Hatbrott mot svenskar, urvalet absurt.

Brå har utvidgat definitionen på hatbrott så att den även inbegriper hat mot svenskar. Det var på tiden. Varför kan ingen journalist fråga varför inte detta självklara har gjorts tidigare? Men det är klart, då kan ju folk undra varför ingen journalist har reagerat över att hatbrott mot svenskar inte har registrerats tidigare, så som det görs i andra västländer. Nej, det är nog bäst att sitta still i båten. Det som många har reagerat på, nu när definitionen på hatbrott har blivit lite rimligare, är fördelningen. Det rör sig alltså bara om 126 hatbrott mot personer med svensk bakgrund. Låter det rimligt? Men alla ”svennejävel”, ”svennehora” då? Alla invandrargäng som bara ger sig på svenskar? Som t ex. Petra Åkesson skriver om i sin c-uppsats i sociologi. Hon intervjuade 11 unga rånare med invandrarbakgrund. Rånarna beskriver det som ”ett krig mot svenskarna”.

De intervjuade pojkarna är mellan 15 och 17 år och en av dem förklarar för Petra Åkesson vad makt innebär för honom. ”För mig är det att svenskarna ska lägga sig ner på marken och pussa mina fötter.”

– Ungdomarna varken planerar eller organiserar de brottsliga handlingarna och har därför inte något affärsmässigt förhållningssätt, säger Petra Åkesson. Det som i stället är utmärkande för deras handlingar är att de ser sina rån som en livsstil. Varför detta hat mot svenskar? – ”Dom hatar ju oss”, svarar pojkarna med en sorts självklarhet, säger Petra Åkesson.

Jag ögnade igenom publikationen ”Hatbrott 2008” från Brå för att få klarhet i hur det kunde vara så få hatbrott mot svenskar. Det är inget roligt kan jag säga. Det är som om författarna tänkt, nu ska vi fylla det här med så mycket ovidkommande fakta och så mycket meningslösa detaljer som vi bara kan så ingen jävel orkar gå igenom det. Efter mycket om och men tror jag att jag hittade orsaken, på sidan 23. Det finns ingen särskild brottskod i polisens system för att registrera brott med hatbrottsmotiv så Brå konstruerar en metod.

Metoden bygger i huvudsak på utsökning av ett urval av anmälningar rörande sådana brottstyper som har bedömts vara relevanta för hatbrotts- statistiken. Effekten av denna avgränsning är svår att uttala sig om, men innebär att en del hatbrott exkluderas i statistiken.

Nej, Klara Klingspor och Anna Molarin som är författare, effekten av denna avgränsning är inte alls svår att uttala sig om. Inte när man får reda på två av brottstyperna som inte genomsöks. Personrån och sexualbrott. Kanske de två brottstyper som man kan misstänka att det mesta hatet mot svenskar manifesteras i. Effekten av avgränsningen, som utredarna av någon anledning ansåg vara så viktig att göra, kan bli ganska absurd. I publikationen finns det ett exempel på ett av de 126 hatbrotten som begicks mot svenskar år 2008.

Jessica stod och väntade på tåget i trängseln när det uppstod ett mindre bråk mellan två män bredvid henne. Ena mannen började spotta omkring sig, men missade när han spottade mot Jessica. När de kommit ombord på tåget fortsatte mannen att trakassera Jessica och kallade henne för ”Jävla svenne hora” och ”ni äter så äcklig mat” och så upprepade han ”jävla svenne hora”.

Ponera att de här männen, efter att ha utfört detta hatbrott mot Jessica, även hade våldtagit henne, då hade vi haft ett hatbrott mindre i statistiken. Om man vill vara riktigt brottsförebyggande och det vill väl Brå, så föreslår jag en kampanj där man försöker få rasister och andra som sysslar med hatbrott mot minoriteter att även se till att råna eller våldta sina offer. Då skulle hatbrotten minska dramatiskt. Hatbrottsstatistiken 2008 Tre av fyra hatrott är rasistiska Minoriteter kan också hata DN HD Fler hatbrott fångas upp GP ETC Blt