Affes Statistik-blogg

Vi har rätt att få veta!

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 27, 2017

En ny Brå-undersökning om invandrares brottslighet är onödig enligt våra makthavare. Men har vi inte rätt att få reda på hur det ligger till?
jerzy

Invandrarmän i brottsaktiv ålder

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on augusti 12, 2016

bra_1996Två stora undersökningar har gjorts om invandrares brottslighet. Den senaste gjordes 2005. Det är hög tid för en tredje, men våra makthavare är mycket ovilliga till en ny undersökning. Vad kan det bero på?

1996 kom en rapport som visade på ett problem i det svenska mångkulturella projektet. Rapporten kom från Brottsförebyggande rådet (Brå) och visade att invandrare (utrikes födda) var överrepresenterade i brottsstatistiken. Rapporten undersökte åren 1985-1989 och kom fram till att invandrarnas överrepresentation var 2,1. Det innebär att det bland invandrarna fanns 110 procent fler brottsmisstänkta per capita än vad det fanns bland svenskar (födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige).

Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna var motsvarande siffra för 100 000 invandrare 10 500 brottsmisstänkta personer.

Nu är ju invandrarna långt ifrån lika många som svenskarna, så överrepresentationen märks inte så mycket. Men ju längre det mångkulturella projektet fortgår, desto mer märkbart kommer det förstås att bli.

2005 kom en uppföljning av rapporten från 1996. Den undersökte åren 1997-2001. Enhetschef Jan Ahlberg på Brå konstaterade att:

den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten1

Rapporten visade också en annan sak. Problemet hade förvärrats. Istället för 110 procent var det nu 150 procent fler brottsmisstänkta per capita bland invandrare jämfört med svenskar. Utvecklingen gick åt fel håll. Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna, var motsvarande siffra för invandrare nu 12 500 brottsmisstänkta.

Överrepresentationen på 150 procent var genomsnittet för invandrarpopulationen. Invandrargrupper från vissa regioner hade en lägre överrepresentation, och från andra regioner var överrepresentationen högre.

andel_registrerade_i_procent

Tabellen visar andel registrerade för brott i respektive grupp under femårsperioden 1997-2001. Den visar inte den faktiska andelen kriminella i de olika grupperna, eftersom långt ifrån alla brott leder till en misstänkt gärningsman. Överrepresentationen på 150 procent gäller för samtliga brott. Vid grövre brott är överrepresentationen ännu högre.2

Varför hade problemet med överrepresentationen förvärrats mellan de båda rapporterna? Brå skriver (min fetning):

Att överrisken [överrepresentationen] för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk [överrepresentation], har ökat.

Brå säger att invandrarpopulationens sammansättning förändrades mellan de två rapporterna, och att det är den huvudsakliga förklaringen till att andelen brottsmisstänkta bland invandrarna hade ökat. Hur den populationsförändringen såg ut kan ju då vara av intresse.

För att göra förändringen överblickbar har jag delat in länderna i tre grupper utifrån brottsaktivitet. Se tabellen ovan där det framgår vilka områden det gäller.

Mycket hög brottsaktivitet (röd)
Hög brottsaktivitet (gul)
Låg brottsaktivitet (blå)

För att ytterligare ringa in problemet tittar vi här bara på den mest problematiska gruppen, män i brottsaktiv ålder 15-44 år.

1975
Först en titt på 1975. Året då en enig riksdag beslutade att Sverige ska bli ett mångkulturellt samhälle.

brottsaktiva_1975

Befolkningsstatistiken från denna tid är ofullständig. Siffrorna är ungefärliga.3 Den helt dominerande gruppen är män som kommer från länder med låg brottsaktivitet, circa 121 000. Närmare 90 000 av dem kommer från de nordiska länderna varav circa 68 000 från Finland. Gruppen med mycket hög brottsaktivitet består till största delen av afrikaner (3 200), främst från Nordafrika.

1987
1987 är ett av åren som undersöktes i Brå:s första rapport. Även från 1987 är befolkningsstatistiken ofullständig i flera avseenden men tillräckligt detaljerad för att ge en övergripande bild. Siffrorna är ungefärliga.4

brottsaktiva_1987

Den blå stapeln med låg brottsaktivitet dominerar fortfarande. Den är större än de båda andra tillsammans. En stor del (ca 71 500) är nordiska invandrare. Gul stapel med hög brottsaktivitet har ökat till 60 500. En stor del av den ökningen (10 300) är från Iran.

2000
År 2000 var ett av åren som undersöktes i den andra rapporten.

brottsaktiva_2000

Den blå stapeln har minskat påtagligt. Gul stapel har nästan fördubblats. Och röd stapel har mer än tredubblats. Den här populationsförändringen var enligt Brå huvudförklaringen till att överrepresentationen hade ökat.

Hur agerade våra ansvariga politiker på den här informationen? Hur borde de ha agerat? Vad Brå i praktiken meddelade i rapporten från 2005 var väldigt besvärande och känsligt. Fortsätter Sverige att fylla på med människor från vissa regioner i världen kommer det med största sannolikhet leda till en ökning av brottsligheten. Vi kommer att få fler kriminella per capita i landet. Vilket förstås leder till att vi kommer att behöva fler poliser per capita. Om vi inte justerar polistätheten i takt med ökningen av kriminella kommer polisen till slut att gå på knäna och hamna i ett krisläge. Ett jobbigt faktum som inte är speciellt kul för en politiker att informera sina väljare om.

”Rösta på oss! Med vår invandringspolitik blir Sverige fantastiskt, men vi kommer att behöva förstärka polisen.”

Inget vinnarkoncept precis. En annan strategi är att förändra invandringspolitiken. En tredje strategi är att stoppa huvudet i sanden. En strategi som är möjlig i Sverige eftersom vår tredje statsmakt inte fungerar. Media ska granska makten och se till att politikerna inte kan stoppa huvudet i sanden.

Nio månader efter att rapporten kom fick vi en ny statsminister, Fredrik Reinfeldt. Idag ser det ut så här:

brottsaktiva_2015

Observera att detta gäller folkbokförda 31 december 2015. Handläggningstiden för asylsökande är lång. Det är tveksamt om ens någon av alla dem som kom under rekordåret 2015 finns med i staplarna. Och en stor del av dem som kom 2015 var just män i brottsaktiv ålder, 15-44 år.

Man kan förstås inte säga något med säkerhet om dagens brottslighet bland invandrare bara genom att titta på populationsförändringen. Vi vet inte om en tredje rapport i allt väsentligt skulle bekräfta resultaten från de tidigare rapporterna, så som den andra rapporten bekräftade den första.

morgan-johanssonDet kommer vi heller inte att få veta. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s) den 16 februari 2016:

”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

Det kan jämföras med vad Brå skrev i förordet till den andra rapporten 2005:

Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.

Datakällor:
Folk- och bostadsräkningen 1975
Befolkning Folkmängd 1987 efter kön, ålder, civilstånd
Statistikdatabasen SCB
Brå-rapport 2005:17
Brå-rapport 1996:2

1. På sidan 64 i den andra Brå-rapporten finns också en jämförelse mellan de båda rapporterna. Där kan man se hur lika resultaten är med avseende på ursprungsområden. Det är bara Sydostasien som skiljer sig märkvärt mellan rapporterna.

2. Brå vill i rapport 2005:17 inte redovisa några grövre brott i detalj, utan nöjer sig med att redovisa genomsnittet. Men de ger en ledtråd:

”Allmänt kan dock sägas att de grupper som är särskilt kraftigt överrepresenterade när det gäller att vara misstänkta för brott i relation till sin andel av befolkningen totalt sett, också är det när det gäller de enskilda brottstyperna.”

För till exempel våldtäkt ska genomsnittet 150 procent i tabellen bytas ut mot 400 procent, vilket ger oss en aning om hur det kan se ut i respektive grupp.

3. Befolkningsstatistiken över utrikes födda från denna tid är ofullständig och bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 1,3 procent av invandrarpopulationen (2 134 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 483 i blå stapel, 1 168 i gul stapel och 483 i röd stapel.

4. Statistiken från 1987 är precis som 1975 ofullständig. Bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 8,6 procent av invandrarpopulationen (15 100 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 6 164 i blå stapel, 6 164 i gul stapel och 2 771 i röd stapel. Även om den fördelningen är helt fel skulle inte helhetsbilden förändras på något påtagligt sätt. En annan brist är att det inte går att få fram åldersspannet 15-44 år. 16-44 finns däremot redovisat. Antalet 15-åringar har jag uppskattat utifrån deras genomsnittliga procentuella andel (1,8 %) i åldersgruppen 15-44 år under åren 2000-2015

Hur länge kan en gräns vara nådd?

Posted in Betraktelser, Migration by Affe on november 28, 2015

 

”Så länge den inpräntade konventionella retoriken i Sverige ses som manifestationer av gudom och godhet fortsätter den politiska oförmågan att lamslå landet.”
Jan Tullberg

Datakällor
Migrationsverket
UNHCR Asylum Trends