Invandrarna och brotten – uträkning

För en tid sedan föddes idén om att försöka uppskatta hur brotten fördelar sig mellan svenskar och invandrare utifrån de uppgifter som finns i de båda rapporterna från Brå, 1996:2 och 2005:17. Dels för att få fram vad överrepresentationen 2.1, 3.2, 1.4 osv. betyder i antal brott och dels för att göra uppskattningar om dagens situation. Om jag för ett specifikt år vet fördelningen i populationen utländsk/svensk bakgrund, graden av överrepresentation i de olika grupperna samt hur många brott som anmäldes så borde det gå att få fram en hyfsad uppskattning av läget idag.

För att göra uppskattningarna av brottsfördelningen har jag använt mig av Tabell 12 på sid 43 i Brårapport 2005:17.

Där listas överrepresentationen (överrisken) i de olika brottskategorierna. För ”samtliga brott” finns även de tre invandrargruppernas specifika överrepresentation. Tabell 3 sid 63.

Överrepresentationen för ”samtliga brott” är:

Svenskfödda med ena föräldern född i Sverige Svenskfödda med båda föräldrarna födda i utlandet Födda i utlandet

1.4 2.0 2.5

I denna tabell finns också antalet brott per grupp så jag har använt det som ett kontrollexempel för min uträkning. Om jag i min ekvation matar in den angivna överrepresentationen för respektive grupp, populationsfördelningen i procent samt mängden brott i kontrollexemplet (278 138) bör jag få den brottsfördelning som anges. Med två decimaler i procentandelarna i populationen och efter lite testande så fick jag fram exakt rätt brottsfördelning med dessa decimaler för överrepresentationen:

Svenskfödda med ena föräldern född i Sverige
Svenskfödda med båda föräldrarna födda i utlandet
Födda i utlandet

1.41933
2.03009
2.47578

När jag nu vet att min uträkning fungerar kan jag ”bakåträkna” utifrån överrepresentationen för att få fram andelen brott i respektive grupp. (Det vanliga är ju annars att ”framåträkna” utifrån en känd andelsfördelning för att få fram överrepresentationen.)

Åldersfördelning

Undersökningspopulationerna inkluderar personer mellan 15 år och 54 år. För att kunna göra mina uppskattningar behöver jag ta reda på hur populationerna för ett visst år fördelas i det åldersspannet. Detta hittade jag i statistikdatabasen på SCB. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011.

Brå har i 2005-rapporten fått fram en ovanligt hög procentsiffra för ”svenskfödda med en förälder född i Sverige” på bekostnad av ”svenskfödda med två föräldrar födda i Sverige. Brå:s population borde rimligen stämma hyggligt bra överens med SCB:s 1999-population men Brå kategoriserar populationen lite annorlunda. I bilagan på sidan 54 i 2005-rapporten ägnas tre och en halv sida åt detta där läsaren ska övertygas om att deras annorlunda sätt att räkna populationen inte alls, så värst mycket iallafall, påverkar uträkningen av överrepresentationen. Bara det gör ju att man blir misstänksam. De skriver att det ”inte har någon nämnvärd inverkan på helhetsbilden – i alla fall inte så länge man ser på samtliga registrerade brott.”. Jag får inte ihop förklaringen de ger på sid. 54-57. Jag misstänker att det finns felaktigheter. Till exempel här:

Jag har frågat Brå om detta men de svarar inte. Det kanske bara är ett slarvfel. Oavsett vad det är så är det ändå märkligt att olika statliga organ kategoriserar populationen på olika sätt.

Anledningen till att jag hakar upp mig lite på detta är att OM… man av någon anledning skulle vilja påverka resultatet för invandrares överrepresentation i deras favör, det vill säga få den att bli mindre, skulle ett listigt sätt kunna vara att göra deras population lite större.
———————————————-
Exempel:

	Population	Antal brott	Överrepresentation
Invandrare Svenskar	20%   80%	50 50	4.0

Om man förvandlar 2 procent av svenskarna i populationen till invandrare och antal brott är oförändrat minskar invandrarnas överrepresentation.

	Population	Antal brott	Överrepresentation
Invandrare Svenskar	22%   78%	50 50	3.5

När det gäller kategorin ”Samtliga brott” är det mycket troligt att flera personer i de två procenten svenskar som skiftar kategori är brottsbelastade i någon form och därför för över andelar brott till invandrarna. Skillnaden i överrepresentation blir då inte så stor. Det är det som Brå syftar på med: ”inte har någon nämnvärd inverkan på helhetsbilden – i alla fall inte så länge man ser på samtliga registrerade brott.” Men när det gäller till exempel våldtäkt är det fullt möjligt att inte en enda våldtäktsman finns med i de två procenten som skiftar kategori, vilket precis som i exemplet resulterar i att överrepresentationen för invandrarna minskar påtagligt.
———————————————-

De andelar jag fick fram från olika källor hos SCB i blått, samt Brå:s population i gult. Luckorna har jag ”höftat” utifrån omgivande procentandelar.

Överrepresentationen

Hur ska man då förhålla sig till ökningen av överrepresentationen?
Som förklaring till ökningen skriver Brå i 2005-rapporten (sid. 37):

Det beror på att gruppen utrikes födda som helhet ser annorlunda ut i dag än för 12 år sedan. Antalet utrikes födda i landet har ökat med 270 000 personer under dessa år. Många av dem som anlänt till Sverige under denna period är flyktingar från just de områden som både i dag och för tolv år sedan har en särskilt hög överrisk att registreras för brott

Eftersom dessa områden främst är Afrika och Mellanöstern och med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste åren är det rimligt att anta att överrepresentationen har ökat minst lika mycket mellan 1999 och 2011 som den gjorde mellan rapporterna från 1987 till 1999.

