Affes Statistik-blogg

En miljon muslimer i Sverige om 20 år.

Posted in Betraktelser, Gammelmedia, Migration, Prognoser by Affe on februari 4, 2011

När CNN kablar ut en nyhet där Sverige nämns och det är dödstyst om den nyheten i svensk media, då vet man att det är läsvärt.
(Gammalt djungelordspråk)

Detta hände för några dagar sedan när CNN redovisade en rapport från ansedda Pew Forum on Religion and Public Life. Jag har gjort sökningar efter ”pew forum” på de stora svenska tidningarna och SVT men inte hittat något om detta. Jag kan förstås ha missat det.

Rapporten handlade om den muslimska befolkningstillväxten 20 år framåt i olika länder. Angående Europa står det bland annat så här i CNN:s Richard Allan Greenes inlägg:

And two western European countries – France and Belgium – will become more than 10 percent Muslim. Sweden will hover just below that level, at 9.9 percent.

Det finns en hel del intressant i rapporten. Till exempel finns det uppgifter om antalet muslimer i Sverige. Siffror för både 1990 och 2010.

Det kan ju tyckas märkligt eftersom det annars är så oerhört svårt att få fram en siffra. De senaste tio åren har den vanligaste siffran varit ca 400 000, men många andra siffror har nämnts. Till exempel från socialdemokratiska Broderskapsrörelsens medlemstidning valåret 1998 där det stod:

det finns nästan en halv miljon muslimer i Sverige – och att de tillsammans skulle kunna lyfta vilket parti som helst till oanade höjder.”

Pew Forum har tagit uppgifter från Eurostat och FN. Om de siffrorna duger till dem ska de väl duga till oss också tycker man.

Man kan och ska ha diskussioner om hur man ska definiera och hit och dit men helst inte under flera årtionden. Sverige verkar vara formligen besatt av detta. En konsekvens av att man aldrig kan komma överens om några siffror är att diskussionen kvävs redan innan den har börjat.

Sveriges brottsutveckling och brottsstatistik är ett strålande exempel på det. Osäkerheten som hela tiden kablas ut från Brå och våra favoritkriminologer förlamar hela debatten.

Alarmistisk rapport?
Man kan tro att rapporten är alarmistisk och att svensk media därför i sin oändliga visdom och godhet vill skydda oss från propaganda och islamofobi. Men rapporten har inte alls någon alarmistisk ton, snarare tvärtom. Alan Cooperman som leder Pew Forum menar att:

…den muslimska minoriteten i Europa kommer att växa till cirka 10 procent av den totala befolkningen i flera europeiska länder, men där stannar det.

– Det är långt ifrån det scenario om ett framtida ”Eurabien” som populister menar.”

Detta reflekteras även i artikeln i Dagen som har skrivit om rapporten. Rubriken är ”Låga födelsetal minskar muslimsk tillväxt”.

Så varför är det så tyst i övriga svenska media om detta? Varför fylls inte ledarsidor och kolumner med denna nyhet som verkar vara en rak höger mot alla ”näthatare” och inte minst ”islamofoberna” i SD?

Svaret på den frågan hittar man nog i siffrorna som redovisas för Sverige. Som redan nämnts kommer Frankrike och Belgien enligt rapporten att ha över 10 procent muslimer 2030. Närmare bestämt 10,3 respektive 10,2 procent (mellankolumnen i bilden till höger).

I tredje kolumnen redovisas den beräknade ökningstakten. Där ligger Sverige i topp bland de västeuropeiska länderna med 5.0.

Skillnaden i procentandel muslimer 2010 mellan Frankrike (7,5 procent) och Sverige (4,9 procent) är 2,6 procentenheter. Den skillnaden har 2030 minskat till 0,4 procentenheter. Med andra ord knappar vi in på Frankrike med nästan 0,1 procent varje år. Vilket i sin tur innebär att om den beräknade ökningstakten håller i sig ytterligare några år till efter 2030 har vi omkring 2035 gått om Frankrike. Detsamma gäller även i jämförelse med Belgien som vi går om cirka 2038.

Grafiken nedan visar Sveriges avancemang mycket tydligt.

Kort sagt, enligt Pew Forums rapport kommer Sverige inom en snar framtid att ha flest muslimer per capita i hela Västeuropa.

