Invandringens förändring

Vem har mest att tillföra Sverige – en somalisk analfabet eller en högutbildad europé? Svaret är givet. Invandring är inget enhetligt begrepp. Vilka länder invandrarna kommer ifrån får stora och helt olika konsekvenser för mottagarlandet. Invandring från högt utvecklade demokratiska länder är självklart mer positiv än invandring från outvecklade dysfunktionella länder.

Dagens svenska invandring har helt annan karaktär än den första invandringsvågen i modern tid, arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talen. Den kom i huvudsak från högt utvecklade länder inom samma kulturkrets som Sverige, och den fyllde ett stort och skriande behov av arbetskraft i den svenska industrin.

Skiftet kom omkring 1970 när statsminister Olof Palme (s) drev igenom ”den solidariska flyktingpolitiken” och öppnade Sveriges dörrar för utomeuropeisk invandring. I dag kommer en allt större del av invandrarna från underutvecklade länder som Somalia, Afghanistan och Irak. Hur påverkar det Sverige?

Human Development Index (HDI)

HDI är ett internationellt etablerat mått på hur olika länder fungerar. Det är ett index som används av FN för att jämföra välståndet i olika länder på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Men medan BNP fokuserar enbart på materiellt välstånd anses HDI ge en mer heltäckande bild, eftersom det är en sammanvägning av befolkningens förväntade livslängd, utbildningsnivå och BNP.

HDI är uppdelat i fyra grupper:

• Mycket högt HDI
• Högt HDI
• Medel HDI
• Lågt HDI

Sverige och de flesta andra länder i Europa har mycket högt HDI. Alla länder förutom ”Mycket högt HDI” betraktas som länder i utveckling.

Både ”Medel HDI” och ”Högt HDI” kan vara lite vilseledande. Till exempel återfinns Albanien, Rumänien och Azerbajdzjan i gruppen “Högt HDI”. I gruppen ”Medel HDI” återfinns många afrikanska länder, Irak, Syrien och även länder som Indien och Thailand.

I gruppen “Lågt HDI” återfinns de mest dysfunktionella länderna, till exempel Somalia*, Rwanda, Liberia och Afghanistan. Det är länder som präglas av politiskt och religiöst förtryck, bristfällig samhällsstruktur, analfabetism, korruption, väpnade konflikter, krig, social upplösning och extrem fattigdom.

En allt större del av de utrikes födda i Sverige kommer från och är präglade av sådana länder. Det är givetvis mer sannolikt att människor från länder med ”Mycket högt HDI” är en tillgång för det land de kommer till än att personer från länder med lågt HDI är det.

Utrikes födda i Sverige 1960

Större delen av den utrikes födda populationen i Sverige 1960 var arbetskraftsinvandrare, de flesta från de nordiska länderna. 289 141 personer (96,5 procent) hade sitt ursprung i länder med mycket högt HDI varav cirka 100 000 från Finland.

Resterande 10 516 (3,5 procent) av de utrikes födda tillhörde någon av de andra grupperna. Cirka 5 000 av dem kom från Ryssland eller Jugoslavien (Högt HDI).

Utrikes födda från länder med lågt HDI utgjorde endast 110 personer (0,04 procent).

Utrikes födda i Sverige 1990

Trettio år senare syns effekterna av kursändringen i invandringspolitiken tydligt. Gruppen ”Mycket högt HDI” utgjorde då 69 procent av den totala utrikes födda populationen.

De resterande tre grupperna har ökat från 3,5 procent 1960 till 31 procent 1990. En stor andel av gruppen ”Högt HDI” är utrikes födda från före detta Jugoslavien, Turkiet och Iran.

Gruppen ”Lågt HDI” har ökat från 110 personer 1960 till 17 067 personer (2,2 procent) 1990.

Utrikes födda i Sverige 2011

2011 kan vi se dramatiska förändringar i gruppen utrikes födda. Invandrare från länder med mycket högt HDI är sedan cirka tio år mindre än de övriga HDI-grupperna.

Gruppen invandrare från länder med lågt HDI passerade 2011 en gräns och blev för första gången fler än 100 000 (104 177 personer). De utgör nu 7,3 procent och ökar mycket kraftigt. Bara under 2012, som inte finns med i denna framställning, beviljade migrationsverket 17 408 uppehållstillstånd/uppehållsrätter från länder med lågt HDI.

Med tanke på att låg-hdi-populationen under trettioårsperioden 1960-1990 ökade med 16 957 personer måste 17 408 på ett år betraktas som en stor utmaning.

Som förstås bara är ett annat ord för möjlighet.

Hur mycket invandring tål Sverige?

Det är en fråga som man inte får ställa, enligt vissa. Men den är i högsta grad befogad.

”Vi har i Sverige aldrig tagit emot så många med låg utbildning. Alltså vi vet inte hur man gör” säger Jan-Olov Lundberg, strategiskt ansvarig för integration i Borlänge kommun.”

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5292164

Vilken hjälp barn och ungdomar får med skolarbetet av sina föräldrar betyder mycket för hur de lyckas i skolan. Hur påverkar det en skolklass och de enskilda eleverna att vissa föräldrar är analfabeter och själva aldrig har gått i skola? Svenska barn och ungdomar har blivit allt sämre på att läsa och förstå en mer komplicerad text. Det är en trend sedan fyrtio år, men försämringen har accelererat kraftigt det senaste decenniet.

”Nio- och tioåringars läsförmåga har undersökts sedan i mitten av 1960-talet, och även om de första årens svar inte är helt jämförbara med senare resultat är tendensen tydlig: svenska barn läser allt sämre.
 Det är ett förvånande resultat som strider mot vår självbild, där läsande är en del av vår kultur”, säger Monica Rosén, professor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet…

http://www.dn.se/kultur-noje/datorerna-far-svenska-barn-att-lasa-allt-samre

Ingen vågar säga det högt – men de starkt försämrade svenska skolresultaten i internationella mätningar är ett resultat bland annat av att en allt större del av elevunderlaget består av invandrarbarn eller barn till föräldrar från låg-HDI-länder.

Det är förstås inte bara läsförståelsen bland barn och unga som påverkas av ett massivt inflöde från länder med lågt HDI och utbredd analfabetism. Många barn och föräldrar till barn är psykiskt söndertrasade av traumatiska upplevelser. Det försvårar naturligtvis ytterligare all kunskapsinhämtning.

Det är heller inte bara de som kommer efter 12 års ålder som är ett problem, som Gustav Fridolin och andra försöker inbilla oss. Alla barn, även de som föds i Sverige, med föräldrar som är analfabeter och som kommer från hem utan någon utbildningstradition har och kommer att ha ett mycket sämre utgångsläge i skolan jämfört med andra.

Vi har inte bara antagit den här utmaningen åt oss själva. Vi har även antagit den för framtiden; åt våra barn och barnbarn.

Interaktiva diagram

I den interaktiva avdelningen finns diagram där fler år redovisas och du kan följa utvecklingen från 1900-2011 i både andelar, procentuellt och ökning/minskning från tidigare år. Där listas även länderna i respektive HDI-grupp.

Fotnot: En kortare version av denna artikel publicerades i Dispatch International den 3 jan.

*= Vissa länder finns inte med i HDI 2011. Däribland Somalia som i denna sammanställning rankats efter ett tidigare resultat.

Datakällor och Länkar

Human Development Index 2011
List of countries by Human Development Index
HDI Wikipedia
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2001
Utrikes födda i riket efter födelseland och kön. År 2000-2010
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Uppehållstillstånd 2012
Ge äldre elever som invandrar en bra start i skolan
Gustav Fridolin: Försämrade kolresultat ska inte kopplas till invandringen