Affes Statistik-blogg

Invandrarmän i brottsaktiv ålder

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on augusti 12, 2016

bra_1996Två stora undersökningar har gjorts om invandrares brottslighet. Den senaste gjordes 2005. Det är hög tid för en tredje, men våra makthavare är mycket ovilliga till en ny undersökning. Vad kan det bero på?

1996 kom en rapport som visade på ett problem i det svenska mångkulturella projektet. Rapporten kom från Brottsförebyggande rådet (Brå) och visade att invandrare (utrikes födda) var överrepresenterade i brottsstatistiken. Rapporten undersökte åren 1985-1989 och kom fram till att invandrarnas överrepresentation var 2,1. Det innebär att det bland invandrarna fanns 110 procent fler brottsmisstänkta per capita än vad det fanns bland svenskar (födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige).

Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna var motsvarande siffra för 100 000 invandrare 10 500 brottsmisstänkta personer.

Nu är ju invandrarna långt ifrån lika många som svenskarna, så överrepresentationen märks inte så mycket. Men ju längre det mångkulturella projektet fortgår, desto mer märkbart kommer det förstås att bli.

2005 kom en uppföljning av rapporten från 1996. Den undersökte åren 1997-2001. Enhetschef Jan Ahlberg på Brå konstaterade att:

den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten1

Rapporten visade också en annan sak. Problemet hade förvärrats. Istället för 110 procent var det nu 150 procent fler brottsmisstänkta per capita bland invandrare jämfört med svenskar. Utvecklingen gick åt fel håll. Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna, var motsvarande siffra för invandrare nu 12 500 brottsmisstänkta.

Överrepresentationen på 150 procent var genomsnittet för invandrarpopulationen. Invandrargrupper från vissa regioner hade en lägre överrepresentation, och från andra regioner var överrepresentationen högre.

andel_registrerade_i_procent

Tabellen visar andel registrerade för brott i respektive grupp under femårsperioden 1997-2001. Den visar inte den faktiska andelen kriminella i de olika grupperna, eftersom långt ifrån alla brott leder till en misstänkt gärningsman. Överrepresentationen på 150 procent gäller för samtliga brott. Vid grövre brott är överrepresentationen ännu högre.2

Varför hade problemet med överrepresentationen förvärrats mellan de båda rapporterna? Brå skriver (min fetning):

Att överrisken [överrepresentationen] för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk [överrepresentation], har ökat.

Brå säger att invandrarpopulationens sammansättning förändrades mellan de två rapporterna, och att det är den huvudsakliga förklaringen till att andelen brottsmisstänkta bland invandrarna hade ökat. Hur den populationsförändringen såg ut kan ju då vara av intresse.

För att göra förändringen överblickbar har jag delat in länderna i tre grupper utifrån brottsaktivitet. Se tabellen ovan där det framgår vilka områden det gäller.

Mycket hög brottsaktivitet (röd)
Hög brottsaktivitet (gul)
Låg brottsaktivitet (blå)

För att ytterligare ringa in problemet tittar vi här bara på den mest problematiska gruppen, män i brottsaktiv ålder 15-44 år.

1975
Först en titt på 1975. Året då en enig riksdag beslutade att Sverige ska bli ett mångkulturellt samhälle.

brottsaktiva_1975

Befolkningsstatistiken från denna tid är ofullständig. Siffrorna är ungefärliga.3 Den helt dominerande gruppen är män som kommer från länder med låg brottsaktivitet, circa 121 000. Närmare 90 000 av dem kommer från de nordiska länderna varav circa 68 000 från Finland. Gruppen med mycket hög brottsaktivitet består till största delen av afrikaner (3 200), främst från Nordafrika.

1987
1987 är ett av åren som undersöktes i Brå:s första rapport. Även från 1987 är befolkningsstatistiken ofullständig i flera avseenden men tillräckligt detaljerad för att ge en övergripande bild. Siffrorna är ungefärliga.4

brottsaktiva_1987

Den blå stapeln med låg brottsaktivitet dominerar fortfarande. Den är större än de båda andra tillsammans. En stor del (ca 71 500) är nordiska invandrare. Gul stapel med hög brottsaktivitet har ökat till 60 500. En stor del av den ökningen (10 300) är från Iran.

2000
År 2000 var ett av åren som undersöktes i den andra rapporten.

brottsaktiva_2000

Den blå stapeln har minskat påtagligt. Gul stapel har nästan fördubblats. Och röd stapel har mer än tredubblats. Den här populationsförändringen var enligt Brå huvudförklaringen till att överrepresentationen hade ökat.

