Djurplågeri – inget allmänintresse?

Djurplågeri och brott mot försvarslösa djur är någonting som ofta väcker stor upprördhet hos allmänheten. Med all rätt, djur är helt utlämnade till och beroende av människors förmåga att behandla dem väl. Men hos Brå (Brottsförebyggande rådet) bevärdigas djurplågeri inte ens med en egen brottskategori. Istället ligger det ihopklumpat med diverse andra brott som “Myteri”, “Brott mot griftefriden”, “Otillåtet förfarande med pornografisk bild” och tio andra kategorier.

För en tid sedan försökte jag hitta ”Djurplågeri” i Brå:s databas över anmälda brott. Det borde väl ligga under ”Miljöbrott (djur och natur)”. Men jag hittade ingenting. Jag mailade och frågade.

Mailväxling med Brå

Hej,
Var hittar jag statistik om djurplågeri?

Svar från Brå:
Statistiken över anmälda brott bygger på så kallade brottskoder som tas fram av Brå tillsammans med rättsväsendets myndigheter. Djurplågeri saknar unik brottskod utan är in sorterad under en brottskod (1606) som är en så kallade övrigt kod och innehåller ett flertal brott.
Det går därför inte att urskilja just djurplågeri i statistiken. Däremot redovisas djurplågeri i lagföringsstatistiken eftersom den inte bygger på brottskoder utan lagrum. Om du vill veta mer om vilken detaljeringsgrad statistiken över anmälda brott finns på, kan du läsa publikationen, kodning av brott där alla brottskoder står listade. Länk till brottskodningslistan.

Tack för svar. Jag tycker att detta är väldigt märkligt. Vad är anledningen till att Djurplågeri saknar unik brottskod?

Svar från Brå:
Brottskoderna tas fram av Brå i samråd med rättsväsendets myndigheter. Givetvis skulle man kunna önska att det fanns en brottskod för varje unikt brott men ett sådant system skulle vara närmast omöjligt att administrera. Vilka koder som ska finnas görs utifrån en bedömning av vilka brott det finns störst allmän intresse att följa upp.

Tack för ditt svar, som dock ger upphov till ett par följdfrågor.

Ditt svar indikerar att djurplågeri är ett av de brott som enligt Brås och rättsväsendets myndigheters bedömning har mindre allmänt intresse. Hur har ni kommit fram till denna bedömning och vad grundar ni den på?

Det allmänna intrycket enligt min mening är istället att djurplågeri är ett av de brott som tilldrar sig mycket stort intresse och engagemang från allmänhetens sida. Det vore därför intressant att ta del av hur ni har resonerat för att komma fram till denna policy.

Svar från Brå:
Hej,
Här är lite mer information om principer och regler vid införandet av brottskoder.

Dagens brottskodsystem innehåller cirka 400 olika koder. En utökning av antalet brottskoder risker att ge en dålig kvalitet på den information som registreras genom brottkoderna. Man bör därför för varje behov av att ändra eller införa ny brottskod noga överväga ett sådant beslut. Nedan följer principer och riktlinjer för beslut om att införa nya eller ändra befintliga brottskoder.
För att kunna införa nya brottskoder eller ändra befintliga brottskoder ska samtliga av följande grundläggande kriterier vara uppfyllda:

• Brott som representeras av brottskoder ska regleras i svensk lagstiftning.
• Informationsbehovet ska vara av långsiktig karaktär.
• Registrering av efterfrågad information ska förväntas kunna hålla god kvalitet.
• Efterfrågad information ska passa in i nuvarande och framtida struktur för brottskodsystemet.

För att kunna införa nya brottskoder eller ändra befintliga brottskoder ska, förutom de grundläggande kriterierna, en eller flera av följande kriterier vara uppfyllda för efterfrågad information:

• avser brottslighet som begås, anmäls i större omfattning eller utgör en större del av rättsväsendets verksamhet.
• avser allvarlig (grov) brottslighet.
• avser en av regeringen, rättsväsendet prioriterad brottslighet att följa för att t.ex. kunna förebygga eller utreda brott.
• avser brottslighet där det finns ett stort och varaktigt samhällsintresse av att kunna följa.
• behövs av andra mycket centrala och mycket angelägna verksamhetsmässiga skäl.

