Affes Statistik-blogg

Fullbordade våldtäkter 1975-2018 slutlig statistik

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on mars 29, 2019

Nu har den slutgiltiga statistiken för 2018 kommit från Brå. Som vanligt justeras det litegrann uppåt. Denna gång med 116 anmälningar. Ett tidigare inlägg om den preliminära statistiken har fått kritik mot att jag inte redovisar fullbordade våldtäkter och våldtäktsförsök i klump, som Brå brukar göra. Detta trots att jag i inlägget tydligt förklarar varför:

Observera att detta bara är fullbordade våldtäkter. Brå presenterar våldtäktsförsök och fullbordade våldtäkter tillsammans, vilket ger en vilseledande bild då våldtäktsförsöken har en helt annan trend än de fullbordade våldtäkterna.

Fullbordade våldtäkter har ökat med 1 694 procent sedan 1975
Våldtäktsförsök har ökat med 19 procent sedan 1975

Med en så enorm skillnad i trend är det inte bara oseriöst, det är ohederligt, att redovisa dessa två kategorier i klump.

Bäst att tillägga. Givetvis har lagändringar påverkat statistiken, i synnerhet lagändringen 2005. Jag skrev om det för tio år sedan och gjorde även en grov uppskattning av antalet anmälda fullbordade våldtäkter om inte ändringen av sexualbrottslagen hade gjorts 2005. Då kom jag fram till att 2008 års siffror skulle reduceras med 43 procent. Idag skulle en sådan reducering innebära ett resultat på 4 305 fullbordade våldtäkter för 2018. Jag kan tänka mig att det ligger där någonstans. Fortsätter man trenden från 2004 hamnar man runt 4 000 idag. Men vi vet inte, eftersom våra beslutsfattare inte brydde sig om att de förstörde statistiken när de genomförde lagändringarna som de gjorde, och Brå har inte lyft ett finger för att bringa klarhet i hur den egentliga våldtäktsökningen kan tänkas se ut. Det jag skrev för tio år sedan gäller i högsta grad fortfarande.

”Det som är mest frustrerande i detta är att Brå mycket väl kan sätta en man på det här och snabbt ta reda på vilka våldtäktsanmälningar efter 2004 som hade klassats som sexuellt tvång eller någonting annat utan ändringen i lagen. Men icke, de är helnöjda med osäkerheten så de kan fortsätta få folk att tro att hela våldtäktsökningen beror på lagändringar.”

Våldtäkter 1975-2018 ökning med 1666 procent

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 17, 2019

Preliminära siffror för 2018 har kommit från Brå. Precis som förra året har antalet anmälningar ökat mer (467) än vad det totala antalet våldtäkter var 1975 (421). Siffrorna brukar justeras uppåt när de definitiva siffrorna kommer.

Observera att detta bara är fullbordade våldtäkter. Brå presenterar våldtäktsförsök och fullbordade våldtäkter tillsammans, vilket ger en vilseledande bild då våldtäktsförsöken har en helt annan trend än de fullbordade våldtäkterna.

Tagged with:

Fullbordade våldtäkter 1975-2017

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 31, 2018

Preliminära siffror för 2017. Definitiva siffror brukar komma i mars. Vanligtvis korrigeras det uppåt.

Uppdatering: Nu har slutsiffrorna kommit och grafiken är uppdaterad. Det blev 141 fler våldtäkter.

Under 2017 anmäldes 6 969 fullbordade våldtäkter – det är en ökning med 658 anmälningar jämfört med 2016. Det är fler än det totala antalet våldtäkter som anmäldes 1984 (630).

Våldsbrott i svenska kommuner 1975-2012

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on september 11, 2013

orebro_valdsbrott_1975_2012
1975 är ett intressant år för svenskarna. Då beslutade en enig riksdag att Sverige ska bli mångkulturellt. (proposition 1975:26) Att följa brottsutvecklingen från det året fram till idag är ett intressant mått på hur invandringen har förändrat Sverige. Detta är ett försök att få ett helhetsintryck över våldsbrotten i kommunerna.

På riksnivå går det att följa en hel del brott ändå från 1975. På kommunnivå är det sämre. För kommunerna finns bara statistik från 1996 och framåt publicerad. Länsstatistik finns däremot från 1975. Eftersom både läns- och kommunstatistik finns för perioden 1996-2012 kan man göra hyfsade uppskattningar på hur fördelningen mellan kommunerna kan ha sett ut perioden 1975-1995.1.