Hur agerade våra ansvariga politiker på den här informationen? Hur borde de ha agerat? Vad Brå i praktiken meddelade i rapporten från 2005 var väldigt besvärande och känsligt. Fortsätter Sverige att fylla på med människor från vissa regioner i världen kommer det med största sannolikhet leda till en ökning av brottsligheten. Vi kommer att få fler kriminella per capita i landet. Vilket förstås leder till att vi kommer att behöva fler poliser per capita. Om vi inte justerar polistätheten i takt med ökningen av kriminella kommer polisen till slut att gå på knäna och hamna i ett krisläge. Ett jobbigt faktum som inte är speciellt kul för en politiker att informera sina väljare om.

”Rösta på oss! Med vår invandringspolitik blir Sverige fantastiskt, men vi kommer att behöva förstärka polisen.”

Inget vinnarkoncept precis. En annan strategi är att förändra invandringspolitiken. En tredje strategi är att stoppa huvudet i sanden. En strategi som är möjlig i Sverige eftersom vår tredje statsmakt inte fungerar. Media ska granska makten och se till att politikerna inte kan stoppa huvudet i sanden.

Nio månader efter att rapporten kom fick vi en ny statsminister, Fredrik Reinfeldt. Idag ser det ut så här:

brottsaktiva_2015

Observera att detta gäller folkbokförda 31 december 2015. Handläggningstiden för asylsökande är lång. Det är tveksamt om ens någon av alla dem som kom under rekordåret 2015 finns med i staplarna. Och en stor del av dem som kom 2015 var just män i brottsaktiv ålder, 15-44 år.

Man kan förstås inte säga något med säkerhet om dagens brottslighet bland invandrare bara genom att titta på populationsförändringen. Vi vet inte om en tredje rapport i allt väsentligt skulle bekräfta resultaten från de tidigare rapporterna, så som den andra rapporten bekräftade den första.

morgan-johanssonDet kommer vi heller inte att få veta. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s) den 16 februari 2016:

”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

Det kan jämföras med vad Brå skrev i förordet till den andra rapporten 2005:

Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.

Datakällor:
Folk- och bostadsräkningen 1975
Befolkning Folkmängd 1987 efter kön, ålder, civilstånd
Statistikdatabasen SCB
Brå-rapport 2005:17
Brå-rapport 1996:2

1. På sidan 64 i den andra Brå-rapporten finns också en jämförelse mellan de båda rapporterna. Där kan man se hur lika resultaten är med avseende på ursprungsområden. Det är bara Sydostasien som skiljer sig märkvärt mellan rapporterna.

2. Brå vill i rapport 2005:17 inte redovisa några grövre brott i detalj, utan nöjer sig med att redovisa genomsnittet. Men de ger en ledtråd:

”Allmänt kan dock sägas att de grupper som är särskilt kraftigt överrepresenterade när det gäller att vara misstänkta för brott i relation till sin andel av befolkningen totalt sett, också är det när det gäller de enskilda brottstyperna.”

För till exempel våldtäkt ska genomsnittet 150 procent i tabellen bytas ut mot 400 procent, vilket ger oss en aning om hur det kan se ut i respektive grupp.

3. Befolkningsstatistiken över utrikes födda från denna tid är ofullständig och bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 1,3 procent av invandrarpopulationen (2 134 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 483 i blå stapel, 1 168 i gul stapel och 483 i röd stapel.

4. Statistiken från 1987 är precis som 1975 ofullständig. Bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 8,6 procent av invandrarpopulationen (15 100 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 6 164 i blå stapel, 6 164 i gul stapel och 2 771 i röd stapel. Även om den fördelningen är helt fel skulle inte helhetsbilden förändras på något påtagligt sätt. En annan brist är att det inte går att få fram åldersspannet 15-44 år. 16-44 finns däremot redovisat. Antalet 15-åringar har jag uppskattat utifrån deras genomsnittliga procentuella andel (1,8 %) i åldersgruppen 15-44 år under åren 2000-2015

Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on juli 22, 2012

Invandrare är överrepresenterade i brottsligheten. Men det finns mycket stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Invandrare från Östasien är i många fall till och med underrepresenterade.
Västasiaternas överrepresentation i brottslighet är till exempel 3,8 jämfört med östasiaternas 1,0. Även om man förstår vad det betyder är det ändå svårt att bilda sig en uppfattning.

För att göra skillnaderna åskådliga har jag räknat ut hur mycket mer/mindre polisanmälda brott Sverige hade haft 2011 om alla invandrare hade varit från ett speciellt ”ursprungsområde”. Dessa hypotetiska exempel kan man sedan jämföra både med varandra och med den nuvarande invandringen.1

Eftersom det rör sig om ett ordentligt antal staplar lämpar det sig väl med ett interaktivt diagram för denna framställning. Klicka på bilden till höger för att komma dit. Och känner du någon östasiat, förmedla gärna länken. Han/hon kommer att bli glad.

I det interaktiva diagrammet redovisas överrepresentationen i brottslighet för alla ”ursprungsområden” som Brå kallar det. Iran, Indien samt två hemliga länder redovisas också. De hemliga länderna har extrema värden åt olika håll. Brå vill inte avslöja vilka länder det är.

Det och andra saker som Brå har ”bedömt inte är meningsfullt” att redovisa, samt deras klåfingrighet, deras omdefinieringar, deras omkategoriseringar och rent allmänt hur usel BRÅ-rapport 2005:17 är jämfört med den tidigare rapporten, kommer jag att ta upp i ett senare inlägg.

Vad diagrammen inte visar
En sak som framställningen inte visar är brottslighetens karaktär. Det är inte bara antalet brott som ändras för de olika ursprungsområdena utan även typen av brott. I scenariot där alla invandrare hade kommit från Norden minskar brotten men typiska missbrukarbrott, rattfylleri och stöld ur och från motorfordon hade ökat. För Nordafrika och Västasien hade brotten inte bara ökat. Gatuvåldet (misshandel av obekant man) hade ökat mycket kraftigt.

Uträkning
En beskrivning av hur jag räknade ut de hypotetiska exemplen finns att läsa här.

1.Mer om den uppskattningen finns i inlägget ”Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott” samt i ”Invandrarna och brotten – Uträkning” där jag mer i detalj redogör för hur jag gick tillväga.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”
Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken
Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott

Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on juli 14, 2012

Hur är det egentligen med ”svartskallemajoriteten” på våra fängelser? Är den enorm som Jan Guillou påstår?
Från kriminalvården får vi inga svar. De får nämligen inte berätta hur det ser ut.

Statistiken över invandrarnas överrepresentation i brott säger desto mer. Den bekräftar den – som Guillou skriver – ”närmast chockartade bild” som han fick under ett besök på Norrtäljefängelset. Och det är ändå 16 år sedan.

Tittar man flyktigt på den magra statistik som Brå ändå har publicerat så får man inte intryck av att det skulle vara riktigt så illa. Det var nog därför Jan Guillou blev chockad. Anledningen till det är att Brå:s favoritkategori ”samtliga brott” knappast är ett bra mått på hur det ser ut i våra fängelser. I ”samtliga brott” blandas klotter och snatterier med mord, våldtäkt och rån.

När ”Brottsligheten minskar” eller när ”Invandrare är något överrepresenterade i brottslighet” är det just ”samtliga brott” som det refereras till. Men invandrarnas överrepresentation är mycket större när det gäller vissa brott. Brotten som kan leda till fängelse.

Rån inkl. grovt
Här har jag gjort på samma sätt som i inlägget om ”samtliga brott”. Jag matar in överrepresentationen som framkom i de båda Brå-rapporterna 1996:2 och 2005:17, populationsandelarna samt antalet polisanmälda brott för 1987, 1999 och 2011. De två första diagrammen är alltså de båda rapporternas resultat1. Med andra ord, detta vet våra politiker och berörda myndigheter om. 2011 är en framräkning.

Den rosa delen är ”normalrepresentationen”. Det vill säga, den andel brott som de folkbokförda med utländsk bakgrund hade begått om de proportionellt sett hade begått lika många brott som svenskarna. Den röda delen visar antalet brott som samma grupp har begått på grund av att de är överrepresenterade. Den gula delen är andelen brott som har begåtts av de icke folkbokförda. Asylsökande, illegala invandrare, turister etc.1

Ja vad ska man säga? Det ser inte så bra ut. Men det kan mycket väl vara ännu värre.

”Brister ska inte upprepas”
I 2005-rapporten är Brå inte alls lika generös med uppgifter som i 1996-rapporten. Jan Ahlberg som författade den första rapporten avled 2005. I den nya rapporten som kom i december 2005 lovar Brå (sid. 15) att:

”brister i den förra studien inte ska upprepas”.

En ”brist” i den första rapporten var förmodligen att den innehöll lite för mycket information, eftersom så mycket som redovisades i den helt saknas i den andra rapporten. Bland mycket annat har Brå i den andra rapporten tagit bort beräkningar som visar ”skattad andel brott i hela landet”. Det vill säga, resultatet i undersökningspopulationen skattas till hela befolkningen efter att olika faktorer har vägts in. Dessa olika faktorer gör att skattningen kan ge intressanta resultat, och inte sällan blir justeringen så att säga inte till invandrarnas favör.

Ahlbergs skattning för rånen resulterar i att svenskarna står för bara 56 procent av brotten 1987. Till skillnad från 60.9 procent ovan. Om man väger in Ahlbergs skattning i alla tre åren blir resultatet:

Eftersom skattningar saknades i 2005-rapporten har jag i diagrammet ovan räknat ut vad Ahlbergs skattning skulle innebära även för 1999 och 2011. Hur den beräkningen gjordes skriver jag om här.

Malmö
I diagrammet till höger har jag överfört resultatet på Malmö 2011.

Malmö är visserligen bara en stad, men det är ändå en ganska stor stad. För personer i de brottsaktiva åldrarna 15-54 år är personer med utländsk bakgrund sedan några år tillbaka redan i majoritet. Skiftet ägde rum 2005. Det kan man utläsa i diagrammet där den rosa delen (160) i den andra stapeln är större än den blå (141). Att titta på Malmö är, åtminstone i det här sammanhanget, som att se in i Sveriges framtid.

Resultatet för Malmö blir inte helt oväntat ännu värre än för hela Sverige. Bara 12.9 procent av rånen begås av personer med svensk bakgrund.

Kan det verkligen vara så här illa? Finns det någonting, förutom den uppfattning man får när man läser mellan raderna i nyhetsflödet, som indikerar att de här uppskattningarna inte är helt uppåt väggarna? Ja, det finns det faktiskt. En liten undersökning från Brå som inte fick mycket utrymme i media. Undersökningen heter ”Ungdomar som rånar ungdomar”. I den undersökte Brå ”ungdomsrån” i Stockholm och Malmö 1999. I resultatet redovisades svensk/utländsk bakgrund.

Brå:s undersökning av ungdomsrån år 1999 visade för Malmös del att:

  • 69 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i utlandet.
  • 21 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder.
  • 10 procent var födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.

Att jämföra med den uppskattning jag fick fram för rånbrotten i Malmö 2011. Nu syns inte den fördelningen i staplarna, men den ser ut så här:

  • 66.4 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i utlandet.
  • 20.7 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder.
  • 12.9 procent var födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar.

Nu handlar resultaten visserligen om två olika år, (jag har inte alla nödvändiga data för att göra en uppskattning av Malmö 1999), men de båda resultaten visar ändå på en uppseendeväckande likhet.

51 100 rån. Svenskar, gapa och svälj
Att delen på stapeln som visar överrepresentationen är röd är mycket medvetet. Rött är en varningsfärg. Att människor begår brott får man tyvärr räkna med. Man kan till och med kanske acceptera att folk som invandrar hit är lika kriminella som svenskarna (den rosa delen). Men den röda delen är inte acceptabel. Ansvarsfulla politiker skulle se till att den delen var så liten som möjligt. Sedan millennieskiftet till och med 2011 rör det sig om sammanlagt 51 100 rån som enbart har med överrepresentationen att göra. De rosa och gula delarna är inte inräknade. De 51 100 (polisanmälda) rånen är som Julia Caesar skriver: Priset vi betalar.

Interaktivt diagram och kortlänk
Ett interaktivt diagram för rånbrotten finns här.

Om ni vill länka till den här sidan utan att den fastnar i ett filter (på grund av rubriken) går det bra att använda denna kortlänk. http://wp.me/pvGrS-1o3

Nästa del
Jag kommer att ta upp fler brottskategorier i senare delar, men i del tre tänkte jag att östasiaterna ska få upprättelse. Det är på tiden. Att invandrare är överrepresenterade i brottsligheten betyder inte att alla grupper av invandrare är lika överrepresenterade. Tvärtom så är det mycket stora skillnader. Det kommer jag att visa i nästa del.

Uträkning
En beskrivning av hur jag gjorde uppskattningarna i det andra diagrammet (den med Ahlbergs skattning inkluderad) finns att läsa här.

1.Brå-rapporterna 1996:2 och 2005:17 undersökte åren 1985-1989 samt 1997-2001. Åren 1987 och 1999 som jag har valt är ”mittåren” i de undersökningarna och borde vara de år som överensstämmer bäst med resultaten.

2. Alla diagram som jag publicerar i detta ämne handlar om uppskattningar. Även de från BRÅ. Ingen har eller kommer någonsin ha full vetskap om hur brottsligheten fördelas. Helt enkelt eftersom alla brott inte klaras upp. Att antalet brott i staplarna är mycket exakta beror på att jag har valt att omvandla procentsiffrorna till antal brott, för att göra det hela lite mer påtagligt.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse
Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken
Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
BRÅ-rapport 2000:6 ”Ungdomar som rånar ungdomar”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/guillou/guillou6.html