Speglar detta verkligen folkviljan i Sverige?

http://pewforum.org/future-of-the-global-muslim-population-regional-europe.aspx

DN Dagen SvD

Över 100 muslimer om dagen.

Posted in Betraktelser, Migration, Prognoser by Affe on december 13, 2010

Med tanke på vad som hänt i Stockholm den 11 dec kan det vara intressant att titta på hur många muslimer som kommer till Sverige. Detta är förstås något som inte finns siffror på. Dels är det svårt att definiera och dels finns det inget som helst intresse från våra myndigheter att ha koll på det. Det är ju ointressant. Alla är ju lika. Hursomhelst, jag är intresserad av det och säkert fler med mig.

Hur många muslimer finns det i Sverige?
Man kan lugnt konstatera att det råder en stor osäkerhet när det gäller uppskattningar om detta. T ex så uttalade man sig så här år 1998 i den socialdemokratiska Broderskapsrörelsens medlemstidning:

Det finns nästan en halv miljon muslimer i Sverige – de skulle tillsammans kunna lyfta vilket parti som helst till oanade höjder.

Det var 12 år sen och invandringen från muslimska länder har varit mycket stor sen dess. Andra uppskattningar är allt från 250 000 – 400 000 muslimer. 400 000 är nog den vanligaste uppskattningen och det lite märkliga är att den siffran används år efter år efter år. Jag tror jag hörde den första gången för 10 år sen och senast upprepade imamen Abd al Haqq Kielan den siffran i Agenda ikväll utan att någon reagerade. Han kommer nog att sitta i en TV-studio om 10 år och fortfarande påstå att det finns 400 000 muslimer i Sverige utan att någon programledare reagerar.

Hur många muslimer invandrar till Sverige varje år?
Jag hittade en lista på de 50 mest muslimdominerade länderna i världen och använde det som riktlinje. Nu är nog inte alla som kommer från de här länderna muslimer men å andra sidan är heller inte alla som kommer från icke-muslimska länder icke-muslimer. T ex har Indien 12 procent muslimer och en hel del av de ca 4 700 indierna som kommer få uppehållstillstånd/ uppehållsrätt 2010 kan mycket väl vara muslimer men de är alltså inte medräknade i denna uppskattning. Uppskattningen kan med andra ord ”diffa” ordentligt åt båda hållen.

Siffran som jag kom fram till baserar sig på 11 månader 2010 och utgör de som kom från något av länderna i listan som länken ovan går till. Det blev 3 378 personer per månad vilket blir
40 541 för hela året. Delar man det med 365 så blir det 111 personer om dagen.

111 personer om dagen som kommer från länder där islam utövar alltifrån ett mycket stort inflytande till fullständigt dominerar. Man kan nog anta att en mycket stor del av dessa personer är muslimer i en eller annan form. Men alla är ju inte islamister? Nej säkerligen inte. Det har gjorts flera försök att mäta hur stor del av den muslimska gruppen som kan betraktas som islamister. Genom att fråga om sympatier för Al Qaida eller vad de tycker om självmordsbombare med mera. Det brukar hamna på mellan 5 procent och 10-15 procent som hyser och stödjer extrema islamistiska idéer.

Om vi använder oss av den lägsta siffran 5 procent så skulle det innebära att det varje dag kommer ca 5 st personer med islamistiska idéer till Sverige. Eller ca 2 000 om året.

Fiska i grumliga vatten.
Jag antar att Jan Eliasson med ”grumliga vatten” syftar på svenskar som inte gillar denna utveckling. I synnerhet när utvecklingen beror på frivillighet och politiska beslut, och att de själva betalar dyra skattepengar för detta.

Är det verkligen så ”obeskrivligt konstigt” Jan Eliasson?

http://www.migrationsverket.se/info/1903.html

http://www.sydsvenskan.se/opinion/signerat/matsskogkar/article158013/Hand-i-hand-med-Hamas.html

DN DN SvD SvD SvD

Lögnaktiga översättningar

Posted in Betraktelser, Gammelmedia by Affe on april 23, 2012

I Dokument Utifrån den 22 april sändes den franska dokumentären ”Europas extremister”. Bland annat intervjuades ledaren för English Defence League, Tommy Robinson. Pratbubblorna är min översättning.