Vad sammanställningen innehåller

Det är förhållandevis mycket information i den här sammanställningen, men det är information som är relevant. Det översta diagrammet visar antal anmälda våldsbrott i kommunen perioden 1975-2012. Sedan följer en tabell med diverse information om kommunen:

Våldsbrott
Visar siffrorna för 1975, 2012 samt det totala antalet våldsbrott under perioden. Längst till höger visas den procentuella ökningen.
orebro_detaljer
1975 års nivå
En uppskattning som visar antal anmälda brott om brottsligheten under hela perioden hade legat på 1975 års nivå. Denna uppskattning baseras på utvecklingen i gruppen ”män 15-44 år”. Män i den åldersgruppen står för en förkrossande majoritet av våldsbrotten. Hade man i kommunen gjort en prognos 1975 om våldsbrotten 2012, förutsatt att man hade prickat in ökning/minskning i gruppen ”män 15-44 år”, är detta det resultat man på ett ungefär hade kommit fram till. (Nu begås inte alla brott i kommunen av kommuninvånarna. För kommuner med mycket turism är denna beräkning mindre relevant.)

Folkmängd
Visar kommunens folkmängd respektive år samt procentuell skillnad. Här redovisas även gruppen ”män 15-44 år”.

Brott per 100 000 inv.
Anmälda våldsbrott per capita i kommunen samt hela Sverige för jämförelse.

Toppår
Självförklarande.

Utomeuropeiska invandrare
Förutom kön och ålder finns ytterligare en viktig parameter att ta med i en sammanställning om våldsbrott.

Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa
geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel personer från
vissa delar av Afrika och Västasien. Andelen personer från Nordafrika som
är misstänkta för brott under perioden är till exempel nästan fyra gånger
högre än vad den ”borde” vara med utgångspunkt från deras andel av befolkningen.
(Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet Brå-rapport 2005:17)

Tendensen i resultaten är att ju grövre brott desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare. De största andelarna återfinns för våldtäkter och mord/dråp, 38 respektive 30 procent. Höga andelar relativt sett gäller även för misshandelsbrotten, 20-21 procent och rån, 24procent…

…Vad gäller gatuvåld är det dock en markerat större koncentration av invandrare från Nordafrika och Västasien som har de högsta participationsvärdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet, Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nämnd ordning).
(Invandrares och invandrares barns brottslighet Brå-rapport 1996:2)

Tyvärr finns det inte så detaljerad statistik på kommunnivå avseende ursprung men jag har hittat statistik från 1984 som är jämförbar med dagens. ”Utomeuropeisk” inkluderar förstås även länder som Vietnam, Kina, USA och Japan som tillsammans med några andra länder utmärker sig med att ha låg brottsbenägenhet (på svensk nivå och till och med lägre). Men, i jämförelse med invandringen från Mellanöstern och Afrika är invandringen från dessa länder låg. Här finns de utomeuropeiska länderna listade under kolumnen ”Världen exkl. EU/Efta”: Födelseland och regioner (xls)

Anmälda våldsbrott i femårsperioder
Ibland är det en del ”hack i kurvan” som grumlar helhetsbilden. Att gruppera i femårsperioder ger en tydligare bild av trenden.

Kommunomläggningar
Det har varit en del kommunomläggningar under perioden som försvårar sammanställningen. Se fotnot om vilka kommuner som berörs och hur jag redovisar de kommunerna.2.

Länka till denna sida
Om ni använder diagrammen är jag tacksam om ni länkar till denna sida så att läsaren kan ta del av den förklarande texten.

Nedan följer ett axplock kommuner. Meddela i kommentarsfältet om ni vill se en speciell kommun. Supersmå kommuner är ganska ointressanta och skakiga rent statistiskt, så välj hellre den närmsta något större kommunen för ett bättre underlag.

umea_valdsbrott_1975_2012 boras_valdsbrott_1975_2012

borlange_valdsbrott_1975_2012 goteborg_valdsbrott_1975_2012

malmo_valdsbrott_1975_2012 vaxjo_valdsbrott_1975_2012

sodertalje_valdsbrott_1975_2012 katrineholm_valdsbrott_1975_2012

stockholm_valdsbrott_1975_2012karlstad_valdsbrott_1975_2012

falun_valdsbrott_1975_2012 halmstad_valdsbrott_1975_2012

harnosand_valdsbrott_1975_2012 bollnas_valdsbrott_1975_2012

sundsvall_valdsbrott_1975_2012 linkoping_valdsbrott_1975_2012

helsingborg_valdsbrott_1975_2012 eskilstuna_valdsbrott_1975_2012

vasteras_valdsbrott_1975_2012 kalmar_valdsbrott_1975_2012

1. Perioden 1975-1995 (grått område) är en uppskattning utifrån länsstatistiken baserad på kommunens genomsnittliga andel av de anmälda brotten i länet 1996-2012. Posten ”Uppgift om kommun saknas” i Brå:s statistik är medräknad i denna framställning och baseras på kommunens andel av de anmälda brotten i länet det året.

2. Kommunomläggningar under perioden. Jag har valt att redovisa berörda kommuner separat trots att de officiellt inte existerade 1975. Exempelvis Nykvarn bröt sig ur Södertälje kommun 1999 och följaktligen finns ingen statistik för Nykvarn innan det året. Fördelning av folkmängd och brottsanmälningar för perioden innan 1999 har i detta fall uppskattats utifrån statistiken efter 1999. Kommuner som har ändrats under perioden är: Uppsala/Knivsta, Södertälje/Nykvarn, Borås/Bollebygd, Örebro/Lekeberg, Nyköping/Trosa/Gnesta. Med undantag av Nyköping/Trosa/Gnesta är utrbrytarkommunerna förhållandevis mycket små.

Källor

www.bra.se
www.scb.se
Befolkning Folkmangd 1984 3 efter kon alder civilstand
Födelseland och regioner (xls)

Sexualbrott 1975-2011

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on februari 8, 2012

Våldtäkt har på senare år omdefinierats så att det omfattar brott som tidigare rubricerades som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. Detta brukar användas som en förklaring till den kraftiga ökningen av anmälda våldtäkter efter 2005.

Lagändringen förklarar säkerligen en del av ökningen men långtifrån hela. För att få en bättre helhetsbild av utvecklingen har jag slagit ihop de sexualbrott som kan tänkas ha påverkats av lagändringen. (Några kategorier är relativt nya och är medtagna eftersom de tidigare hade hamnat i kategorin ”sexuellt tvång, utnyttjande”.)

Jämfört med våldtäktsstatistiken, där det förekommer en kraftig ökning 2005, blir kurvan nu jämnare vilket var förväntat. Men ökningen är fortfarande kraftig trots att vi har kompenserat för lagändringen. Ökad anmälningsbenägenhet är då förklaringen. Vi har alltså stadigt blivit mer anmälningsbenägna från cirka 1981 till nu, med undantag av en plötslig extra ökad benägenhet 1993. En benägenhet som inte matchades förrän fem år senare.

De svaga siffrorna till vänster är folkmängden som hade behövts för att matcha 1975 års siffror. Till exempel, om vi 2011 hade haft samma förhållande folkmängd/brott som vi hade 1975 så hade Sverige haft 79,9 miljoner invånare.

(Det mindre diagrammet är samma som det stora men i en mer bloggvänlig storlek.)

Sexualbrott 1975-2010

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 19, 2011

Brå nämner inte sexualbrotten mer än att våldtäkt ingår i kategorin våldsbrott. ”Viss ökning av anmälda våldsbrott” skriver Brå långt ned på sidan.
http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=3&id=339

Siffrorna till vänster visar hur stor Sveriges befolkning hade behövt vara om antalet anmälda brott i förhållande till folkmängd hade varit detsamma som 1975. T ex. För att matcha 1975 års siffror hade Sverige behövt ca 52 miljoner invånare.

Bloggvänlig storlek
Alla bilder på bloggen är fria att använda. Vill du posta diagrammet på din blogg kan du använda den här mindre varianten om det övre diagrammet är för stort.

DN DN SvD SvD

Tagged with: ,

Våldtäkt inkl. grov 1975-2009

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on januari 16, 2010


Preliminära siffror för 2009. 5879 anmälningar kommer förmodligen justeras uppåt en aning när siffrorna är fastställda. edit: Slutlig statistik här

Det har varit en del förändringar i lagen som utvidgat våldtäktsbegreppet. Den största förändringen skedde 2005 vilket syns tydligt i jämförelse med 2004. Det finns en del som avfärdar våldtäktsstatistiken pga det och menar att det inte skett en ökning. Grafen för alla sexualbrott visar dock att trenden är solklar.

Givetvis har det betydelse för våldtäktsstatistiken när man plötsligt rubricerar fler sexualbrott som våldtäkt, men just förändringen av våldtäktsbegreppet ska ju inte påverka det totala antalet sexualbrott i någon större utsträckning.

Tagged with: ,

Våldtäktsförsök och fullbordade våldtäkter 1975-2008

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on juni 23, 2009

Noterade några märkligheter i våldtäktsstatistiken häromdagen. Att ”försök till våldtäkt” slås samman med ”fullbordade våldtäkter”. Det kanske är praxis, jag vet inte, men lite märkligt är det. Ett försök till våldtäkt är ju per definition ingen våldtäkt och definitivt inte en fullbordad våldtäkt. Något som säkert många tror att statistiken och rapporterna handlar om, när det till exempel skrivs att ”de anmälda våldtäkterna” ökar.

Den andra märkligheten fanns i själva statistiken. ”Försök till våldtäkt” följer inte alls kurvan för ”Fullbordade våldtäkter”.

valdtakt_forsok_fullbordade_1975_2008

valdtakt_forsok_fullbordade_1975_2008_small

Om man vill vara konspiratorisk så är siffrorna för ”försök till våldtäkt” en utmärkt parameter om man vill frisera statistiken. Frisera innebär inte bara att man tar bort. Man kan även lägga till.

De fullbordade våldtäkterna har som synes en procentuell ökning 1975-2008 på hela 1064%. Lägger man till våldtäktsförsöken så minskar ökningen dramatiskt pga den så mycket annorlunda trenden till 609%.

Konspiratoriskt ja kanske det, men anta att det hade varit tvärtom. De fullbordade våldtäkterna hade ökat med bara 60% och våldtäktsförsöken hade ökat med 1064%. Hade man då blandat ihop försök till våldtäkt med fullbordade våldtäkter och rapporterat att ”våldtäkterna” har ökat med 609%, eller hade man separerat det och rapporterat att våldtäkterna har ökat med 60%?

Ska tilläggas att jag mycket väl kan ha missuppfattat något i allt detta. Att jag har läst statistiken fel eller något. Har också letat på nätet efter en förklaring till den märkliga skillnaden i kurvorna men har ännu inte hittat något.

Våldtäkter i New York och Sverige 1975-2008. En jämförelse.

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on juni 12, 2009

new_york_sverige_valdtakt

new_york_sverige_valdtakt_small

Det är vanskligt av flera olika skäl att jämföra statistik mellan olika länder och våra ”experter” avfärdar säkerligen ett diagram som detta snabbare än jag kan uttala ”Sarnecki”. Men jag undrar om de hade avfärdat det lika snabbt 1975 eller 1985. Jag har en känsla av att då hade det gått ganska bra att jämföra statistiken.

Här är samma data som visar antalet våldtäkter per 100,000 invånare.

new_york_sverige_valdtakt_100000

new_york_sverige_valdtakt_100000_small

Siffrorna från New York 1975-2007 är hämtade härifrån:
http://www.disastercenter.com/crime/nycrime.htm

Siffran för 2008 är hämtad från ”Division of Criminal Justice Service”:
http://criminaljustice.state.ny.us/pio/annualreport/crimeupdate2008.pdf.

Det skiljer lite på siffrorna från de olika källorna och jag vet inte anledningen.

diff

Om DCJS är den mer korrekta källan så kan det vara så att alla siffror förutom den för 2008 är mer eller mindre i överkant.

Tagged with: , ,

Stockholms län – Våldtäkt 1975-2008

Posted in Kriminalstatistik -- Stockholms län by Affe on maj 18, 2009
Tagged with: ,

Skåne län – Våldtäkt inkl. grov 1975-2008

Posted in Kriminalstatistik -- Skåne län by Affe on maj 12, 2009

Sverige – Våldtäkt inkl. grov 1975-2008

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on maj 7, 2009

folk_valdtakt_1975_2008

Sverige_folk_valdtakt_1975_2008_small
Flest Våldtäkter i Sverige – SVD DN

Tagged with: ,

Invandrarmän i brottsaktiv ålder

Posted in Kriminalstatistik - Sverige, Migration by Affe on augusti 12, 2016

bra_1996Två stora undersökningar har gjorts om invandrares brottslighet. Den senaste gjordes 2005. Det är hög tid för en tredje, men våra makthavare är mycket ovilliga till en ny undersökning. Vad kan det bero på?

1996 kom en rapport som visade på ett problem i det svenska mångkulturella projektet. Rapporten kom från Brottsförebyggande rådet (Brå) och visade att invandrare (utrikes födda) var överrepresenterade i brottsstatistiken. Rapporten undersökte åren 1985-1989 och kom fram till att invandrarnas överrepresentation var 2,1. Det innebär att det bland invandrarna fanns 110 procent fler brottsmisstänkta per capita än vad det fanns bland svenskar (födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige).

Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna var motsvarande siffra för 100 000 invandrare 10 500 brottsmisstänkta personer.

Nu är ju invandrarna långt ifrån lika många som svenskarna, så överrepresentationen märks inte så mycket. Men ju längre det mångkulturella projektet fortgår, desto mer märkbart kommer det förstås att bli.

2005 kom en uppföljning av rapporten från 1996. Den undersökte åren 1997-2001. Enhetschef Jan Ahlberg på Brå konstaterade att:

den nya rapportens resultat i allt väsentligt bekräftade resultaten från den tidigare rapporten1

Rapporten visade också en annan sak. Problemet hade förvärrats. Istället för 110 procent var det nu 150 procent fler brottsmisstänkta per capita bland invandrare jämfört med svenskar. Utvecklingen gick åt fel håll. Om 5 000 personer av 100 000 var brottsmisstänkta bland svenskarna, var motsvarande siffra för invandrare nu 12 500 brottsmisstänkta.

Överrepresentationen på 150 procent var genomsnittet för invandrarpopulationen. Invandrargrupper från vissa regioner hade en lägre överrepresentation, och från andra regioner var överrepresentationen högre.

andel_registrerade_i_procent

Tabellen visar andel registrerade för brott i respektive grupp under femårsperioden 1997-2001. Den visar inte den faktiska andelen kriminella i de olika grupperna, eftersom långt ifrån alla brott leder till en misstänkt gärningsman. Överrepresentationen på 150 procent gäller för samtliga brott. Vid grövre brott är överrepresentationen ännu högre.2

Varför hade problemet med överrepresentationen förvärrats mellan de båda rapporterna? Brå skriver (min fetning):

Att överrisken [överrepresentationen] för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk [överrepresentation], har ökat.

Brå säger att invandrarpopulationens sammansättning förändrades mellan de två rapporterna, och att det är den huvudsakliga förklaringen till att andelen brottsmisstänkta bland invandrarna hade ökat. Hur den populationsförändringen såg ut kan ju då vara av intresse.

För att göra förändringen överblickbar har jag delat in länderna i tre grupper utifrån brottsaktivitet. Se tabellen ovan där det framgår vilka områden det gäller.

Mycket hög brottsaktivitet (röd)
Hög brottsaktivitet (gul)
Låg brottsaktivitet (blå)

För att ytterligare ringa in problemet tittar vi här bara på den mest problematiska gruppen, män i brottsaktiv ålder 15-44 år.

1975
Först en titt på 1975. Året då en enig riksdag beslutade att Sverige ska bli ett mångkulturellt samhälle.

brottsaktiva_1975

Befolkningsstatistiken från denna tid är ofullständig. Siffrorna är ungefärliga.3 Den helt dominerande gruppen är män som kommer från länder med låg brottsaktivitet, circa 121 000. Närmare 90 000 av dem kommer från de nordiska länderna varav circa 68 000 från Finland. Gruppen med mycket hög brottsaktivitet består till största delen av afrikaner (3 200), främst från Nordafrika.

1987
1987 är ett av åren som undersöktes i Brå:s första rapport. Även från 1987 är befolkningsstatistiken ofullständig i flera avseenden men tillräckligt detaljerad för att ge en övergripande bild. Siffrorna är ungefärliga.4

brottsaktiva_1987

Den blå stapeln med låg brottsaktivitet dominerar fortfarande. Den är större än de båda andra tillsammans. En stor del (ca 71 500) är nordiska invandrare. Gul stapel med hög brottsaktivitet har ökat till 60 500. En stor del av den ökningen (10 300) är från Iran.

2000
År 2000 var ett av åren som undersöktes i den andra rapporten.

brottsaktiva_2000

Den blå stapeln har minskat påtagligt. Gul stapel har nästan fördubblats. Och röd stapel har mer än tredubblats. Den här populationsförändringen var enligt Brå huvudförklaringen till att överrepresentationen hade ökat.

Hur agerade våra ansvariga politiker på den här informationen? Hur borde de ha agerat? Vad Brå i praktiken meddelade i rapporten från 2005 var väldigt besvärande och känsligt. Fortsätter Sverige att fylla på med människor från vissa regioner i världen kommer det med största sannolikhet leda till en ökning av brottsligheten. Vi kommer att få fler kriminella per capita i landet. Vilket förstås leder till att vi kommer att behöva fler poliser per capita. Om vi inte justerar polistätheten i takt med ökningen av kriminella kommer polisen till slut att gå på knäna och hamna i ett krisläge. Ett jobbigt faktum som inte är speciellt kul för en politiker att informera sina väljare om.

”Rösta på oss! Med vår invandringspolitik blir Sverige fantastiskt, men vi kommer att behöva förstärka polisen.”

Inget vinnarkoncept precis. En annan strategi är att förändra invandringspolitiken. En tredje strategi är att stoppa huvudet i sanden. En strategi som är möjlig i Sverige eftersom vår tredje statsmakt inte fungerar. Media ska granska makten och se till att politikerna inte kan stoppa huvudet i sanden.

Nio månader efter att rapporten kom fick vi en ny statsminister, Fredrik Reinfeldt. Idag ser det ut så här:

brottsaktiva_2015

Observera att detta gäller folkbokförda 31 december 2015. Handläggningstiden för asylsökande är lång. Det är tveksamt om ens någon av alla dem som kom under rekordåret 2015 finns med i staplarna. Och en stor del av dem som kom 2015 var just män i brottsaktiv ålder, 15-44 år.

Man kan förstås inte säga något med säkerhet om dagens brottslighet bland invandrare bara genom att titta på populationsförändringen. Vi vet inte om en tredje rapport i allt väsentligt skulle bekräfta resultaten från de tidigare rapporterna, så som den andra rapporten bekräftade den första.

morgan-johanssonDet kommer vi heller inte att få veta. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (s) den 16 februari 2016:

”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället, och jag har därför inte för avsikt att ge Brå något sådant uppdrag.”

Det kan jämföras med vad Brå skrev i förordet till den andra rapporten 2005:

Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst.

Datakällor:
Folk- och bostadsräkningen 1975
Befolkning Folkmängd 1987 efter kön, ålder, civilstånd
Statistikdatabasen SCB
Brå-rapport 2005:17
Brå-rapport 1996:2

1. På sidan 64 i den andra Brå-rapporten finns också en jämförelse mellan de båda rapporterna. Där kan man se hur lika resultaten är med avseende på ursprungsområden. Det är bara Sydostasien som skiljer sig märkvärt mellan rapporterna.

