Utländsk bakgrund i kommunerna 2002-2027

Att Sverige har förändrats de senaste decennierna är det nog ingen som förnekar. Men hur stor är förändringen, och hur ser det ut tio år framåt om det får fortsätta på samma sätt? Så här ser utvecklingen i procent ut i Sveriges 25 största kommuner.

Observera att definitionen på ”utländsk bakgrund” skiljer sig från den officiella definitionen som är mer snäv. Mer om denna mer rimliga definition, som har föreslagits av ekonomen Jan Tullberg, kan du läsa om i detta inlägg.

Den första tabellen visar hela befolkningen. Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Om man är intresserad av den demografiska förändringens eventuella påverkan på brottsligheten är hela befolkningen ett dåligt mått. Personer med svensk bakgrund dominerar kraftigt bland de äldre, och äldre människor är inte speciellt brottsaktiva.

Bättre då att begränsa urvalet till den problematiska grupp som i alla tider har stått för en stor del av brottsligheten. Framför allt den brottslighet som skapar otrygghet. Våldsbrott, rån, hot etc. Den gruppen är unga män.

Nedan visas utvecklingen i samtliga kommuner. Vissa kommuner har ett stort inslag nordiska invandrare. Vanligtvis på grund av att kommunen gränsar till Norge eller Finland. Eftersom nordiska invandrare har en förhållandevis låg brottsaktivitet finns det anledning att markera vilka kommuner som har ett starkt nordiskt inslag.¹ Om över 40 procent av alla utrikes födda män i kommunen hade nordiskt ursprung 2015 är den markerad med turkos bakgrund.

Jag har även gjort en enkel framskrivning baserad på de senaste tio åren. Om utvecklingen fortsätter i samma stil som den har gjort den senaste tioårsperioden blir detta utfallet. Om utvecklingen har varit extra extrem i kommunen blir även framskrivningen extrem. Framskrivningen bör därför inte i första hand ses som en prognos, utan mer som ett mått på hur stor den demografiska förändringen har varit det senaste decenniet.

Samma tabell som ovan men sorterad efter utländsk bakgrund 2017.


Källor
SCB Statistikdatabasen

^1.Det finns fler kategorier utrikes födda som har en låg brottsaktivitet. Till exempel östasiater. Tyvärr är den officiella statistiken över demografin i kommunerna mycket bristfällig, så det går inte att utläsa hur stort inslag av andra lågbrottsaktiva grupper det finns i kommunen. Och än mer bristfällig kommer statistiken att bli då SCB 2015 slutade att uppdatera tabellen som jag har använt.