Som jag tidigare nämnde tas brottskoderna fram av Brå i samråd med rättsväsendets operativa myndigheter. Varför önskemål om egen brottskod för djurplågeri inte inkommit tidigare kan jag icke besvara.

Om du önskar kan du inkomma med ett önskemål om att införa en egen brottskod för djurplågeri så kommer vi pröva detta i när en översyn av brottskoderna görs. Det är dock inte säkert att önskemålet kommer att bifallas utan det måste accepteras av rättsväsendets myndigheter.

(slut på mailväxlingen)

Min kommentar:
Det låter onekligen som att ett brott måste vara synnerligen allvarligt för att få en egen brottskod. Som till exempel det allvarliga brottet:
”Överträdelse av tillträdesförbud vid idrottsarrangemang” som har brottskod 4028. I genomsnitt kommer det in fyra anmälningar per år och varje gång blir det krigsrubriker i tidningarna.
Eller:
”Tullbrott, ej grovt, vårdslös tullredovisning” med brottskod 4048.
Eller:
”Ringa bidragsbrott mot övriga (PPM, CSN och Migrationsverket)” med brottskod 5072. (Ett bidragsbrott kan avses som ”ringa” om beloppet inte överstiger 1 500 kronor.)

Nu tycker jag inte att man ska strunta i att föra statistik över de här brotten. Det är väl bra att man dokumenterar så mycket som möjligt. Inte minst för att kunna följa brottstrender över tid. Men kan någon hävda att de här brotten är grövre eller har mer allmänintresse än djurplågeri?

Jag kollade upp anmälningsstatistiken för brottskodskategorin 1606. En kategori där man lägger de udda och ointressanta(?) brottsanmälningarna som inte passar in någon annanstans. Där återfinns djurplågeri. Tillsammans med ”Myteri”, ”Brott mot griftefriden”, ”Otillåtet förfarande med pornografisk bild” och tio andra kategorier. Kategorin kallas på Brå:s sida:
”Övriga brott mot kap. 16, upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten m.m.”. Inte precis en kategori där man förväntar sig hitta ”djurplågeri”.

Den här anmälningsstatistiken är förstås ganska värdelös. Man kan inte utläsa något om de enskilda brottskategorierna. Jag kollar därför upp lagföringsstatistiken för att få ett hum om hur fördelningen av dessa 14 kategorier kan tänkas se ut. Jag lägger ihop de senaste tio årens domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.

Inte så förvånande dominerar djurplågeri. Inte ett enda fall av myteri eller något förledande av ungdom de senaste tio åren. ”Våldsamt upplopp”¹ och ”Ohörsamhet mot ordningsmakten” utgör 22 procent respektive 10 procent. Djurplågeri utgör 61 procent.

Men det är viktigt att komma ihåg att detta är domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser. Inte anmälningar. Under perioden 2002-2011 anmäldes 15 470 brott som hamnade under brottskod 1606. Endast 977 gick så långt som till lagföring. Det kan mycket väl vara så att kategorin ”Djurplågeri” dominerar ännu mer i anmälningsstatistiken då många av de anmälningarna förmodligen inte går så långt som till lagföring.

Vad beror då detta på? Varför för man inte anmälningsstatistik över Djurplågeri? Och i den statistik som finns (kod 1606), varför finns inte ”Djurplågeri” med i beskrivningen trots att den sannolikt är den överlägset största kategorin bland de 14 kategorier som finns i brottskod 1606?

En del kanske rycker på axlarna åt detta. Det är ju ”bara” djur. Men förekomsten och eventuell ökning av djurplågeri i ett samhälle är i allra högsta grad intressant. Även för personer som inte bryr sig om djurens lidande.

A study conducted by Northeastern
University and the Massachusetts
SPCA found that people who abuse
animals are five times more likely to
commit violent crimes against humans.
The majority of inmates scheduled to
be executed for murder at California’s
San Quentin penitentiary “practiced”
their crimes on animals, according to
the warden.

Animal Abuse & Human Abuse: Partners in Crime (obs! starka bilder)

^1. Det bör tilläggas att Våldsamt upplopp och Djurplågeri är två mycket olika kategorier när det gäller anmälningar. Ett enda Våldsamt upplopp kan generera väldigt många anmälningar. Det ligger i brottets natur sa att säga. För djurplågeri råder i många fall närmast det motsatta förhållandet. En djurplågare kan plåga djur under lång tid och vid många tillfällen och generera en enda anmälning.