2. Brå vill i rapport 2005:17 inte redovisa några grövre brott i detalj, utan nöjer sig med att redovisa genomsnittet. Men de ger en ledtråd:

”Allmänt kan dock sägas att de grupper som är särskilt kraftigt överrepresenterade när det gäller att vara misstänkta för brott i relation till sin andel av befolkningen totalt sett, också är det när det gäller de enskilda brottstyperna.”

För till exempel våldtäkt ska genomsnittet 150 procent i tabellen bytas ut mot 400 procent, vilket ger oss en aning om hur det kan se ut i respektive grupp.

3. Befolkningsstatistiken över utrikes födda från denna tid är ofullständig och bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 1,3 procent av invandrarpopulationen (2 134 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 483 i blå stapel, 1 168 i gul stapel och 483 i röd stapel.

4. Statistiken från 1987 är precis som 1975 ofullständig. Bara de större ursprungsländerna finns redovisade. De oredovisade länderna ingår i kategorierna ”Övriga Asien”, ”Övriga Europa” etc. och utgör 8,6 procent av invandrarpopulationen (15 100 personer). Dessa osäkra har jag fördelat: 6 164 i blå stapel, 6 164 i gul stapel och 2 771 i röd stapel. Även om den fördelningen är helt fel skulle inte helhetsbilden förändras på något påtagligt sätt. En annan brist är att det inte går att få fram åldersspannet 15-44 år. 16-44 finns däremot redovisat. Antalet 15-åringar har jag uppskattat utifrån deras genomsnittliga procentuella andel (1,8 %) i åldersgruppen 15-44 år under åren 2000-2015

Mer beslutsamma våldtäktsmän?

Posted in Kriminalstatistik - Sverige by Affe on mars 18, 2015

Uppdaterad! Det finns säkert många anledningar till varför en våldtäkt fullbordas och inte stannar vid ett våldtäktsförsök. Men en viktig ingrediens måste ändå vara våldtäktsmannens beslutsamhet. Beslutsamheten hos Sveriges våldtäktsmän verkar ha ökat något enormt sedan 1975.
valdtaktsforsok_1975_och_2014

1975 anmäldes 762 våldtäkter. Av dem var 341 våldtäktsförsök och 421 fullbordade våldtäkter. 39 år senare anmäldes 403 våldtäktsförsök. En ökning med 18 procent sedan 1975. Fullbordade våldtäkter har en något annorlunda trend. Ökningen sedan 1975 är hela 1395 procent.

valdtakt_forsok_fullbordade_1975-2014

Förutom den märkbara ökningen 2005, beroende på en lagändring som rubricerade fler sexualbrott som våldtäkt, förklarar Brottsförebyggande rådet ökningen av anmälda våldtäkter med att anmälningsbenägenheten har ökat. Det vill säga, de faktiska våldtäkterna har inte ökat. Vi har alltid haft ett högt antal våldtäkter (mörkertalet), men det är först på senare tid som våldtäktsoffren har börjat anmäla.

Men om det nu är en ökad anmälningsbenägenhet som är förklaringen till ökningen av (fullbordade) våldtäkter – varför har inte benägenheten att anmäla våldtäktsförsök ökat i samma utsträckning?

Uppdatering 3 april. De slutgiltiga siffrorna för 2014 har kommit. De anmälda fullbordade våldtäkterna har INTE ökat med 1378 procent sedan 1975, som det stod i originalinlägget. De har ökat med 1395 procent.

Invandrarna och brotten – uträkning

Posted in by Affe on juli 6, 2012

För en tid sedan föddes idén om att försöka uppskatta hur brotten fördelar sig mellan svenskar och invandrare utifrån de uppgifter som finns i de båda rapporterna från Brå, 1996:2 och 2005:17. Dels för att få fram vad överrepresentationen 2.1, 3.2, 1.4 osv. betyder i antal brott och dels för att göra uppskattningar om dagens situation. Om jag för ett specifikt år vet fördelningen i populationen utländsk/svensk bakgrund, graden av överrepresentation i de olika grupperna samt hur många brott som anmäldes så borde det gå att få fram en hyfsad uppskattning av läget idag.

För att göra uppskattningarna av brottsfördelningen har jag använt mig av Tabell 12 på sid 43 i Brårapport 2005:17.

Där listas överrepresentationen (överrisken) i de olika brottskategorierna. För ”samtliga brott” finns även de tre invandrargruppernas specifika överrepresentation. Tabell 3 sid 63.