För utrikes födda skulle det innebära att överrepresentationen för ”samtliga brott” har ökat från 2.5 till 2.9. Men jag är mer försiktig i min bedömning och halverar ökningen så att den blir 2.5 – 2.7.^1. Jag låter överrepresentationen öka linjärt:
Överrepresentation Utrikes födda
1999 = 2.47578
2000 = 2.49245
2001 = 2.50911
…..
2011 = 2.67578

När det gäller de icke folkbokfördas andel av brotten som ökade från 3 procent till 7 procent så är jag ännu mer försiktig eftersom jag inte har någon indikator på om ökningen fortsätter eller inte. Jag låter den gruppen ligga kvar på 7 procent.

Nu kan man förstås hävda att jag har varit för försiktig, men jag tycker att det är bättre att riskera att underskatta snarare än tvärtom. För att få en uppfattning om hur resultatet hade blivit med annorlunda uppskattningar vad gäller dessa två faktorer, har jag gjort några alternativa uträkningar i slutet av inlägget.

Utöver allt detta finns det ytterligare faktorer att ta hänsyn till när man ska skatta andelarna till hela befolkningen. Ahlberg beskriver hur han gick tillväga i 1996-rapporten på sidan 30. I 2005-rapporten står det ingenting mer än att: ”Den nya skattningen har inte kunnat göras på exakt samma sätt som den förra. Skattningarna bedöms ändå som tillräckligt lika för att en jämförelse ska kunna göras.”
Det hade naturligtvis varit intressant att få reda på varför inte det gick och på vilket sätt skattningarna skiljer sig från Ahlbergs metod.

Jag har ingen möjlighet att göra några skattningar eftersom att jag inte har de data som krävs. Detta visste jag från början men eftersom undersökningspopulationerna var så stora så är inte skillnaderna mellan dem och det skattade resultatet för hela befolkningen speciellt stora. I 2005-rapporten handlar det främst om fördelningen inbördes i invandrarpopulationen. I min framställning specificerar jag ändå inte den inbördes fördelningen så det spelar ingen roll.

På grund av allt det ovan sagda var jag väl medveten om att mina resultat inte skulle bli likadana som de Brå fick fram. Men frågan var om skillnaden skulle bli för stor eller inte. I min uträkning för 1999 får jag fram 55.7 procent för ”Svensk bakgrund” mot Brå:s 54.7 procent så jag är åtminstone på ”rätt” sida. Förmodligen överskattar alltså mina uträkningar brotten för de med svensk bakgrund något.

Resultat

Resultatet av min framräkning för ”Samtliga brott” 2011. De med svensk bakgrund står för 45.6 procent av brotten vilket blir 645 431 anmälda brott. De med utländsk bakgrund 54.4 procent vilket blir 770 849 amälda brott.

Stapeln för utländsk bakgrund är uppdelad i tre delar. Den rosa och röda delen visar antalet brott som de folkbokförda med utländsk bakgrund står för. Den undre rosa delen är andelen brott om gruppen hade haft samma brottsbenägenhet som de med svensk bakgrund, 293 514 brott. Den röda delen är antalet brott som utgör överrepresentationen, 378 195 brott. Det totala antalet brott för denna grupp blir 293 514 + 378 195 = 671 709
Den gula delen är de icke folkbokförda. Asylsökande, illegala, turister, kriminella utländska ligor etc. 7 procent vilket blir 99 140 brott.

Jag har även gjort ett interaktivt diagram där fler år finns med. För 1975 har jag beräknat överrepresentationen på samma sätt som för 2011 fast åt andra hållet. Överrepresentationen för 1987 (2.1) minus ökningen mellan 1987-1999 (0.4) delat med 2.

Alternativa beräkningar för 2011
Några alternativa beräkningar för samtliga brott 2011.

A. Beräkningen som jag har beskrivit ovan. Överrepresentationen har ökat från 2.5 till 2.7 och de icke folkbokfördas andel ligger kvar på 7 procent.
B. Samma som A men här har överrepresentationen ökat från 2.5 till 2.9.
C. Samma som B men de icke folkbokfördas andel har ökat från 7 till 9 procent.
D. Samma som B men de icke folkbokfördas andel har ökat från 7 till 11 procent.

Och några alternativ där jag istället är ännu mer försiktig.

E. Både överrepresentation och icke folkbokfördas andel oförändrade sedan 1999.
F. Samma som E fast icke folkbokfördas andel har minskat från 7 till 5 procent.
G. Samma som F fast överrepresentationen har minskat i samma grad som den ökat i A-exemplet. Från 2.5 till 2.3.
H. Samma som G fast överrepresentationen har minskat ännu mer. Från 2.5 till 2.1 och är nere på samma nivåer som i slutet av 80-talet.

Med andra ord, det ska till ordentligt optimistiska beräkningar för att de med utländsk bakgrund inte ska stå bakom majoriteten av de polisanmälda brotten 2011.

^1. Här kanske en procentuell ökning hade varit mer korrekt, dvs. överrepresentationen 2.1 ökade med 19 procent till 2.5 och 2.5 i sin tur borde då öka med 19 procent till 2.97, men jag är inte helt säker på den logiken och det spelar heller inte så jättestor roll eftersom jag ändå halverar ökningen.

Datakällor

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
Brårapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott