Invandrarna och brotten 3 – uträkning

Grundantaganden
Grundantaganden för de hypotetiska exemplen i det interaktiva diagrammet är att populationerna från de olika ursprungsområdena har samma sammansättning när det gäller inbördes fördelning av nationaliteter, ålder, kön och överrepresentation, som de hade i BRÅ-rapport 2005:17.

Detta är hypotetiska scenarier och de är framtagna för att ge en uppfattning om vad skillnaderna mellan de olika invandrargruppernas överrepresentation i brottslighet innebär.

För att räkna ut exemplen har jag använt mig av Tabell 3 (sid. 63) och Tabell 4 (sid. 64) i BRÅ-rapport 2005:17 samt Tabell 2.1 (sid. 105) i BRÅ-rapport 1996:2.

Eftersom jag utgick från en tidigare uppskattning av brottsfördelningen 2011 var två värden redan klara. Antalet brott för de med svensk bakgrund (645 431) samt antalet brott för de icke folkbokförda (99 140).

Jag matade in överrepresentationen (överrisken) för ursprungsområdet i fråga, från Tabell 3 (sid 63), samt populationen för 2011. Från resultatet tog jag procentandelen brott (n) för de med svensk bakgrund och räknade ut vad totalen blir om 645 431 = n. Till den totalen lade jag till de icke folkbokfördas andel, 99 140.

========== =========== =========== =========== ===========

Andra inlägg i samma serie

Invandrarna och brotten 1 – Samtliga brott
Invandrarna och brotten 2 – ”Svartskallemajoriteten”

Datakällor och länkar

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
BRÅ-rapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott