Affes Statistik-blogg

Djurplågeri – inget allmänintresse?

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on november 23, 2012

Djurplågeri och brott mot försvarslösa djur är någonting som ofta väcker stor upprördhet hos allmänheten. Med all rätt, djur är helt utlämnade till och beroende av människors förmåga att behandla dem väl. Men hos Brå (Brottsförebyggande rådet) bevärdigas djurplågeri inte ens med en egen brottskategori. Istället ligger det ihopklumpat med diverse andra brott som “Myteri”, “Brott mot griftefriden”, “Otillåtet förfarande med pornografisk bild” och tio andra kategorier.

För en tid sedan försökte jag hitta ”Djurplågeri” i Brå:s databas över anmälda brott. Det borde väl ligga under ”Miljöbrott (djur och natur)”. Men jag hittade ingenting. Jag mailade och frågade.

Mailväxling med Brå

Hej,
Var hittar jag statistik om djurplågeri?

Svar från Brå:
Statistiken över anmälda brott bygger på så kallade brottskoder som tas fram av Brå tillsammans med rättsväsendets myndigheter. Djurplågeri saknar unik brottskod utan är in sorterad under en brottskod (1606) som är en så kallade övrigt kod och innehåller ett flertal brott.
Det går därför inte att urskilja just djurplågeri i statistiken. Däremot redovisas djurplågeri i lagföringsstatistiken eftersom den inte bygger på brottskoder utan lagrum. Om du vill veta mer om vilken detaljeringsgrad statistiken över anmälda brott finns på, kan du läsa publikationen, kodning av brott där alla brottskoder står listade. Länk till brottskodningslistan.

Tack för svar. Jag tycker att detta är väldigt märkligt. Vad är anledningen till att Djurplågeri saknar unik brottskod?

Svar från Brå:
Brottskoderna tas fram av Brå i samråd med rättsväsendets myndigheter. Givetvis skulle man kunna önska att det fanns en brottskod för varje unikt brott men ett sådant system skulle vara närmast omöjligt att administrera. Vilka koder som ska finnas görs utifrån en bedömning av vilka brott det finns störst allmän intresse att följa upp.

Tack för ditt svar, som dock ger upphov till ett par följdfrågor.

Ditt svar indikerar att djurplågeri är ett av de brott som enligt Brås och rättsväsendets myndigheters bedömning har mindre allmänt intresse. Hur har ni kommit fram till denna bedömning och vad grundar ni den på?

Det allmänna intrycket enligt min mening är istället att djurplågeri är ett av de brott som tilldrar sig mycket stort intresse och engagemang från allmänhetens sida. Det vore därför intressant att ta del av hur ni har resonerat för att komma fram till denna policy.

Svar från Brå:
Hej,
Här är lite mer information om principer och regler vid införandet av brottskoder.

Dagens brottskodsystem innehåller cirka 400 olika koder. En utökning av antalet brottskoder risker att ge en dålig kvalitet på den information som registreras genom brottkoderna. Man bör därför för varje behov av att ändra eller införa ny brottskod noga överväga ett sådant beslut. Nedan följer principer och riktlinjer för beslut om att införa nya eller ändra befintliga brottskoder.
För att kunna införa nya brottskoder eller ändra befintliga brottskoder ska samtliga av följande grundläggande kriterier vara uppfyllda:

  • Brott som representeras av brottskoder ska regleras i svensk lagstiftning.
  • Informationsbehovet ska vara av långsiktig karaktär.
  • Registrering av efterfrågad information ska förväntas kunna hålla god kvalitet.
  • Efterfrågad information ska passa in i nuvarande och framtida struktur för brottskodsystemet.

För att kunna införa nya brottskoder eller ändra befintliga brottskoder ska, förutom de grundläggande kriterierna, en eller flera av följande kriterier vara uppfyllda för efterfrågad information:

  • avser brottslighet som begås, anmäls i större omfattning eller utgör en större del av rättsväsendets verksamhet.
  • avser allvarlig (grov) brottslighet.
  • avser en av regeringen, rättsväsendet prioriterad brottslighet att följa för att t.ex. kunna förebygga eller utreda brott.
  • avser brottslighet där det finns ett stort och varaktigt samhällsintresse av att kunna följa.
  • behövs av andra mycket centrala och mycket angelägna verksamhetsmässiga skäl.

Som jag tidigare nämnde tas brottskoderna fram av Brå i samråd med rättsväsendets operativa myndigheter. Varför önskemål om egen brottskod för djurplågeri inte inkommit tidigare kan jag icke besvara.

Om du önskar kan du inkomma med ett önskemål om att införa en egen brottskod för djurplågeri så kommer vi pröva detta i när en översyn av brottskoderna görs. Det är dock inte säkert att önskemålet kommer att bifallas utan det måste accepteras av rättsväsendets myndigheter.

(slut på mailväxlingen)

Min kommentar:
Det låter onekligen som att ett brott måste vara synnerligen allvarligt för att få en egen brottskod. Som till exempel det allvarliga brottet:
Överträdelse av tillträdesförbud vid idrottsarrangemang” som har brottskod 4028. I genomsnitt kommer det in fyra anmälningar per år och varje gång blir det krigsrubriker i tidningarna.
Eller:
Tullbrott, ej grovt, vårdslös tullredovisning” med brottskod 4048.
Eller:
Ringa bidragsbrott mot övriga (PPM, CSN och Migrationsverket)” med brottskod 5072. (Ett bidragsbrott kan avses som ”ringa” om beloppet inte överstiger 1 500 kronor.)

Nu tycker jag inte att man ska strunta i att föra statistik över de här brotten. Det är väl bra att man dokumenterar så mycket som möjligt. Inte minst för att kunna följa brottstrender över tid. Men kan någon hävda att de här brotten är grövre eller har mer allmänintresse än djurplågeri?

Jag kollade upp anmälningsstatistiken för brottskodskategorin 1606. En kategori där man lägger de udda och ointressanta(?) brottsanmälningarna som inte passar in någon annanstans. Där återfinns djurplågeri. Tillsammans med ”Myteri”, ”Brott mot griftefriden”, ”Otillåtet förfarande med pornografisk bild” och tio andra kategorier. Kategorin kallas på Brå:s sida:
”Övriga brott mot kap. 16, upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten m.m.”. Inte precis en kategori där man förväntar sig hitta ”djurplågeri”.

Den här anmälningsstatistiken är förstås ganska värdelös. Man kan inte utläsa något om de enskilda brottskategorierna. Jag kollar därför upp lagföringsstatistiken för att få ett hum om hur fördelningen av dessa 14 kategorier kan tänkas se ut. Jag lägger ihop de senaste tio årens domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.

Inte så förvånande dominerar djurplågeri. Inte ett enda fall av myteri eller något förledande av ungdom de senaste tio åren. ”Våldsamt upplopp”1 och ”Ohörsamhet mot ordningsmakten” utgör 22 procent respektive 10 procent. Djurplågeri utgör 61 procent.

Men det är viktigt att komma ihåg att detta är domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser. Inte anmälningar. Under perioden 2002-2011 anmäldes 15 470 brott som hamnade under brottskod 1606. Endast 977 gick så långt som till lagföring. Det kan mycket väl vara så att kategorin ”Djurplågeri” dominerar ännu mer i anmälningsstatistiken då många av de anmälningarna förmodligen inte går så långt som till lagföring.

Vad beror då detta på? Varför för man inte anmälningsstatistik över Djurplågeri? Och i den statistik som finns (kod 1606), varför finns inte ”Djurplågeri” med i beskrivningen trots att den sannolikt är den överlägset största kategorin bland de 14 kategorier som finns i brottskod 1606?

En del kanske rycker på axlarna åt detta. Det är ju ”bara” djur. Men förekomsten och eventuell ökning av djurplågeri i ett samhälle är i allra högsta grad intressant. Även för personer som inte bryr sig om djurens lidande.

A study conducted by Northeastern
University and the Massachusetts
SPCA found that people who abuse
animals are five times more likely to
commit violent crimes against humans.
The majority of inmates scheduled to
be executed for murder at California’s
San Quentin penitentiary “practiced”
their crimes on animals, according to
the warden
.

Animal Abuse & Human Abuse: Partners in Crime (obs! starka bilder)

1. Det bör tilläggas att Våldsamt upplopp och Djurplågeri är två mycket olika kategorier när det gäller anmälningar. Ett enda Våldsamt upplopp kan generera väldigt många anmälningar. Det ligger i brottets natur sa att säga. För djurplågeri råder i många fall närmast det motsatta förhållandet. En djurplågare kan plåga djur under lång tid och vid många tillfällen och generera en enda anmälning.

Tagged with: ,

Skandalen på allas läppar

Posted in Gammelmedia, Medias mörkning by Affe on november 17, 2012

Har vi verkligen råd?

Posted in Betraktelser, Integration, Migration by Affe on november 8, 2012
Tagged with: ,

Norrköping måste spara 42 miljoner

Posted in Migration by Affe on oktober 25, 2012

Uppdatering Två äldreboenden läggs ned i Norrköping. Det fattas pengar.
Kommunalrådet och ordföranden i Vård- och omsorgsnämnden, Mona Olsson (V), och verksamhetschefen Lars Carlsson fick det riktigt hett om öronen efter att de försökt förklara varför Timmermannen ska behövas läggas ned.

– Det är rent ekonomiska skäl. Vi måste spara 42 miljoner kronor och då är bästa sättet att ta bort hela enheter, sa Mona Olsson och tillade att man gjort allt man kunnat i nämnden för att undvika att det här skulle ske.

Uppdatering

Norrköpings kommun har valt att teckna ett sifferlöst avtal med staten. De vill inte begränsa sitt mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande i ett visst antal platser, omfattningen på mottagandet ska i stället avgöras utifrån de behov som uppstår i omvärlden.

http://www.corren.se/ostergotland/dna-test-forenar-familjer-6202153-artikel.aspx

Två äldreboenden stängs
Upprörda känslor på anhörigmöte
600 somalier till Norrköping
Första somaliska flyktingbarnen har anlänt till Norrköping

Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

Partiledardebatten oktober 2012

Posted in Okategoriserade by Affe on oktober 11, 2012


Edit: En kommentar från Stellan Bojerud förtjänar att lyftas fram (Mina korrigeringar inom parentes)1:

Glöm inte att berättelsen om Hibo är 17 år gammal (19 år gammal). Hon kom hit som 15-åring 1995 (1993) och är nu 32 år (34 år), gift och mor. Hon kom som flykting och krigsskadad. Ett solklart asylfall enligt UNHCR:s och EU:s regelverk.

Hon skulle ha fått asyl enligt FN:s flyktingkonvention, Luciabeslutet (S) 1989. Moderaternas program 2009 och SD:s program 2011.

Skjuta upp en öppen dörr med dynamit?

Måste Jan Björklund söka sig 17 år (19 år) bakåt i tiden för att hitta en verklig flykting?

Tack till Stellan Bojerud
Jan Björklunds rörande berättelse

1.Berättelsen om Hibo finns på sidan tre i rapporten Samarbete för ensamkommande barns bästa. Rapporten utkom för 2 år sedan. Därav korrigeringarna.

Hitler och böneutropen

Posted in Integration by Affe on oktober 2, 2012


.
Rättelse: Det är förstås inte bara Kristdemokraterna i Botkyrka kommun som är emot böneutrop. Även SD säger bestämt nej till böneutrop i Fittja. Det var i samhällsbyggnadsnämnden som det endast var Kristdemokraterna som var emot. En nämnd som jag antar SD inte är med i. Jag ber om ursäkt för det slarvet.

Nu kan böneutrop snart bli verklighet i Botkyrka
SD motionerar om förbud mot böneutrop
Böneutrop – radiodebatt och SD-nej
Mer debatt om böneutrop
Den muslimska närvaron

Tagged with: , , ,

Floskelmaskinen

Posted in Betraktelser by Affe on oktober 1, 2012

En bortklippt scen från Ridley Scotts senaste film Prometheus.

Tagged with: ,

Den virtuella polisen

Posted in Betraktelser by Affe on september 23, 2012

Ett hemligt dokument har läckt ut från ”The Clean IT project”. Ett EU-projekt med målet att: ”Reduce the impact of the terrorist use of internet”. Nu handlar det inte bara om terrorism utan även ”extremism” och ”hate speech”. Det vill säga, långt ifrån bara Al-Qaida utan även alla vi som bär på tankegods och producerar tankefigurer som riskerar att skapa monster som Breivik.

På sidan 21 i det läckta dokumentet tar man upp de nya ”virtuella poliserna” som ska patrullera det framtida ”rena” internet. De ska inte bara infiltrera och bli medlemmar i så många terrorist- och extremist-sammanhang som möjligt. De ska även finnas till för de icke-extremistiska nätanvändarna. En slags kvarterspolis som man kan vända sig till om man har upplevt något obehagligt.

”Virtual police officers should use easy to understand (‘popular’) language, friendly icons and profile photographs, in order to lower the tresholds of being contacted and in order to be effective in combination with (often younger) users of the social medium.”

Med andra ord, för att få vanligt folk (ofta ungdomar) att lättare bli angivare ska man snacka deras språk och ha en vänlig framtoning.

Så vill EU avskaffa yttrandefriheten på nätet
Police to ‘patrol’ Facebook and Twitter for terrorists under EU plan
Läckt EU-dokument avslöjar hur snaran om yttrandefrihetens hals dras åt

Tagged with: , ,

Ekonomiskt bistånd i hela Sverige 1998-2011

Posted in Integration by Affe on september 19, 2012




Den statliga etableringsersättningen, som infördes i december 2010 för att få tyst på gnälliga kommuner, utgör än så länge ingen större del i sammanhanget. Men den kommer förmodligen att spela en allt större roll vilket man kan se på kvartalstrenden. Snart kommer vi att få höra ”goda nyheter” om att socialbidragen minskar. Media kommer okritiskt förmedla detta utan att berätta om varför kostnaderna ”minskar”.

Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

Ekonomiskt bistånd i 15 kommuner 1998 – 2011

Posted in Integration, Migration by Affe on september 8, 2012

Socialstyrelsen har nu publicerat statistiken över ekonomiskt bistånd i kommunerna 2011. Jag publicerar här ett axplock kommuner. Har ni önske- mål om andra kommuner kan ni meddela det i kommentarsfältet.

Etableringsersätt- ning

En nyhet för 2011 (dec 2010) är etablerings- ersättningen som man kan få om man är flykting, kvotflykting eller skydds- behövande. Detta belastar inte kommunens budget, men jag har valt att inklu- dera den summan ändå. Ersättningen rör endast kostnaderna för utrikes födda 2011. Längst ner i sammanställningen anges hur mycket av kostnaden som är etableringsersättning för kummunen ifråga.

Överrepresentation

Överrepresentationen i svart är ett mått på hur mycket mer ekonomiskt bistånd de utrikes födda förbrukade per capita (2011) jämfört med de svenskfödda. En överrepresentation på 2 betyder att de förbrukade dubbelt så mycket per capita. I Eskilstunas fall handlar det om 7,1 gånger så mycket.

Kolumnen i rött visar överrepresentationen omräknat i kronor. I Eskilstuna var kostnaden 2011 för de utrikes födda 167 556 000 kr. Av den summan utgör 143 799 000 kr överrepresentation. Mellanskillnaden,
23 757 000 kr, är vad de utrikes födda hade kostat om de hade förbrukat lika mycket per capita som de svenskfödda.



Socialstyrelsen – Statistikdatabasen
Försäkringskassan – Etableringsersättning
Etableringsersättning 2011 per kommun (Excel)
SCB – Demografivariabler efter kommun. År 1997-2011

Anne Lagercrantz stänger kommentarsfälten

Posted in Gammelmedia, Medias mörkning, Satir by Affe on augusti 29, 2012

Åldersgrupp 0-54 år – Fler irakier än nordbor

Posted in Migration, Prognoser by Affe on augusti 27, 2012

Tycker du att invandrarinslaget i samhället och i vardagen är mycket större än vad statistiken visar? Det är ingen inbillning. Befolkningsstatistiken är missvisande på flera sätt.
Jag har tidigare i flera inlägg presenterat befolkningsstatistik med avseende på utländsk/svensk bakgrund. Även om siffrorna har varit korrekta i bemärkelsen tagna direkt från SCB:s databas speglar de inte riktigt den verklighet vi kan avläsa i vår vardag.

Den främsta anledningen till att befolkningsstatistiken inte alltid stämmer med det man upplever i vardagen är åldersstrukturen. Kort sagt, svenskarna blir äldre. Ju äldre man blir desto mindre syns man i samhället. Nittio procent svenskar på äldreboendet syns inte lika mycket som sjuttio procent invandrare i grundskolan, även om svenskarna sammanlagt är flest.

Om man utesluter alla över 55 år i statistiken får man en bättre bild av situationen. I diagrammet längst upp till höger ser man den smått otroliga förändringen i åldersgruppen 0-54 år under perioden 2002-2011. På bara nio år har personer med svensk bakgrund minskat med 209 122, medan personer med utländsk bakgrund har blivit 447 759 fler. Observera att jag för ”utländsk bakgrund” här använder den gamla definitionen som inkluderar utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en utrikes född förälder.

Brottsaktiva åldersgrupper

Diagrammet till höger visar personer i brottsaktiva åldrar 2007. Staplarna skiljer sig lite för olika år, men i stort är det ungefär samma mönster varje år. Lägg märke till stapeln som visar 50 år och äldre. Den gruppen står – inte så förvånande – för en mycket liten andel av brotten.

Vill man utifrån befolkningsstatistiken få en uppfattning om eventuella förändringars effekt på brottsligheten är det således fördelaktigt att inte ha med personer över 55 år.

Personer med utländsk bakgrund är som bekant överrepresenterade i brott. Det gäller både utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och inrikes födda med en utrikes född förälder.

Om man bara tittar på segmentet 15-54 år (de brottsaktiva åldersgrpperna) är de med utländsk bakgrund 357 231 fler 2011 jämfört med 2002. De med svensk bakgrund är 90 939 personer färre. De som har svalt lögnen om att brottsligheten har minskat kan mot bakgrund av det fundera på vilket oerhört mirakel det i så fall faktiskt skulle vara.

Miraklet antar närmast bibliska proportioner när man tittar på vilka invandrargrupper som ökar och vilka som minskar.

Utrikes födda från Norden har en förhållandevis låg brottsbenägenhet med en överrepresentation på 1.7. Det vill säga, de begår 1.7 gånger fler brott per capita än svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Irakiernas överrepresentation ligger på 3.8 och afrikanernas ligger på i genomsnitt 4.0. Eftersom nordborna har varit en så dominerande grupp i invandrarpopulationen har de dragit ned invandrarnas genomsnittliga överrepresentation. Påståendet att de nordiska invandrarna står för en stor del av invandrarbrottsligheten stämmer inte längre. Det stämde när de var en dominerande grupp. Idag, augusti 2012, utgör de utrikes födda från Norden med största sannolikhet mindre än 10 procent (10.2 procent 2011) av de utrikes födda i åldersgruppen 15-54.

I åldersgruppen 15-54 är de utrikes födda från Irak idag fler än de utrikes födda från Norden. Detta gäller inte så förvånande även i åldersgruppen 0-54 år.

Koncentration

Utöver åldersstrukturen finns ytterligare en faktor som förstärker intrycket av att invandrarna är fler än vad statistiken visar. Det är koncentrationen av invandrare till storstadsområden.

Långt innan det framgår av statistiken att svenskarna är i minoritet i hela Sverige kommer det att upplevas så i många storstadsområden. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste nio åren kommer det redan 2029 att se ut så här:

Ett interaktivt diagram med några fler år finns här.

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011

Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Prognoser by Affe on augusti 5, 2012

Brå (Brottsförebyggande rådet) har gjort två stora undersökningar angående våldtäkt och invandrare. Den första blev offentlig, men den andra gömdes undan. Myndigheter och politiker vet hur det ligger till. Men allmänheten ska inte få veta.

När jag har ”våldtäkt” i rubriken ökar besöken på bloggen dramatiskt. Våldtäkt upprör, och med all rätt, det är ett vidrigt brott som berör både kvinnor och män på djupet. Om en koppling görs till invandrares överrepresentation i våldtäktsbrott blir det mycket explosivt. Det här vet förstås våra makthavare och myndigheter. Därför gör de allt för att vi ska sväva i ovisshet. Det handlar sällan om direkta lögner. Det vore för riskabelt. Effektiv propaganda handlar istället om att skapa osäkerhet. Osäkra människor är passiva.

Ett sätt att skapa osäkerhet är att låta bli att undersöka och ta reda på fakta. Eller som i det här fallet: fakta och undersökningsresultat finns, men de släpps inte till allmänheten.

Den enda större undersökning som har gjorts angående invandrares överrepresentation i våldtäkt där resultatet blev offentligt är undersökningen i BRÅ-rapport 1996:2 som avser åren 1985-1989.

Här har jag utgått från den rapportens skattning i Tabell 24 (sid. 74). I cirkeldiagrammet till höger kan man se att redan då (1985-1989) var personer med svensk bakgrund i minoritet med 39 procent.

Detta har jag räknat om till 2011 års förhållanden, se diagrammet högst upp i inlägget. Personer med svensk bakgrund står för 22.4 procent. Anledningen till att svenskarna har en så pass hög procentandel är att jag har tagit hänsyn till den nya sexualbrottslagen som kom 2005. Utan den hade svenskarnas procentandel varit mindre.1 De icke folkbokfördas procentandel har jag låtit vara kvar på 10 procent. Det kan vara lågt räknat. Ökas den procentandelen så skulle förstås svenskarnas procentandel minska.

Vilka begår våldtäkterna?

I Brå-rapporten från 1996 redovisas överrepresentationen bland invandrare för olika brottstyper uppdelat på vilka länder/geografiska områden personerna kom från. Enligt Brå är datamaterialet för bland annat våldtäkt för tunt (sid. 61):

Vad gäller mord, dråp, våldtäkt, övriga sexualbrott, rån och bostadsinbrott är värdena för brottsparticipation för små för att det skall gå att dra slutsatser från dem.

Våldtäktssiffrorna under åren 1985-1989 var på en helt annan nivå än idag. Fördelat på enskilda länder blir materialet ännu tunnare. Det går att dra vissa slutsatser, men för att dra några säkra slutsatser behövs mer data.

Nästan tio år senare 2005 kommer den uppföljande rapporten. Istället för mer data så att vi kan börja dra slutsatser får vi det här beskedet (sid. 44):

I Brå:s förra studie gjordes ganska detaljerade analyser av de utrikes föddas och ”invandrarnas barns” överrepresentation för varje brottstyp uppdelat på vilka länder/geografiska områden personerna kom från. Brå har denna gång bedömt att en så detaljerad analys inte är meningsfull.

Jag kan hålla med. Brå:s ”analyser” är sällan meningsfulla. Däremot är en detaljerad redovisning av resultaten önskvärd.

Det är inte så att Brå inte brydde sig om att ta fram värdena för invandrarnas ursprungsländer. De har givetvis tagit fram alla resultat. Det är efter att de har sett resultaten som de bedömer att det inte är ”meningsfullt” att redovisa dem. Med andra ord vet utredarna på Brå precis hur det ligger till med invandrarnas ursprungsländer i olika brottskategorier. Ansvariga ministrar, både då och nu, har naturligtvis också blivit informerade. Thomas Bodström (s), Beatrice Ask (m), Mona Sahlin (s), Erik Ullenhag (fp), Barbro Holmberg (s), Tobias Billström (m) med flera.

Folkpartiets talesman i flykting- och integrationsfrågor Mauricio Rojas skrev på DN-debatt några dagar innan rapporten släpptes 2005:

Den känsliga fråga rapporten berör förklarar antagligen också den långsamma processen kring publiceringen av den rapport som presenteras på onsdag. De huvudsakliga statistiska resultaten har varit framräknade och analyserade sedan länge, men rapportens offentliggörande har fördröjts eftersom nya granskningar och bearbetningar ansågs nödvändiga beroende på ämnets kontroversiella karaktär.

En som ”granskade” materialet var en viss polsk före detta lantmätare…*host*

Bland alla ”bearbetningar” var en alltså att helt sonika stryka alla resultat om de brottsmisstänktas ursprungsländer i förhållande till specifika brottstyper, till exempel våldtäkt. En uppenbar mörkläggning. Mer än 2 000 enskilda värden som redovisades i den första rapporten saknas i ”uppföljningen”.

Brå väljer alltså att dölja resultat som de får fram i sina undersökningar. Undersökningar som det svenska folket bekostar via skattsedeln. För att få en uppfattning måste vi helt enkelt använda de värden som framkom i den första rapporten. Det är visserligen gamla siffror men för den skull behöver de inte vara missvisande. Mauricio Rojas träffade utredarna nästan ett år innan 2005-rapporten publicerades:

I våras träffade jag två av de ansvariga för rapportens framtagning, bland dem den nu avlidne Jan Ahlberg som också var författare till rapporten från 1996. Det var ett möte som vittnade om en påtaglig nervositet som publiceringen av den nya rapporten föranledde inom vissa miljöer.

Under samtalet konstaterade Ahlberg att den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten.

Om den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten bör de gamla siffrorna vara hyfsat tillförlitliga.

Nedan, en uppskattning2 för 2011 baserad på uppgifterna i BRÅ-rapport 1996:2 Tabell 2.3 (sid. 107).

För de tre staplarna som utmärker sig: Övriga Europa, Västasien och Afrika handlar det till viss del om att de utgör stora grupper i invandrarpopulationen. Men det är inte hela förklaringen. De utrikes födda från Afrika är till exempel bara 1 500 fler i populationen än de utrikes födda från Norden, (Ja, du läste rätt. I åldrarna 15-54 är de utrikes födda afrikanerna idag fler än de utrikes födda från Norden). Trots att båda grupperna utgör nästan lika stora populationer är stapeln för Afrika mycket högre än den för Norden. Det beror på afrikanernas överrepresentation.

För Västasien är det framför allt Irak som drar upp stapeln. Irakierna utgör en stor grupp i Sverige, och de råkar ha den näst högsta överrepresentationen för våldtäkt. Endast Nordafrika har ett högre värde.

Kan det möjligen ha varit resultat i den här stilen som utredarna på Brå fick fram 2005? Resultat som bekräftade den första rapporten och gjorde att man kunde börja dra slutsatser. Slutsatser som, om de hade publicerats, kanske hade fått folk att reagera. Reaktioner som kanske hade gjort invandringen till en valfråga i riksdagsvalet ett år senare.

Det får vi kanske aldrig veta, men en sak vet vi med säkerhet: Undersökningsresultaten finns, men de släpps inte till allmänheten.

Uträkning
En redogörelse för hur jag gjorde uppskattningarna finns att läsa här.

1.Eftersom jag tog hänsyn till ändringarna i sexualbrottslagen 2005 hamnade fler våldtäkter i svenskarnas stapel. En stor del av de ”svenska” våldtäkterna är därför av den mindre allvarliga sorten. Sådana som innan lagändringen rubricerades som sexuellt tvång.

2. Alla diagram som jag publicerar i detta ämne handlar om uppskattningar. Även de från BRÅ. Ingen har eller kommer någonsin ha full vetskap om hur brottsligheten fördelas. Helt enkelt eftersom alla brott inte klaras upp. Att antalet brott i staplarna är mycket exakta beror på att jag har valt att omvandla procentsiffrorna till antal brott, för att göra det hela lite mer påtagligt. Uppdatering 12/8: Några värden i diagrammet har justerats.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”
Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse
Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
BRÅ-rapport 2000:6 ”Ungdomar som rånar ungdomar”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott
Mauricio Rojas: Kulturarv ligger bakom invandrarnas brottslighet

Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Prognoser by Affe on juli 29, 2012

När jag publicerade inlägget Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott gick signaturen Hiram Li i taket. Han skrev ett inlägg på sin blogg som inte var nådigt i sin kritik mot mig. Ett inlägg som han sedan har postat i flera kommentarsfält på nätet.

Hiram hade inte läst på så noga och mycket av hans kritik var inget att bry sig om.1 Men en sak pekade han på som jag hade lite dåligt samvete för, även innan Hiram påpekade det. Det rörde ett antagande om överrepresentationen för 2011 som jag ”höftade”. Jag antog att överrepresentationen hade ökat mellan 1999 och 2011 på samma sätt som den hade ökat mellan 1987 och 1999.

Antagandet baserades på något som Brå skrev i den senare rapporten angående varför de utrikes föddas överrepresentation (överrisk) hade ökat från 2,1 till 2,5 sedan den förra studien.

Brå-rapport 2005:17 (sid. 11):

Att överrisken för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk, har ökat.

Med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste 12 åren så är det inte orimligt att anta att överrepresentationen har fortsatt att öka. När jag höftar så föredrar jag att vara försiktig så jag halverade ökningen. Istället för en ökning med 0.4 räknade jag med 0.2. Närmare bestämt från 2.47 till 2.67.

Mitt dåliga samvete berodde på att jag var lite lat. Det går nämligen att göra mer precisa beräkningar på hur mycket överrepresentationen kan tänkas ha ökat eller minskat, men det tar sin lilla tid att sammanställa.

Nu har jag iallafall gjort sammanställningen. Utifrån förändringarna i alla populationer med utrikes födda har jag med överrepresentationstalen för respektive ursprungsområde fått fram ett genomsnittligt värde för överrepresentationen 2011. Det var inte det jag först hade höftat, 2.67 men inte långt ifrån. 2.74.

Det nya värdet innebär inga jättestora förändringar men heller inte obetydliga. 12 945 brott från stapeln för svensk bakgrund förs över till stapeln för utländsk bakgrund.

De med svensk bakgrund begick med den första beräkningen 45.6 procent av brotten 2011. Med denna mer genomarbetade – och enligt Hiram Li (med all rätt) mer vetenskapliga – beräkning begick de med svensk bakgrund bara 44.7 procent av brotten.

Ett stort tack till Hiram Li. Utan din input hade jag förmodligen inte gjort denna beräkning. Tack vare dig har vi nu ännu bättre uppskattningar på hur stor andel av brotten som de med utländsk bakgrund begick 2011.

1.Hiram menar att eftersom Brå:s undersökningar bygger på misstankeregistret så är det omöjligt att utifrån den statistiken säga något om hur många brott som begås av någon gruppering. Det är bara det att Brå själva gör sådana skattningar. I båda rapporterna görs detta och i Brå-rapport 1996:2 gör Brå även en framräkning till 1993 som baseras på förändringarna i befolkningen. Precis som jag har gjort. Hiram bygger sin kritik på en tillspetsad formulering som jag gjorde i ingressen, och han låtsas inte om alla andra ställen i inlägget där jag framhåller att detta givetvis är uppskattningar och ingenting annat. ”Bevis” för hur brottsligheten fördelas går inte att få fram.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”
Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse
Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott
Ovetenskaplig rapport på Affes statistikblogg

Invandrarna och brotten 3 – Östasiatisk upprättelse

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on juli 22, 2012

Invandrare är överrepresenterade i brottsligheten. Men det finns mycket stora skillnader mellan olika invandrargrupper. Invandrare från Östasien är i många fall till och med underrepresenterade.
Västasiaternas överrepresentation i brottslighet är till exempel 3,8 jämfört med östasiaternas 1,0. Även om man förstår vad det betyder är det ändå svårt att bilda sig en uppfattning.

För att göra skillnaderna åskådliga har jag räknat ut hur mycket mer/mindre polisanmälda brott Sverige hade haft 2011 om alla invandrare hade varit från ett speciellt ”ursprungsområde”. Dessa hypotetiska exempel kan man sedan jämföra både med varandra och med den nuvarande invandringen.1

Eftersom det rör sig om ett ordentligt antal staplar lämpar det sig väl med ett interaktivt diagram för denna framställning. Klicka på bilden till höger för att komma dit. Och känner du någon östasiat, förmedla gärna länken. Han/hon kommer att bli glad.

I det interaktiva diagrammet redovisas överrepresentationen i brottslighet för alla ”ursprungsområden” som Brå kallar det. Iran, Indien samt två hemliga länder redovisas också. De hemliga länderna har extrema värden åt olika håll. Brå vill inte avslöja vilka länder det är.

Det och andra saker som Brå har ”bedömt inte är meningsfullt” att redovisa, samt deras klåfingrighet, deras omdefinieringar, deras omkategoriseringar och rent allmänt hur usel BRÅ-rapport 2005:17 är jämfört med den tidigare rapporten, kommer jag att ta upp i ett senare inlägg.

Vad diagrammen inte visar
En sak som framställningen inte visar är brottslighetens karaktär. Det är inte bara antalet brott som ändras för de olika ursprungsområdena utan även typen av brott. I scenariot där alla invandrare hade kommit från Norden minskar brotten men typiska missbrukarbrott, rattfylleri och stöld ur och från motorfordon hade ökat. För Nordafrika och Västasien hade brotten inte bara ökat. Gatuvåldet (misshandel av obekant man) hade ökat mycket kraftigt.

Uträkning
En beskrivning av hur jag räknade ut de hypotetiska exemplen finns att läsa här.

1.Mer om den uppskattningen finns i inlägget ”Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott” samt i ”Invandrarna och brotten – Uträkning” där jag mer i detalj redogör för hur jag gick tillväga.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”
Invandrarna och brotten 4 – Hiram förbättrar statistiken
Invandrarna och brotten 5 – Våldtäkt

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 976 andra följare