Rån och hotbrott i Malmö 1975-2011
Malmö har varit i blickfånget den senaste tiden, och då kan det ju passa bra med lite statistik.
Brå redovisar ingen statistik för kommunerna för tiden före 1996. Jag har tidigare skrivit att ”de inte vill publicera”. Detta är ett antagande. Rimligtvis bör statistiken för kommunerna finnas någonstans. Statistiken för länen finns ju redovisade.
Om inte Brå har uppgifterna bör de rimligtvis ha både möjlighet och befogenhet att samla in siffrorna från
polisdistrikten.
Eftersom statistiken för Skåne län finns redovisad kan man utifrån den göra hyfsade uppskattningar för Malmö kommun. Kurvan i de grå fälten är alltså inte exakta siffror utan en uppskattning baserad på Skåne län.
Hotbrott
Hotbrotten 1975-1995 utgör 28.6 procent (genomsnittet 1996-2011) av den brottskategorin i Skåne län för respektive år. Om den uppskattningen stämmer så handlar det om en smått overklig ökning av hotbrott i Malmö kommun med 835 procent.
I hotbrottskategorin ingår många olika slags brott men de dominerande är olaga hot och ofredande.
Rån inkl. grovt
Av alla rån i Skåne län 1996-2011 har Malmö stått för i genomsnitt 52.9 procent. Brottskurvan 1975-1995 är således 52.9 procent av alla rån som begicks i Skåne län de åren.
De svaga siffrorna till vänster i diagrammen är folkmängden som hade behövts för att matcha 1975 års siffror. Till exempel, i övre diagrammet, om Malmö 2011 hade haft samma förhållande folkmängd/brott som det var 1975 så hade Malmö idag haft över 2 miljoner invånare.
Våldsbrott 1975-2011
Inget nytt under solen. Som vanligt slår anmälda våldsbrott rekord. Jag noterar att det är 30 316 fler våldsbrottsanmälningar 2011 jämfört med 2004. Det är fler än det totala antalet anmälningar som gjordes 1975.
De svaga siffrorna till vänster är folkmängden som hade behövts för att matcha 1975 års siffror. Till exempel, om vi 2011 hade haft samma förhållande folkmängd/brott som vi hade 1975 så hade Sverige haft 35,2 miljoner invånare.
Bloggvänlig storlek
Utrikes födda i Sverige under 110 år
Detta är ett försök att få en bild av invandringen till Sverige från år 1900 till 2010. Vad kartorna visar är antalet folkbokförda utrikes födda i Sverige från ett visst land under ett visst år.
Det är inte helt lätt att göra med tanke på alla förändringar som har skett under perioden. Under den interaktiva kartan skriver jag mer om de problemen och hur jag har gått tillväga.
- Klicka på bilden ovan och vänta tills det har laddat klart.
- Klicka på ett land för att visa siffrorna för det landet.
- Klicka på ett årtal för att se förändringen.
Datakällor
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2001
Utrikes födda i riket efter födelseland och kön. År 2000-2010
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Ullenhags myter – Myt 1
Myt 1:
”Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.
Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.
Hur tillförlitliga har SCB varit tidigare?
Framtidsprognos 1988 angående folkmängden i Sverige år 2025:
9 023 650
(Källa: SCB Sveriges framtida befolkning; Prognos för åren 1989-2025)
Folkmängden den 31 oktober 2011 var:
9 475 954
9 023 650 uppnåddes någon gång 2004. En felbedömning på 21 år.
Nordisk bakgrund i Sverige 1900-2010
(Uppdatering: Jag har nu hittat uppgifter för 2010 och den uppskattade procentsiffran är korrigerad.)
Detta inlägg kan ses som ett komplement till det tidigare inlägget på samma tema. Här har jag separerat dem med nordisk bakgrund från resten med utländsk bakgrund och placerat dem i de blå staplarna. De har en lite annorlunda nyans så att man kan urskilja dem.
Det är ett bra diagram att ta till när argumentet: ”Men det är ju många från Norden bland invandrarna” dyker upp. Ja, det är fortfarande många från Norden (främst Finland), men trenden är tydlig. Det visar cirkeldiagram ännu bättre.