Överrepresentationen för ”samtliga brott” är:

Svenskfödda med ena föräldern född i Sverige
Svenskfödda med båda föräldrarna födda i utlandet
Födda i utlandet
1.4
2.0
2.5

I denna tabell finns också antalet brott per grupp så jag har använt det som ett kontrollexempel för min uträkning. Om jag i min ekvation matar in den angivna överrepresentationen för respektive grupp, populationsfördelningen i procent samt mängden brott i kontrollexemplet (278 138) bör jag få den brottsfördelning som anges. Med två decimaler i procentandelarna i populationen och efter lite testande så fick jag fram exakt rätt brottsfördelning med dessa decimaler för överrepresentationen:

Svenskfödda med ena föräldern född i Sverige
Svenskfödda med båda föräldrarna födda i utlandet
Födda i utlandet
1.41933
2.03009
2.47578



När jag nu vet att min uträkning fungerar kan jag ”bakåträkna” utifrån överrepresentationen för att få fram andelen brott i respektive grupp. (Det vanliga är ju annars att ”framåträkna” utifrån en känd andelsfördelning för att få fram överrepresentationen.)

Åldersfördelning

Undersökningspopulationerna inkluderar personer mellan 15 år och 54 år. För att kunna göra mina uppskattningar behöver jag ta reda på hur populationerna för ett visst år fördelas i det åldersspannet. Detta hittade jag i statistikdatabasen på SCB. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011.

Brå har i 2005-rapporten fått fram en ovanligt hög procentsiffra för ”svenskfödda med en förälder född i Sverige” på bekostnad av ”svenskfödda med två föräldrar födda i Sverige. Brå:s population borde rimligen stämma hyggligt bra överens med SCB:s 1999-population men Brå kategoriserar populationen lite annorlunda. I bilagan på sidan 54 i 2005-rapporten ägnas tre och en halv sida åt detta där läsaren ska övertygas om att deras annorlunda sätt att räkna populationen inte alls, så värst mycket iallafall, påverkar uträkningen av överrepresentationen. Bara det gör ju att man blir misstänksam. De skriver att det ”inte har någon nämnvärd inverkan på helhetsbilden – i alla fall inte så länge man ser på samtliga registrerade brott.”. Jag får inte ihop förklaringen de ger på sid. 54-57. Jag misstänker att det finns felaktigheter. Till exempel här:

Jag har frågat Brå om detta men de svarar inte. Det kanske bara är ett slarvfel. Oavsett vad det är så är det ändå märkligt att olika statliga organ kategoriserar populationen på olika sätt.

Anledningen till att jag hakar upp mig lite på detta är att OM… man av någon anledning skulle vilja påverka resultatet för invandrares överrepresentation i deras favör, det vill säga få den att bli mindre, skulle ett listigt sätt kunna vara att göra deras population lite större.
———————————————-
Exempel:

Population Antal brott Överrepresentation
Invandrare
Svenskar
20%  
80%  
50
50  
4.0

Om man förvandlar 2 procent av svenskarna i populationen till invandrare och antal brott är oförändrat minskar invandrarnas överrepresentation.

Population Antal brott Överrepresentation
Invandrare
Svenskar
22%  
78%  
50
50  
3.5

När det gäller kategorin ”Samtliga brott” är det mycket troligt att flera personer i de två procenten svenskar som skiftar kategori är brottsbelastade i någon form och därför för över andelar brott till invandrarna. Skillnaden i överrepresentation blir då inte så stor. Det är det som Brå syftar på med: ”inte har någon nämnvärd inverkan på helhetsbilden – i alla fall inte så länge man ser på samtliga registrerade brott.” Men när det gäller till exempel våldtäkt är det fullt möjligt att inte en enda våldtäktsman finns med i de två procenten som skiftar kategori, vilket precis som i exemplet resulterar i att överrepresentationen för invandrarna minskar påtagligt.
———————————————-

De andelar jag fick fram från olika källor hos SCB i blått, samt Brå:s population i gult. Luckorna har jag ”höftat” utifrån omgivande procentandelar.

Överrepresentationen

Hur ska man då förhålla sig till ökningen av överrepresentationen?
Som förklaring till ökningen skriver Brå i 2005-rapporten (sid. 37):

Det beror på att gruppen utrikes födda som helhet ser annorlunda ut i dag än för 12 år sedan. Antalet utrikes födda i landet har ökat med 270 000 personer under dessa år. Många av dem som anlänt till Sverige under denna period är flyktingar från just de områden som både i dag och för tolv år sedan har en särskilt hög överrisk att registreras för brott

Eftersom dessa områden främst är Afrika och Mellanöstern och med tanke på hur invandringen har sett ut de senaste åren är det rimligt att anta att överrepresentationen har ökat minst lika mycket mellan 1999 och 2011 som den gjorde mellan rapporterna från 1987 till 1999.

För utrikes födda skulle det innebära att överrepresentationen för ”samtliga brott” har ökat från 2.5 till 2.9. Men jag är mer försiktig i min bedömning och halverar ökningen så att den blir 2.5 – 2.7.1. Jag låter överrepresentationen öka linjärt:
Överrepresentation Utrikes födda
1999 = 2.47578
2000 = 2.49245
2001 = 2.50911
…..
2011 = 2.67578

När det gäller de icke folkbokfördas andel av brotten som ökade från 3 procent till 7 procent så är jag ännu mer försiktig eftersom jag inte har någon indikator på om ökningen fortsätter eller inte. Jag låter den gruppen ligga kvar på 7 procent.

