Utländsk bakgrund

Debatten har återigen blossat upp angående begreppet ”utländsk bakgrund”. Erik Almqvist hävdade att 37 procent av befolkningen i Sverige i åldern 0-44 år nu har utländsk bakgrund. Lars Lindström på Expressen menar att Almqvist sprider faktafel.

Almqvist är korrekt. Det finns två definitioner på ”utländsk bakgrund” och båda används. Bara man anger vilken definition som avses är det helt ok. I den ena (äldre definitionen) räknas dessa grupper in:

Utländsk bakgrund:
utrikes födda
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder

Svensk bakgrund:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar

I den nya definitionen (från 2003 och framåt) räknar man så här:

Utländsk bakgrund:
utrikes födda
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar

Svensk bakgrund:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder

2003 flyttades alltså gruppen ”inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder” över till ”Svensk bakgrund”. Över en halv miljon personer bytte kategori.

Båda kategoriseringarna är behäftade med problem. I den äldre kategoriseringen hamnade till exempel Mikael Wiehe i kategorin ”Utländsk bakgrund” eftersom han är född i Sverige med en dansk och en svensk förälder.

Med den nya kategoriseringen hamnar den här IS-krigaren i gruppen med svensk bakgrund eftersom han är född i Sverige med en somalisk pappa och en svensk mamma.

Ekonomen Jan Tullberg har föreslagit en lösning på detta problem. Han delar helt enkelt upp gruppen ”inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder” och fördelar hälften till ”svensk bakgrund” och hälften till ”utländsk bakgrund”. Det är den mest rimliga kategoriseringen. Både Mikael Wiehe och IS-krigaren passar då in i modellen.

Med denna kompromiss-definition utgör personer med utländsk bakgrund 0-44 år idag 31,9 procent.

Utan ett sammanhang säger den siffran inte så mycket. Det finns lättillgänglig data från 2002. Så här ser utvecklingen ut sedan dess:

Nedan visas ökningen i procentenheter från året innan.

Folkutbytet accelererar

Sammanställningen visar utvecklingen sedan millenieskiftet. År 2000 låg båda staplarna på 0. Sedan dess har personer med svensk bakgrund minskat med 116 810 personer och personer med utländsk bakgrund^1. har ökat med 981 373 personer. siffrorna kommer från folkbokföringen 31 december 2014. Idag den 27 mars, tre månader senare, har den blå stapeln säkerligen passerat en miljon.

Folkutbytet accelererar
2013 utgjorde personer med utländsk bakgrund 27,96 procent av befolkningen. 2014 har andelen ökat till 28,75 procent. En ökning med 0,79 procentenheter på bara ett år.

Tittar man på hela perioden och ökningen från året innan i procentenheter för gruppen med utländsk bakgrund ser vi för 2014 en toppnotering för 2000-talet.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som mellan 2013-2014, en ökning med 0,79 procentenheter, kommer personer med utländsk bakgrund att vara i majoritet i Sverige cirka 2041.

Tittar man på den yngre halvan av befolkningen ser det ut så här:

2013 utgjorde personer med utländsk bakgrund i åldersgruppen 0-44 år 33,3 procent av befolkningen. 2014 har det ökat till 34,26 procent. En ökning med 0,95 procentenheter på bara ett år. Om folkutbytet fortsätter i den takten kommer personer med utländsk bakgrund i åldersgruppen 0-44 år att vara i majoritet i Sverige redan om 16 år, cirka 2031.

Nu är det inte sannolikt att dessa prognoser kommer att slå in. Att den här skenande utvecklingen är ohållbar och att haveriet i den svenska invandringspolitiken är mycket nära inser allt fler. Prognoserna framåt är mer för att visa hur extrem den demografiska förändringen mellan 2013 och 2014 faktiskt är. Inte minst med tanke på att Sverige för inte så länge sedan var ett av världens mest homogena länder.

Datakällor:
Antal personer med utländsk/svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön.

Befolkningsstatistik 2000 del 3 Folkmängden kön ålder medborgarskap

^1. Det finns två definitioner på ”utländsk bakgrund”. I denna sammanställning använder jag den vidare definitionen (gammal definition). I den ingår utrikes födda och inrikes födda med minst en utrikes född förälder. 2003 ändrades definitionen och inrikes födda med en utrikes född förälder hamnade i gruppen ”svensk bakgrund”.

Om man vill använda den nya definitionen, är det bara att för prognoserna lägga på cirka 12 år. Om utländsk bakgrund (gammal definition) blir i majoritet 2041 kommer utländsk bakgrund (ny definition) bli i majoritet cirka 12 år senare 2053.

Demografin under Reinfeldt

Sammanställningen visar den demografiska förändringen under 2006-2013 samt en framskrivning till 2022 om utvecklingen fortsätter i samma takt. Observera att framskrivningen enbart är baserad på utvecklingen mellan 2006-2013. De nya prognoserna om kraftigt ökad asylinvandring är inte medräknade.

Staplarna under visar ökning/minskning i respektive grupp.

Varför denna åldersgrupp?
Det finns flera skäl till att titta på åldersgruppen 0-44 år istället för att titta på alla åldrar.

• Ur ett demografiskt och framåtblickande perspektiv är den yngre halvan av befolkningen klart mer intressant än den äldre halvan.
• En stor majoritet av brotten begås i åldersgruppen 15-44 år och personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottslighet.

Det finns även ett annat bra skäl att titta på denna åldersgrupp när det gäller just Sverige.

Inga invandrare från den tidigare arbetskraftsinvandringen (före 1975) finns med i sammanställningen. De är alla över 44 år vid det här laget. Deras barn däremot finns med och de utgör en stor grupp, i synnerhet den finska. Men även denna grupp börjar komma till åren och börjar falla utanför åldersspannet. Ingen som är född före 1969 finns med i stapeln för 2013.

Niklas Orrenius på DN ondgör sig över att folk ens kan ha ett intresse av den demografiska sammansättningen i Sverige. Då är man ju rasist. Som så ofta är det inte faktan i sig som är fel, det erkänner Orrenius, utan det är formuleringar och sättet folk uttrycker sig på som är problemet. Någon råkar säga ”svenskar” istället för ”personer med svensk bakgrund” och det gillar inte Niklas Orrenius. Någon säger ”folkutbyte” om det som sker, och då blir Niklas Orrenius mycket upprörd.

Överrepresentation i brottslighet
Två stora undersökningar har gjorts om invandrares och invandrares barns brottslighet. I den senaste (Brå-rapport 2005:17) framgår det att överrepresentationen (”överrisk” på nyspråk) ser ut så här för samtliga brott:

Vad innebär det i praktiken? När de överrepresenterade grupperna är små märks det inte av så mycket och det går att sopa under mattan med argumentet: ”Svenskarna begår ju majoriteten av brotten”. Men när ”svensk bakgrund” närmar sig 50 procent blir överrepresentationen mer påtaglig och det blir tydligt att det är ett stort problem. Det kan illustreras med ett exempel.

Samtliga brott
I exemplet till höger har vi en rimlig fördelning när ”svensk bakgrund” (blå) är nere i 50 procent. Invandrares barn (i mitten) utgör tillsammans 25 procent och utrikes födda utgör 25 procent.

Om 500 av de med ”svensk bakgrund” är brottsmisstänkta borde de med ”utländsk bakgrund”, utifrån deras populationsandel, också vara 500 (rad 2). Men på grund av överrepresentationen blir det helt andra siffror i realiteten (rad 4).

Totalt blir det 1 547 brottsmisstänkta. Gruppen ”utländsk bakgrund” står för 67,7 procent.

Nu går det förstås inte att räkna så här rakt av på varje kommun. I vissa kommuner är överrepresentationen lägre och i andra kommuner är den högre. Det beror på flera faktorer. Men i genomsnitt ser det ut så här. Och, icke att förglömma, detta är gamla siffror. En färsk undersökning skulle med mycket stor sannolikhet visa att överrepresentationen har ökat, med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste åren. Varför överrepresentationen har ökat skriver jag om i ett tidigare inlägg. Gissningsvis är de utrikes födda uppe i en överrepresentation kring 3,0 vid det här laget.

Rån
Exemplet ovan gäller ”Samtliga brott”. Vid grövre brott är invandrare och invandrares barn mer överrepresenterade.

Om man istället för samtliga brott tittar på kategorin rån ser det följaktligen värre ut. Om de med ”svensk bakgrund” misstänks för 500 rån, är motsvarande siffra för ”utländsk bakgrund” 1850.
78,7 procent av de misstänkta har utländsk bakgrund.

Överrepresentationen är det ingen som förnekar. Den är en realitet. Att Mikael Wiehes pappa är född i Danmark, som Niklas Orrenius skriver, ändrar inte på det.

Utländsk bakgrund i majoritet i Malmö

I Malmö kommun är personer med svensk bakgrund numera i minoritet.

I åldrarna 0-44 år ser utvecklingen ut så här:

Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 – 2013

Folkutbytet fortsätter

Folkutbytet fortsätter med oförminskad takt. Differensen är som synes nästan 900 000. Vid det här laget (oktober 2013) har det talet säkerligen passerats.

Men kanske än mer intressant är sammanställningen under som visar förändringen i åldersgruppen 0-44 år. Totalt är personer med svensk bakgrund fortfarande i majoritet även i den åldersgruppen, men det går väldigt, väldigt fort. År 2000 utgjorde personer med utländsk bakgrund 25,1 procent i den åldersgruppen. Tolv år senare 2012 utgör de 32,4 procent.

Det är en förändring av Sveriges demografi som saknar motstycke.

Nu kan man förstås tycka att det inte spelar någon roll. Alla människor är ju som bekant lika mycket värda. Men kanske borde Sveriges totala förvandling på några decennier diskuteras lite mer?

Vet Agda 82 år i Surahammar om detta?

Datakälla: SCB
2012
2000