Fördelning nordisk/utomnordisk av de utrikes födda i populationen.
Procenten ovanför staplarna (det övre diagrammet) avser de med utomnordisk bakgrund (röd och gul). Procenten på de blå staplarna avser de med nordisk bakgrund.
För källmaterial och mer information se det tidigare inlägget.
Utländsk bakgrund i Sverige 1900-2010
Utländsk bakgrund i Sverige 1900-2010
Uppdatering. Jag har hittat siffror för 2010 och korrigerat inlägget. 26.8 procent för 2010 är ändrat till 26 procent.
Antalet invånare med utländsk bakgrund ökar snabbt i Sverige. Allra snabbast har ökningen varit de senaste tio åren, då den har fördubblats jämfört med de tjugo åren dessförinnan. I dag har mer än var fjärde invånare i Sverige utländsk bakgrund. Samtidigt minskar andelen svenskfödda med inrikes födda föräldrar.
Diagrammet ovan visar ökningen av människor med utländsk bakgrund i Sverige. De gula och röda staplarna utgör tillsammans det som förr kallades ”utländsk bakgrund”. Procenten ovanför staplarna visar hur stor del av befolkningen som de utgör.
Sedan 2003 för SCB inte längre statistik på svenskfödda med bara en utrikes född förälder. De räknas inte längre till gruppen ”utländsk bakgrund”. Med ett penndrag försvann cirka 565 000 personer från den statistiken. (Uppdatering: Tydligen för SCB fortfarande statistik över det. Mer om det i ett kommande inlägg.)
Bland dessa personer finns säkert många som både ser sig själva som och av andra betraktas som helsvenskar. Men med tanke på hur det ser ut idag, segregation och stor invandring från utpräglat religiösa/patriarkala kulturer kan man förmoda att det ”utländska” i många familjer starkt lever kvar även om bara en förälder är utrikesfödd.
Den gamla definitionen av ”utländsk bakgrund” är mer relevant idag än vad den var för 30 år sedan när invandringen främst kom från mer närliggande länder och kulturer och segregationen var mindre.
Prognosen slog fel
I boken ”Mångfald och ursprung” utgiven av Statens invandrarverk 1997 finns prognoser fram till 2020. Då gällde fortfarande den gamla definitionen av ”utländsk bakgrund”. Deras siffror motsvarar således procentsiffrorna ovanför staplarna i det översta diagrammet.
År 2000 prickade de in bra med 20.4 procent, men det rörde sig ju bara om tre år framåt i tiden. 2010 däremot gick inte riktigt lika bra. 1.5 procent fel låter kanske inte så mycket, men 1.5 procent av Sveriges befolkning rör sig om 140 985 personer. Men å andra sidan kunde ju inte prognosmakarna på Invandrarverket veta att det skulle brinna i huvudet på våra politiker på 2000-talet och i synnerhet efter 2006.
Fördubbling av hastigheten
Det syns inte så tydligt i det översta diagrammet, men hastigheten på invandringen har mer än fördubblats. Under tjugo år, perioden 1980-2000 ökade antalet utrikes födda med 376 845 personer. Under nästföljande tio år, perioden 2000-2010 ökade antalet utrikes födda med 381 131 personer.
Värt att notera är att när den röda stapeln ungefär nått till hälften, 1989, så ansåg dåvarande regering att det hade blivit ohållbart och fattade det så kallade Luciabeslutet.
Från boken ”Exit Folkhemssverige”
Vid slutet av 1989 ansåg regeringen att man hade nått taket. Landet hade inte mottagningskapacitet för flera. Den 13 december beslutade därför regeringen att tills vidare endast ta emot asylberättigade, inga de facto-flyktingar eller värnpliktsvägrare. Det skulle ha blivit ytterst kostsamt och fysiskt svåradministrerat med en fortsatt ökad tillströmning av asylsökande. Därför accepterade riksdagens majoritet hänvisningen till sviktande mottagningskapacitet.”
Tydligen anser våra makthavare att vi har en fantastiskt mycket bättre mottagningskapacitet idag.
Vissa av de gula staplarna i det övre diagrammet
är uppskattningar. Läs mer om det här:
Beskrivning av uträkningen
Norden
Klicka på bilden till höger för samma diagram men där de utrikes födda från Norden samt deras barn är separerade från resten.
Datakällor
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2001
Utrikes födda i riket efter födelseland och kön. År 2000-2010
Efterkrigstidens invandring och utvandring
Befolkning efter bakgrund
Mångfald och ursprung (Statens invandrarverk 1997)
http://www.bgf.nu/lagom/9/ub.html
Relaterat
Vi kommer att vara långt fler än SCB:s prognos
Exit Folkhemssverige kapitel 9 slutsatser
Luciabeslutet och Bildtregeringen – en skräckhistoria (Robsten)
En olöst personlig neuros styr Sverige
Ett kort utdrag från Julia Caesars söndagskrönika den 25 september:
En som definitivt inte bryr sig [om den totalt urspårade invandringspolitiken] är statsminister Fredrik Reinfeldt (m). Han har fullt upp med att vantrivas med att leda en minoritetsregering, en position som för någon med hans personlighet utgör en dödlig förolämpning.
Fredrik Reinfeldt vill bestämma själv. All sin frustration över att regera i minoritet, all ilska och alla tillkortakommanden projicerar han på ett demokratiskt invalt riksdagsparti, Sverigedemokraterna. Fredrik Reinfeldt tål dem inte, och han accepterar inte att mer än 300 000 väljare har röstat in dem i riksdagen. De är ett ständigt närvarande rött skynke för hans ögon. Gång på gång upprepar Sveriges statsminister att han tänker göra allt för att isolera detta demokratiskt invalda parti från politiskt inflytande. Så talar en antidemokrat. Av allt att döma bär Fredrik Reinfeldt på någon form av mobbingproblematik som är så obearbetad och omedveten att den levs ut inför öppen ridå. En olöst personlig neuros styr i praktiken Sverige. Lägg till detta alla politikers gränspsykotiska godhetssyndrom som yttrar sig i en strävan att vara världsmästare på att ta hand om alla jordens människor – och bilden av ett sjunkande skepp blir allt tydligare.
”Man kan ju alltid möblera om på däck när fartyget sjunker.”
(Citat av journalisten Frederick Lyon (Ben Wishaw) i BBC:s kritikerrosade serie ”The Hour”, som nyligen sändes i SVT.)
Det är ungefär vad regeringen Reinfeldt håller på med. Möblerar om på däck. I desperation över minoritetssitsen har den kastat sig i miljöpartiets invandringsextremistiska famn. Bara SD kan isoleras från inflytande spelar det ingen roll om Sverige sjunker.
I huvudet på Erik Ullenhag
Den 15 september debatterades ”upplopp i förorten” i SVT Debatt. Integrationsminister Erik Ullenhag medverkade.
Notera att Erik Ullenhag säger att 600 000 utrikes födda går till jobbet ”varje vecka” istället för det mer naturliga ”varje dag”. Anledningen till det är att i statistiken räknas man som sysselsatt om man har någon form av verksamhet minst en timme i veckan.
Om Sverige hade haft dansk politik
Hur skiljer sig Sverige från Danmark vad gäller antal utrikes födda, och hur har det förändrats de senaste tio åren?
Hur hade Sveriges staplar sett ut om vi hade haft en ”dansk” politik?
Hur hade Danmarks staplar sett ut om de hade haft en ”svensk” politik?
Klicka på bilden till höger för flera jämförande diagram.
Datakällor: Statistics Denmark
SCB – Befolkning – Utrikes födda
Vilka är nybyggarna i nybyggarlandet?
Den här statistiken tar inte upp på vilket sätt förändringarna har skett. Om det rör sig om arbetskraft, flyktingar, adoptivbarn, anhöriga och så vidare framgår inte. Den tar ett stort kliv över hela den snåriga diskussionen och tittar istället på resultatet. Hur såg det ut den 31 december 2010 jämfört med 31 december 2000?
Den stora elefanten i rummet är förstås stapel 6. Länderna som ingår där är framförallt länder i Mellanöstern, hela Afrika och muslimska länder men även några ”problematiska” länder. Läs mer om gruppindelningen sist i inlägget.
De senaste åren
Jag har fått uppfattningen att en hel del som röstade fram den borgerliga alliansregeringen 2006 gjorde det, åtminstone delvis, i hopp om att Moderaterna med Fredrik Reinfeldt i spetsen skulle göra något åt den stora invandringen. De som gjorde det har goda skäl att vara besvikna. Takten på invandringen från Mellanöstern, Afrika m. fl. i stapel 6 har nästan fördubblats efter valet 2006.
Hur många hyreshus ökar det med per månad?
Siffror är abstrakta. Staplar och diagram ger en bättre bild, men det kan ändå vara svårt att göra sig en föreställning om omfattningen. Ett sätt kan vara att illustrera med hyreshus (inte minst med tanke på bostadskrisen).
I mitt exempel är det 24 lägenheter i varje hus som rymmer cirka 55 hyresgäster.
Utrikes födda från stapel 6 (Mellanöstern, Afrika m. fl.) har de senaste fyra
åren i snitt per månad (observera: per månad) ökat så här mycket:
Sedan Fredrik Reinfeldt tog över stafettpinnen* har alltså de utrikes födda från Mellanöstern, Afrika m. fl. i snitt ökat med 2 711 personer per månad. Innan dess (2000-2006) ökade den gruppen med ”bara” 1 463 personer per månad.
* = De första månaderna efter valet är inte inräknade. De fyra åren avser 31 december 2006 till 31 december 2010.
Men alla finländare då?
När statistik och i synnerhet prognoser över befolkningsutvecklingen presenteras brukar det alltid påpekas att man inte ska glömma alla finländare eller andra utrikes födda från Norden. Nej visst, man ska inte glömma dem, men man ska heller inte glömma hur trenden ser ut. Under samma period som exemplet ovan har finländarna minskat så här mycket per månad:
Utrikes födda från Finland har minskat med i snitt 237 personer per månad de senaste fyra åren.
Finländarna är fortfarande den största gruppen bland de utrikes födda i Sverige. Men inte så värst länge till om trenden fortsätter. Om bara 5-10 år kommer utrikes födda från Irak att vara fler än vårt broderfolk finländarna. (Det kan hända att gruppen ”f.d. Jugoslavien” kniper den förstaplatsen före Irak.)
Beskrivning av statistiken
Siffrorna för varje land är skillnaden mellan 2000 och 2010 i SCB:s statistik om utrikes födda. En gruppindelning är nödvändig att göra, men SCB:s indelning är inte bra. Där hamnar till exempel Thailand och Irak i samma grupp (Asien).
Indelningen är inte helt lätt att göra, och man kan naturligtvis diskutera den. Jag har tänkt i termer av svår-/lätt-integrerade, belastning/tillgång, liknande/främmande kulturer.
Rumänien till exempel hamnar i stapel 6. Hela före detta Jugoslavien finns också i den stapeln, eftersom en viss svårintegrerad grupp tenderar att komma därifrån, i synnerhet de senaste åren. Kategorin ”Okänt födelseland” är också placerad i stapel 6.
Man kan som sagt diskutera gruppindelningen, men även om man flyttar på vissa tveksamma länder så ändrar det inte mycket i det stora hela.
(Ett trettiotal småländer och öriken har jag inte brytt mig om. Det rör sig om 74 personer.)
1. Norden
Finland, Norge, Danmark, Island
2. Sydamerika
Argentina, Bahamas, Barbados, Belize, Bermuda, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Grenada, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Kuba, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Surinam, Trinidad Tobago, Uruguay, Venezuela
3. Ryssland m. fl.
Ryssland, Sovjetunionen fd, Ukraina, Vitryssland
4. Asien
Bhutan, Fiji, Filippinerna, Hongkong, Indien, Japan, Kambodja, Kina, Korea, nord-, Korea, syd-, Laos, Mauritius, Mongoliet, Myanmar, Nepal, Singapore, Sri Lanka, Taiwan, Thailand, Vietnam
5. EU-USA m. fl.
Australien, Belgien, Cypern, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Israel, Italien, Kanada, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Nya Zeeland, Österrike, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tjeckien, Tjeckoslovakien fd, Tyskland, Ungern, USA
6. Mellanöstern, Afrika m. fl.
Afghanistan, Afrika, Albanien, Arabemiraten Förenade, Armenien, Azerbajdzjan, Bahrain, Bangladesh, Bulgarien, Gaza-området, Georgien, Indonesien, Irak, Iran, Jordanien, f.d. Jugoslavien, Kazakstan, Kirgistan, Kuwait, Libanon, Malaysia, Maldiverna, Moldavien, okänt födelseland, Oman, Pakistan, Qatar, Rumänien, Saudiarabien, Syrien, Tadzjikistan, Turkiet, Turkmenistan, Uzbekistan, Västbanken/Gazaremsan, Yemen
Felkällor
Framställningen utgår ifrån antagandet att ingen är dubbelregistrerad. SCB skriver att de nya statsbildningarna kan påverka kvaliteten på statistiken. Det handlar främst om före detta Jugoslavien och före detta Sovjetunionen. Hur och i vilken omfattning det kan påverka framgår inte. Förmodligen inte så mycket eftersom SCB i sina framställningar använder ”f.d. Jugoslavien” för att beteckna alla som kommer därifrån.
Datakälla: SCB – Befolkning – Utrikes födda
Definitioner på SCB
På Arbetsförmedlingen finns i dag 218.000 inskrivna med utländsk bakgrund. SvD Dagen
(uppdatering 14 sept: Några korrigeringar samt Mongoliet flyttad till stapel 4.)
Utländsk bakgrund i alla kommuner 2050
Uppdatering! På begäran har jag gjort en utskriftsvänlig pdf. Finns att ladda ned här
Massinvandring till Sverige?
Många förnekar det, och vissa menar till och med att man inte ska använda ordet ”massinvandring”. Argumenten handlar ofta om att det inte alls är så många som kommer hit ”egentligen”. Vad är fakta?
Ett sätt att närma sig frågan är att helt enkelt se på resultatet och titta på hur befolkningen såg ut för ett antal år sedan och jämföra det med hur den ser ut idag. Till exempel hur många invånare som hade utländsk bakgrund 1997 och hur många som hade det 2010.
Personer med utländsk bakgrund definieras som
personer som är: Utrikes födda, eller
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
I den här prognosen jämför jag den procentuella andelen invånare med utländsk bakgrund 1997 med andelen 2010 i respektive kommun. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat i alla 290 kommuner utom en, Lekeberg i Örebro län. Utifrån den ökningen har jag gjort en prognos.
Med andra ord: förutsatt att befolkningsförändringen i kommunerna fortsätter i samma takt som den har gjort under perioden 1997-2010 kommer andelen med utländsk bakgrund att vara så som prognosen visar. Om det inte har pågått en massinvandring de senaste 13 åren, varför ser då kartan för 2050 ut som den gör?
Observera att detta baseras på de senaste 13 åren. Befolkningsförändringen har accelererat kraftigt sedan den borgerliga regeringen tog över 2006. Om prognosen hade baserats enbart på de senaste fyra åren hade kartan varit ännu mörkare.
Interaktiv karta
På den interaktiva kartan kan du se hur det ser ut 1997, 2010, 2020, 2030, 2040, 2050. Välj en kommun på kartan och klicka sen på de olika årtalen för att få reda på hur prognosen ser ut för just den kommunen.
PS: Sidan med kartan ligger på en annan adress som kan komma att ändras. Om du vill länka till den interaktiva kartan använd länken till det här inlägget:
http://affes.wordpress.com/2011/08/25/utlandsk-bakgrund-i-alla-kommuner-2050
Datakälla
SCB Statistik med inriktning mot demografi. Fördelning efter kommun och kön. År 1997-2010
Relaterat
Svenskar i minoritet år 2050?
Befolkningsförändring i Sverige
Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 1
Stockholms län, Uppsala län
Södermanlands län, Östergötlands län
Jönköpings län, Kronobergs län
Kalmar län, Gotlands län
Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 2
Blekinge län, Skåne län
Hallands län, Västra Götalands län
Befolkningsförändringar i län och kommun. Del 3
Värmlands län, Örebro län
Västmanlands län, Dalarnas län
Gävleborgs län, Västernorrlands län
Jämtlands län, Västerbottens län
Norrbottens län
14 kommentarer