Nu kan man förstås hävda att jag har varit för försiktig, men jag tycker att det är bättre att riskera att underskatta snarare än tvärtom. För att få en uppfattning om hur resultatet hade blivit med annorlunda uppskattningar vad gäller dessa två faktorer, har jag gjort några alternativa uträkningar i slutet av inlägget.

Utöver allt detta finns det ytterligare faktorer att ta hänsyn till när man ska skatta andelarna till hela befolkningen. Ahlberg beskriver hur han gick tillväga i 1996-rapporten på sidan 30. I 2005-rapporten står det ingenting mer än att: ”Den nya skattningen har inte kunnat göras på exakt samma sätt som den förra. Skattningarna bedöms ändå som tillräckligt lika för att en jämförelse ska kunna göras.”
Det hade naturligtvis varit intressant att få reda på varför inte det gick och på vilket sätt skattningarna skiljer sig från Ahlbergs metod.

Jag har ingen möjlighet att göra några skattningar eftersom att jag inte har de data som krävs. Detta visste jag från början men eftersom undersökningspopulationerna var så stora så är inte skillnaderna mellan dem och det skattade resultatet för hela befolkningen speciellt stora. I 2005-rapporten handlar det främst om fördelningen inbördes i invandrarpopulationen. I min framställning specificerar jag ändå inte den inbördes fördelningen så det spelar ingen roll.

På grund av allt det ovan sagda var jag väl medveten om att mina resultat inte skulle bli likadana som de Brå fick fram. Men frågan var om skillnaden skulle bli för stor eller inte. I min uträkning för 1999 får jag fram 55.7 procent för ”Svensk bakgrund” mot Brå:s 54.7 procent så jag är åtminstone på ”rätt” sida. Förmodligen överskattar alltså mina uträkningar brotten för de med svensk bakgrund något.

Resultat

Resultatet av min framräkning för ”Samtliga brott” 2011. De med svensk bakgrund står för 45.6 procent av brotten vilket blir 645 431 anmälda brott. De med utländsk bakgrund 54.4 procent vilket blir 770 849 amälda brott.

Stapeln för utländsk bakgrund är uppdelad i tre delar. Den rosa och röda delen visar antalet brott som de folkbokförda med utländsk bakgrund står för. Den undre rosa delen är andelen brott om gruppen hade haft samma brottsbenägenhet som de med svensk bakgrund, 293 514 brott. Den röda delen är antalet brott som utgör överrepresentationen, 378 195 brott. Det totala antalet brott för denna grupp blir 293 514 + 378 195 = 671 709
Den gula delen är de icke folkbokförda. Asylsökande, illegala, turister, kriminella utländska ligor etc. 7 procent vilket blir 99 140 brott.

Jag har även gjort ett interaktivt diagram där fler år finns med. För 1975 har jag beräknat överrepresentationen på samma sätt som för 2011 fast åt andra hållet. Överrepresentationen för 1987 (2.1) minus ökningen mellan 1987-1999 (0.4) delat med 2.

Alternativa beräkningar för 2011
Några alternativa beräkningar för samtliga brott 2011.

A. Beräkningen som jag har beskrivit ovan. Överrepresentationen har ökat från 2.5 till 2.7 och de icke folkbokfördas andel ligger kvar på 7 procent.
B. Samma som A men här har överrepresentationen ökat från 2.5 till 2.9.
C. Samma som B men de icke folkbokfördas andel har ökat från 7 till 9 procent.
D. Samma som B men de icke folkbokfördas andel har ökat från 7 till 11 procent.

Och några alternativ där jag istället är ännu mer försiktig.

E. Både överrepresentation och icke folkbokfördas andel oförändrade sedan 1999.
F. Samma som E fast icke folkbokfördas andel har minskat från 7 till 5 procent.
G. Samma som F fast överrepresentationen har minskat i samma grad som den ökat i A-exemplet. Från 2.5 till 2.3.
H. Samma som G fast överrepresentationen har minskat ännu mer. Från 2.5 till 2.1 och är nere på samma nivåer som i slutet av 80-talet.

Med andra ord, det ska till ordentligt optimistiska beräkningar för att de med utländsk bakgrund inte ska stå bakom majoriteten av de polisanmälda brotten 2011.

1. Här kanske en procentuell ökning hade varit mer korrekt, dvs. överrepresentationen 2.1 ökade med 19 procent till 2.5 och 2.5 i sin tur borde då öka med 19 procent till 2.97, men jag är inte helt säker på den logiken och det spelar heller inte så jättestor roll eftersom jag ändå halverar ökningen.

Datakällor

BRÅ-rapport 1996:2 ”Invandrares och invandrares barns brottslighet”
Brårapport 2005:17 ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.”
Utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning), hela riket, efter ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011
Befolkningsstatistik 1999 del 3
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Statistik över anmälda brott

%d bloggare gillar detta: