upplopp som kräver stora polisresurser vardag i Sverige idag? Man kan faktiskt få det intrycket.
Vid ca 14:00 dagen efter såg det ut så här i de 4 stora rikstidningarna.
Den gröna rektangeln visar vad jag ser på skärmen när jag kommer till sidan. Resten får man skrolla sig till.
Svd
På SvD finns nyheten efter 44 andra viktigare(?) nyheter. Att Sverigedemokraternas hemsida blivit nedgraderad på Google är en av dem. Rubriken, som är det enda många läser, är inte speciellt beskrivande. ”Stenkastning i Rosengård”
(uppdatering: 17:23 är rubriken borta från startsidan. Sökning på ”Rosengård” och ”Malmö” på startsidan ger inga resultat.)
DN
DN har åtminstone med ”brand” i rubriken men ingen bild och väldigt långt ned på sidan.
Expressen
Expressen är lite mer rakt på sak och nämner ”upplopp” i rubriken samt har en bild, men mycket långt ned på sidan. Långt efter nyheten om ”hur man slipper tidig utlösning”.
Aftonbladet
Ja vad säger man. Sveriges största tidning. Jag sökte på både ”Malmö” och ”Rosengård”. Finns inte med och det har inte ens gått ett dygn.
Mobbar media SD?
Exponering i media är naturligtvis väldigt viktigt innan ett val. Nedan är ett diagram som visar ett exempel på den exponeringen två dagar innan EU-valet 2009. Jag har räknat antalet referenser till de olika partierna på startsidan till expressens ”EU-valet 2009” avdelning.
Textreferens kan t ex vara ”S”, ”Socialdemokraterna”, ”Marita Ulvskog”, ”Sahlin” osv. Bilder har ännu mer genomslag så jag gav bildreferenser två poäng istället för ett poäng. Jag kan inte garantera att siffrorna är exakta förutom den mest intressanta siffran.
Det är ganska uppenbart att expressen ansåg att SD var uträknade. Att det inte ens fanns på skalan att SD skulle ha en chans. Varför besvära läsaren med en endaste referens till det här chanslösa partiet. På vad grundade man den bedömningen?
Hur låg SD till i opinionsläget innan valet? eller rättare sagt, vad kunde man baserat på tidigare undersökningar och val rimligen förvänta sig angående SDs chanser i valet?
Sören Holmbergs ”skämmighetsfaktor”
Att SD underskattas i opinionsmätningar är välkänt. Sören Holmberg har kallat det för ”skämmighetsfaktorn”. Folk vill inte erkänna i en undersökning att de ska rösta på SD. Det är skämmigt.
Bloggaren ”Robsten” tittade år 2007 på olika undersökningar, jämförde med valresultat och räknade ut skämmighetsfaktorn:
Jag anser att dessa fakta pekar på att Sd underskattas med i runda slängar en tredjedel: dvs man ska multiplicera Sd:s siffror med 1,5 för att få fram en riktigare bild av opinionsläget.
En månad innan valet i SIFOs ”Vilket parti skulle du rösta på i EU-parlamentsvalet om det var val idag”
låg SD på 2.54%. Multiplicera det med skämmighetsfaktorn på 1.5 så blir det 3.8%.
Detta vet expressen och övrig media. De vet också alltför väl att ”syns man inte finns man inte”. De vet att ett parti som är nära 4% är mer attraktivt för osäkra väljare som inte vill riskera att kasta bort sin röst. Det är därför staplarna ser ut som de gör i diagrammet, och det var därför DN inte hade med SD i sitt val-test.
Vi har med detta val fått ytterligare bevis för ”skämmighetsfaktorn” när det gäller SD. Kommer svensk media ta med det i beräkningen innan riksdagsvalet 2010 eller ska dom låtsas bli överraskade ytterligare en gång till?
Affes Statistik-blogg 
16 comments