Under de cirka 35 sekunder som bildserien spänner över begås det två grova felöversättningar. Den första i ruta 3 är mycket tydlig. Här betonar Tommy Robinson att det inte är alla muslimer som avses utan en viss procentandel. Förmodligen har han tidigare i intervjun förklarat vilka han menar med ”de här procentandelarna” (”these percentages of”) och hur stor andelen är, eftersom reportern inte frågar om det.

I översättningen tar man helt sonika bort ”procentandelarna av” och skriver bara ”muslimerna” underförstått alla muslimer.

Den andra felöversättningen är inte lika uppenbar. I ruta 6 säger Robinson: ”It’s like an invading army..”. Men översättaren har översatt det som om han sa ”They are like an invading army..”. Vid en första anblick kan det tyckas som ett obetydligt fel, men det förändrar hela betydelsen av det han säger. Jag uppfattar det som att Robinson, även om han är lite otydlig, gör en liknelse. Att hela situationen med att ha en växande grupp människor i Storbritannien (islamister) som har som mål att förändra landet till en shariastyrd islamistisk stat, utan att någon reagerar, är lika absurt som om en armé skulle invandera landet utan att någon gjorde något.

Här intervjuas Tommy Robinson av Michael Coren. Hela klippet är sevärt, men det är framspolat till 09:09 där han svarar på en viktig fråga. Nog är det en lite annorlunda bild man får av Tommy Robinson?

http://svtplay.se/v/2780475/dokument_utifran/europas_extremister
Klippet med Robinson start 40:01 in i programmet.

Om egyptierna själva får välja.

Posted in Betraktelser by Affe on februari 17, 2011

Det är nya tider sannerligen. Jag påbörjade detta inlägg igår och innan jag skulle posta det idag råkar jag titta lite på den utrikespolitiska debatten i riksdagen från igår. Jag såg att Kent Ekeroth redan har informerat riksdagen om den här undersökningen. Vi har alltså kunniga personer i riksdagen som kan nyansera debatten.

Det rör sig om en undersökning från Pew Research som publicerades i december 2010. De frågade muslimer i olika länder vad de ansåg i vissa frågor. Till höger är några av resultaten för Egypten.
(Det framgår inte vad respondenterna svarade som inte svarade ”Ja” i de tre första frågorna.
Jag gjorde därför resterande del randiga som en blandning av ”Nej” och ”Vet ej”.)

Sekulär revolt

Jo, det kanske är en sekulär revolt och islamisterna ligger lågt för tillfället, men spelar det någon roll? Opinionsundersökningar ska visserligen alltid tas med en nypa salt, men resultatet från de egyptiska muslimerna är uppseendeväckande även i jämförelse med andra muslimska länder.

Går det att vara annat än mycket skeptisk inför förutsättningarna för demokrati och rättvisa i Egypten? Jodå, om man är svensk politiker går det alldeles utmärkt.

Missa inte debatten och Kent Ekeroths replikskiften. Det är mycket underhållande, men också skrämmande att se hur naiva Ekeroths motdebattörer är. Inte minst Jonas Sjöstedt.

DN DN SvD SvD Dagen

Foto på Jonas Sjöstedt av Gabriel Liljevall

Sista spiken i Newsmills kista?

Posted in Betraktelser by Affe on april 12, 2010

Psykologen Maj Grandmo skrev en artikel på debattsidan Newsmill. Efter någon dag censurerades ett stycke och nu är artikeln helt borttagen. Den kan ”underblåsa rasistiska strömningar” förklarar newsmill. Det måste ha varit ängsliga dagar på redaktionen. Grandmos artikel toppade listan över mest lästa artikel på Newsmill i två dagar.

Maj Grandmos artikel i sin helhet kommer nu kunna läsas på många bloggar. Förmodligen kommer den nu nå ut till mångdubbelt fler personer. Sug på den, Newsmill.

Hela artikeln (diagrammet över misshandel lade jag till)

tillägg: Jag hittade en cachad sida med de första 50 kommentarerna till artikeln. Länken hittar du under artikeln.
——————————————————
Vurmen för mångkulturen och sanningen
av Maj Grandmo

Likt en enstämmig kör sjunger politiker och media mångkulturens lov. Dock får via aldrig reda på vad som är så bra med mångkulturen. Däremot måste man argumentera sig blå om man råkar ha lite reservationer när det gäller mångkulturens positiva effekt på demokratin, yttrandefriheten och öppenheten.Professor Robert Putnam, en sann förespråkare för invandring, har forskat på mångkulturens effekter på samhället. Hans resultat visar att mångkulturen för med sig en lång rad negativa konsekvenser, på såväl kort som på lång sikt.Vurmen hos den svenska makteliten för den tveksamma mångkulturen måste bottna i ett skuldkomplex där ett flertal försvarsmekanismer är aktiva.

På 1950-60-talen hade Sverige en sund invandring av arbetskraft. Tillsammans med folkhemmets kamp för assimilering av nyanlända och värdet av en homogen kultur med sann nationell identitet, blev Sverige det rikaste landet i världen. Samhället var tryggt, stabilt, brottsligheten låg, BNP högt och skatterna låga. Sverige var en attraktiv handelspartner och företagsvärlden blomstrade.

Men vad hände egentligen? Vi har fallit som en sten i välståndsligan, folket jobbar i ihjäl sig och mår dåligt, medan över en miljon människor går sysslolösa. Ungdomarna kommer inte in på arbetsmarknaden; fackens maffialiknande metoder, LAS och andra uteslutande regler och dogmer håller utvecklingen tillbaka. Våldsbrottsligheten är skyhög, våldtäktsligan i Europa toppas av Sverige med råge.

Något hände uppenbarligen i 1970-talets början. 1968 var året då 40-talisterna stod på barrikaderna och skrek ”ner med kapitalismen”. Man efterlyste ”solidaritet med världens folk” (Sverige = alliansfritt!!!), ”ner med USA”, ja i stort sett ”ner med allt”. Åter igen, vi bodde alltså i ett blomstrande välståndsland. Vad ville de egentligen? Man ville ha, inte socialdemokrati, inte ens socialism. Det var Marx som var Gud och Mao hans profet. Man kan verkligen undra hur en generation som så ivrigt proklamerade för öppenhet, medvetenhet och kampfronter, kunde beundra kommunistiska diktaturer.

Nåväl, 40-talisternas högt uppskruvade megafoner skapade det vi idag kallar för ”välfärdsamhället”. Ett system som har givit oss världens största offentliga sektor med världens högsta skatter, utarmande av företagskulturen, där alla måste jobba för att klara av att betala alla skatter och avgifter. Där makten över det egna livet har krympt till en valnöts storlek. När båda föräldrarna jobbar lämnas barnen in på dagis, ett slags förvaringsanstalt i Alva Myrdals anda. Barnen blir vilsna och otrygga över att splittras upp i så många ”uppfostrare”. Svenska barn mår i ett internationellt perspektiv ovanligt psykiskt dåligt. I andra länder varnar man för att ta efter det svenska exemplet.

Den egna ekonomin är otillräcklig och barnfamiljer är därför en stor massa bidragstagare. När inte den egna ekonomin räcker till, tar bidragssystemet vid. Man betalar sålunda först in 60% av all inkomst (kommunal, statlig skatt + arbetsgivarens utgifter för att ha folk anställda), för att sedan begära tillbaka en del av denna. Byråkratin är därför ofantlig, 5-600 myndigheter (inget vet, jag har kollat), kollossen på lerfötterna vet inte vad som är början och vad som är slutet, vad någon av händerna sysslar med.

Och så på detta: invandringen. Från sjuttiotalets början till idag, har Sverige tagit emot bortåt 1,5 miljon nya invånare. De senaste åren har invandringen legat på c:a 100.000, mestadels anhöriginvandrare. Den internationella solidariteten innebar alltså att vi har infört svängdörrar in i landet. Intressant nog så sammanfaller byggandet av bidragssamhället med denna extrema befolkningstillökning. Man kommer ofta från länder i Mellanöstern, majoriteten är muslimer. Asylskälen är ofta mer än tveksamma, man tar sig hit via människosmugglare och betalar bortåt 100.000 kr för en resa hit. Inga fattiglappar således.

En frapperande del av dessa människor kommer aldrig in i det svenska samhället. Mindre än 50% går och lär sig svenska på SFI. Man bildar egna enklaver där man lever i stort sett som man alltid har levt, bara lite mer strikt, eftersom man tenderar och bli mer fundamentalist än i hemlandet. I vissa grupper, t ex irakier och somalier är arbetslösheten 70-80%. Lärare på skolorna med mycket invandrarbarn hävdar att dessa inte har den minsta lust att bidra med en fena till det svenska samhället. Istället åtnjuter man frukterna av 40-talisternas idealsamhälle. Media frossar numera i hur ”frustrerade” invandrarna är på det svenska samhället och att man tar ut det hela genom att bränna ner förorterna. Invandrare i både första, andra och tredje generationen är för övrigt kraftigt överrepresenterade i brottsligheten, särskilt då vålds- och sexbrott. Att Sverige har så hög brottslighet nu mot förr är i mycket ett resultat av 40 års import av improduktiva multikulti.

Och det är alltså detta som är det mångkulturella samhället. Det största problem vi har i vårt land. Och ingen får prata om det. Gör man det är man rasist och kan bli av med jobbet.

Robert Putnam har publicerat flera rapporter som pekar på samma sak. Mångkultur medför ett allt tystare, otryggare, instabilare och normupplöst samhälle. I slutändan upphör samhället att kunna upprätthålla fasaden som demokrati. Han pekar på värdet av homogenitet och och en enad nationell identitet som grundvalar för att allt ska fungera.

Men i Sverige ryggar makteliten för sanningen. Jag är säker på att man ligger på kvällen och smygläser Robert Putnam och håller med i varje stavelse. Men här slår försvaret till; oönskade impulser måste omedelbart förpassas till sin mörka bakgård. I det öppna ljuset blir man därför en stark förespråkare för det man innerst inne känner är fel. Detta fenomen kallas reaktionsbildning på psykologspråk.

Och dessutom bär Sverige på gamla försyndelser. Neutralt och alliansfritt stod vi pall för Hitler. Men vad kostade detta? Vi höll tyskarna om ryggen, hade diplomatiska och idrottsliga förbindelser med dem och lät soldaterna passera genom landet för att de lättare skulle kunna anfalla våra grannländer. Grannar som vi för övrigt kastade ut när de kom och bad om vår hjälp. Den svenska solidariteten har uppenbarligen sina brister.

Men med krigsgenerationen, 40-talisterna kom så vår chans att lätta på skuldbördan. Och här står vi nu idag. Med skägget i brevlådan men utan att ha fått ut ändan ur vagnen. Vi är förnekelsens folk och likt alkoholistens envisa försvar för att få dricka, tror vi det gör oss goda att blunda, räkna till tio och prisa välfärdssamhällets lågvattenmärke: mångkulturen.

Newsmill
Censuren på Newsmill

Artikeln med 50 kommentarer från Google cache

Om länken ovan slutar fungera så finns kommentarerna sparade här.

Tagged with: , ,

Folkpartist vill tillåta slakt utan bedövning

Posted in Betraktelser by Affe on januari 23, 2010

Mycket reaktioner på SvDs artikel idag om att ritualslaktat kött säljs i svenska affärer. I artikeln får man intrycket att den svenska linjen är fast. Att det finns en stark konsensus här i landet om hur vi vill ha det när det gäller slakt av obedövade djur. Förmodligen finns en sådan stark konsensus, men den är långtifrån total.

Folkpartisten Fredrik Malm i en motion år 2007

Sverige bör välja en annan väg och tillåta religiös slakt utan bedövning.

Hur många djurvänner i Folkpartiet vet om detta?

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02MJ381

Kan det vara så att anledningen till att det inte är så uppmärksammat (inte i Svd-artikeln ovan eller när det begav sig) även det finns i Malms motion?

Fredrik Malm skriver:

Främlingsfientliga Sverigedemokraterna krävde i sitt valmanifest 2006 att ”alla former av religiös ritualslakt skall vara förbjuden, samt att import av produkter som framställts med metoder där djurplågeri förekommer skall förbjudas”.

Jag skulle tippa att andelen svenskar (minus judar och muslimer) som håller med SD om detta rör sig mellan 99% och 100%.

För hur hycklande är det inte att förbjuda slakt utan bedövning i Sverige men tillåta import? Det enda(?) partiet som har ryggrad i denna fråga är SD? och var det kanske detta Jan Helin på Aftonbladet menade med ”gulliga djur” när han beslutade att SD inte ska få annonsera till valet eftersom de kommer ”lura” läsaren med bilder på gulliga djur.

Syntax Error hos djurrättsaktivisterna
SvD 1 SvD 2
Fredrik Malms blogg
Bild: Gurgin

%d bloggare gillar detta: